Vi har i kapitlet analyserat två akademiska institutioner på en svensk högskola för att visa hur olika institutionella diskurser formar forskningspraktik, undervisning och därmed forskares villkor i karriären.
I analysen av den barn- och ungdomspedagogiska institutionen framkommer hur akademiska nätverk byggs genom historiska diskurser om kollektiva värden, en kollegialitet, med grund i en seminarietradition. Tillit och personliga kontakter framstår som centrala i dessa nätverk och beskrivs ge flera informanter en stark känsla av institutionstillhörighet. Denna känsla av institutions-tillhörighet skapar lojalitet och gemenskap, bland både forskare och doktorander, vilket också formar den institutionella praktiken. Samtidigt visas hur institutionen saknar tillgång till vertikala forskningsnätverk vilket påverkar institutionens möjlighet att erhålla både ekonomiskt och socialt kapital. Den barn- och ungdoms-pedagogiska institutionen kännetecknas – med ett performativt språkbruk – av en brist på större framgång inom den akademiska världen, genom att miljön har få uppkopplingar på vertikala forskningsnätverk och få publikationer i högt rankade tidskrifter.
I analysen av den NV-didaktiska institutionen framkommer att den innefattar en blandning av olika typer av nätverk, både hierarkiska (vertikala) och breda (horisontella). Dessa nätverk är formade som antingen mer forskningsinriktade, eller mer under-visningsinriktade, didaktiska. I den mer forskningsinriktade gruppe-ringen på institutionen erbjuder nätverken så kallade ”strukturella hål” (Burt, 1992) vilket innebär att medlemmarna kan utveckla nya relationer och nätverkskontakter och därmed få tillgång till resurser och socialt kapital som de annars inte skulle ha fått del av. Inom institutionen artikuleras dessa nätverk som framgångsrika, medan de mer undervisningsinriktade ofta beskrivs som alternativa. Resultaten tyder därmed på att undervisningsinriktade nätverk kan ha mindre inflytande på verksamheten inom en mixad institution än på en integrerad institution där forskning och undervisning hänger ihop.
En slutsats som kan dras av studien är att en mixad institution och en integrerad institution (se kapitel 3) ger olika förutsättningar för forskarnas möjlighet att röra sig mellan vertikala och horisontella nätverk. Att på en mixad institution vara medlem i både ett vertikalt
forskningsnätverk och ett horisontellt undervisningsnätverk skapar det som Strike (2010) beskriver som en fragmenterad situation då nätverken arbetar parallellt med varandra men har olika fokus. Strike (2010) påtalar att en sådan arbetssituation starkt bidrar till en lägre meriteringstakt för forskaren. Om forskaren vill skapa bättre möjligheter för meritering bör man enligt Strike (2010) minimera sin undervisning och istället koncentrera sig på forskningen och de vertikala forskningsnätverken. Intressant är att denna logik endast gäller på den mixade institutionen då den omvända situationen gäller på den integrerade institutionen. Forskarnas deltagande i de horisontella undervisningsnätverken är en förutsättning för att få tillträde till de vertikala forskningsnätverken på den undervisnings-dominerade, integrerade institutionen då nyckelordet är att under-visning och forskning hänger ihop.
Anledningen till att kvinnor i den här studien framstår som om de hellre väljer breda, horisontella nätverk framför vertikala på båda institutionerna är en central fråga. En förklaring kan vara att kvinnor historiskt har identifierats som kollektiva, lojala och mer kopplade till ämnesområden som barn och ungdom (Morrow, 1999). En annan är att akademin ger diskurser om maskulinitet legitimitet, vilket exkluderar kvinnor och vissa feminint konstruerade områden och intressen. Vår studie indikerar att många kvinnor upplever sig som åsidosatta, utanför inflytelserika nätverk och utan tillgång till ”rätta” resurser i karriären. Detta kan förklara varför en del kvinnor inte konkurrerar om inflytande i, eller visar på motstånd mot de mest prestigefyllda nätverken.
Ett intressant resultat rör relationen mellan undervisning, forskning och genus på institutionerna. På båda institutionerna ”väljer” kvinnorna i hög grad arbeta inom lärarutbildningen. Denna strategi får dock olika utfall inom respektive institution. På barn och ungdom är arbete inom lärarutbildningen en förutsättning för forskningsmeritering då forskning och undervisning hänger ihop. För kvinnorna på den NV-didaktiska institutionen blir denna strategi forskningsmässigt en återvändsgränd då undervisning på denna institution inte på samma sätt ger meritvärde och därmed tillträde till de vertikala forskningsnätverken. Anledningen är att den institutionella logiken säger att forskning innehar den hegemoniska positionen trots att institutionens policy säger det motsatta.
Intressant i förlängning av ovanstående resonemang är vad som händer med en integrerad institutionell diskurs när kravet på meritering och vetenskaplig publicering ökar. Kan man göra motstånd och hävda logiken att forskning och undervisning hänger ihop eller kommer man att tvingas till en anpassning där forskning och undervisning separeras och hålls isär i jakten på vetenskapligt erkännande?
Referenser
Acker, Joan. (2008). Helpful men and feminist support: More than double strangeness. Gender, Work and Organization, 15(3), 288– 293.
Acker, Sandra & Armenti, Carmen. (2004). Sleepless in academia. Gender and Education, 16(1), 3–24.
Ball, Stephen J. (2012). Global education inc: new policy networks and the neo-liberal imaginery. New York, NY: Routledge.
Burt, Ronald S. (1992). Structural holes: the social structure of competition. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Burt, Ronald S. (1998). The gender of social capital. Rationality and Society, 10(1), 5–46.
Connell, Robert W. (1987). Gender and power. Society, the person and sexual politics. Cambridge and Oxford: Polity Press.
Connell, Robert W. (1995). Masculinities. Cambridge and Oxford: Polity Press.
Hansen, Mikael & Lindblad, Sverker. (2010).
Forskningskommunika-tion och publiceringsmönster inom utbildningsvetenskap: En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten. Veten-skapsrådets rapportserie nr 10:2010. Stockholm.
Havung, Margareta. (2000). Anpassning till rådande ordning – En studie av manliga förskollärare i förskoleverksamhet. (Doktorsavhandling). Malmö: Malmö högskola.
Kay, Fiona & Wallace, Jean E. (2009). Mentors as social capital: gender, mentors, and career rewards in law practice. Sociological Inquiry, 79(4), 418-452.
Krishna, Anirudh. (2000). Creating and harnessing social capital. I P Dasqupta & I Serageldin (Red), Social capital: a multifaceted perspective (71-93). International Bank for Reconstruction and Development. Washington, D.C: World Bank.
Leathwood, Carole & Read, Barbara. (2008). Gender and the changing face of higher education: a feminized future? Maidenhead: Open University Press.
Morrow, Virgina. (1999). Conceptualising social capital in relation to the well-being of children and young people: a critical review. The Sociological Review, 47(4), 744–765.
Sandström, Ulf, Wold, Agnes, Jordansson, Birgitta, Ohlsson, Björn & Smedberg, Åsa. (2010). Hans excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer. Stockholm: Delegationen för jämställdhet i högskolan.
SOU 2010:28. Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Stockholm: Fritzes.
Schiebinger, Londa. (1989). The mind has no sex? Women in the origins of modern science. Cambridge, Massachusetts, London: Harvard University Press.
Strike, Tony. (2010). Evolving Academic Career Pathways in England. I G Gordon & C Whitchurch (Red), Academic and professional identities in higher education: the challenges of a diversifying workforce (77-99). New York: Routledge.
Ve, Hildur. (1999). Rasjonalitet og identitet- og andre tekster. Oslo: Pax. Wernersson, Inga. (Red). (2009). Genus i förskola och skola.
Förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.