I följande avsnitt diskuteras tillvägagångssättet under uppsatsen samt resultatet av litteraturstudien. Inledningsvis presenteras metoddiskussionen där styrkor och svagheter med metoden tas upp samt hur metoden kan ha påverkat resultatet. Sedan presenteras resultatdiskussionen där litteraturstudiens resultat tas upp och diskuteras.
Metoddiskussion
Fördelar med en litteraturstudie är bland annat att det kan bidra till att författarna skapar en utvecklad och fördjupad förståelse inom det valda området (Friberg, 2017). Ytterligare en fördel som vi har upplevt är att materialet är lättillgängligt vilket innebär att uppsatsen kan startas direkt. Nackdelar som vi har upplevt är att det lätt kan bli objektivt, eftersom forskaren själv väljer vad som är relevant. Ännu en nackdel kan vara att forskaren måste förhålla sig till forskning som redan finns, vilket kan göra det svårt att hålla sig inom det tänkta området. En aspekt av litteraturstudien är att vi som forskare påverkar resultatet av litteraturstudien. Det är vi som väljer de artiklar som resultatet bygger på vilket bidrar till att om en annan person hade genomfört samma litteraturstudie hade denne kunnat komma fram till ett annat resultat.
Vi vill än en gång poängtera att studierna är utförda i olika länder, Sydafrika, Norge, Australien och Kanada. I dessa länder ser systemet och arbetssättet olika ut vilket kan medföra att det finns skillnader i vilka svårigheter socialarbetarna möter i sitt arbete med barn och unga som varit utsatta för sexuellt våld. Detta är något som påverkar studiens resultat, hade andra artiklar valts från andra länder skulle resultatet sannolikt se annorlunda ut.
Litteraturstudien omfattar endast fem artiklar, detta ser vi dock inte som en svaghet i vår litteraturstudie eftersom de fem studierna som valts har ett rikt innehåll med mycket relevant information för vårt syfte och våra frågeställningar. Alla deltagarna i studierna som vi har valt är socialarbetare som arbetar direkt med barn och unga som varit utsatta för sexuellt våld, eller som arbetar med barn och unga där sexuellt våld ibland förekommer. Detta ser vi som en styrka för vårt resultat eftersom vi vill undersöka socialarbetares erfarenheter som arbetar med barn och unga som blivit utsatta för sexuellt våld.
En tematisk analys genomfördes under arbetets gång. En nackdel med en tematisk analys är att forskaren ofta förnekar sin egen roll (Braun och Clarke, 2006). Forskare beskriver det som att teman dyker upp, och erkänner inte att de själva väljer ut material som de finner intressant. Problematiken kan vara att forskaren inte förhåller sig objektiv då det är forskaren själv som väljer ut det material som den anser vara relevant för resultatet. Ännu en nackdel kan vara att relevant material ibland missas. Fördelarna är bland annat att studien inte blir biased, eftersom materialet kollas över och fokuserar inte endast på förutbestämda områden. En annan fördel med en tematisk analys är att det ger läsaren en överblick över texten, vilket gör den lätt att följa (ibid).
Resultatdiskussion
Syfte med uppsatsen är att undersöka socialarbetares erfarenheter av att arbeta med barn och unga som utsatts för sexuellt våld. Uppsatsens frågeställningar är:
Vilka är socialarbetares erfarenheter av att arbeta med barn och unga som utsatts för sexuellt våld?
Vilka svårigheter möter socialarbetare i sitt arbete med barn och unga som utsatts för sexuellt våld?
Vilken betydelse har stöd och handledning i socialarbetares arbete med barn och unga som utsatts för sexuellt våld?
Det resultat som har presenterats visar att det finns flera svårigheter med systemet, bland annat kring hur det är uppbyggt, att socialarbetare har höga ärendemängder och arbetar under tidspress. Ytterligare svårigheter med systemet är att samarbetet med andra organisationer inte fungerar, bland annat att ärenden blir slussade mellan olika organisationer och att samarbete mellan domstol och socialarbetare inte finns. I temat interaktion med barnet framkom att socialarbetare upplever att det är viktigt med tillit i relationen till barnet för att få barnet att öppna upp sig, vilket är problematiskt för att det inte alltid finns barnvänliga rum. Socialarbetare upplever även att det är viktigt att ha direktkontakt med barnet. Resultatet pekar dock på en bristande kunskap hos socialarbetare i till exempel samtal med barn. Teorin om handlingsutrymme, som har presenterats i uppsatsen, har visat att den kunskap som socialarbetare innehar påverkar det professionella handlingsutrymmet; desto mer kunskap socialarbetaren har desto större blir dennes handlingsutrymme eftersom individuella bedömningar kan göras. Socialarbetare som arbetar med barn och unga blir påverkade av sitt arbete och upplever emotionell stress. Att dagligen höra om andras traumatiska upplevelser kan i förlängningen leda till sekundärtraumatisering. Därför är det viktigt med kollegialt stöd och handledningen i det svåra arbete som socialarbetare utför. Resultatet visar dock att stödet och handledningen är bristfällig.
Alla de fem huvudteman (svårigheter med systemet, interaktion med barnen, bristande kunskap, emotionell stress samt handledning och stöd) verkar tillsammans och påverkar socialarbetarens arbete. De hänger ihop, och om en brister så hänger flera med. Som tidigare konstaterat känner sig många socialarbetare motarbetade av systemet och att de inte får det stöd från ledningen som de behöver. De upplever även bristande kunskap i det sociala arbete de utför. En emotionell stress och brist på handledning och stöd är även utbrett i de studier som granskats. De teman som resultatet bygger på hänger som sagt ihop med varandra. Till exempel kan brist på handledning och stöd leda till emotionell stress eftersom socialarbetaren inte får uttrycka sina tankar och känslor. Brist på handledning och stöd kan även innebära att socialarbetaren inte lär sig allt i arbetet, som därmed leder till bristande kunskap. En bristande kunskap kan även påverka socialarbetarens interaktion med barnen och dessutom socialarbetarens uppfattning om sig själv som professionell. Socialarbetarens uppfattning om sig själv som professionell påverkar handlingsutrymmet som i sin tur kan leda till att socialarbetaren inte känner att den gör sitt jobb eller kan ge den hjälp som dennes klienter behöver.
Tidsbrist och stora ärendemängder är något som tagits upp en del i uppsatsen. Att få rätt typ av stöd i rätt tid kan vara problematiskt bland annat på grund av systembrister. I tidigare avsnitt har forskare belyst en stor arbetsbelastning för
socialarbetare och tidsbrist då socialarbetare upplever att de inte kan lägga ner den tid de önskar på enskilda ärenden. Det är dock tid som krävs för att få stöd och för att få handledning för att förebygga sekundärtrauma, men också för att stärka socialarbetaren och öka dennes handlingsutrymme. Problemet är alltså att resurserna i form av tid för att förebygga och ta hand om sina socialarbetare inte finns tillgängliga. Som framkommit under granskning av dessa artiklar har socialarbetare starka etiska värderingar och en professionell drivkraft. De arbetar helt enkelt med detta område eftersom de bryr sig och anser det vara viktigt. Socialarbetare fortsätter att genomföra sitt livsviktiga arbete, trots att det går ut över deras egen hälsa och välmående, som framkommit i forskningen.
Även barnkonventionen har tagits upp en del i uppsatsen. Barnkonventionen har ratificerats i samtliga länder (förutom USA) vilket innebär att artiklarna i barnkonventionen ska följas. Barnkonventionen sätter riktlinjer för det befintliga arbetet med sexuellt våld mot barn och unga. Dock framkommer det tydligt att artiklarna inte följs fullt ut. För att problematiken kring sexuellt våld ska försvinna (så att alla länder kan följa Barnkonventionen) behövs bland annat mer förebyggande arbete, om till exempel samtycke samt mer arbete med de som utövar våld. Att behandla barn och unga som utsatts för sexuellt våld är såklart viktigt för att de ska kunna gå vidare från traumat och bibehålla goda sociala relationer i livet. Dock utan insatser för att förebygga det sexuella våld som förekommer kommer barn och unga fortsätta att utsättas. Därför blir utbildning och tidiga insatser dels mot förövare men även bland unga en viktig byggsten i att förebygga problematiken med sexuellt våld. Därmed anser vi att följa barnkonventionen och de artiklar den innehåller är en bra början till att förebygga och arbeta med det sexuella våldet. Att ge barn en stabil och trygg grund fritt från våld bidrar även till goda sociala relationer i det vuxna livet.
Uppsatsen har visat på att sexuellt våld mot barn och unga är ett stort samhällsproblem, och att det innebär både ett psykiskt och fysiskt lidande för de utsatta. Det har även framkommit att socialarbetare saknar kunskap inom området, för att utbildning är bristfällig men även för att forskning saknas, bland annat om sexuellt våld på internet. Därför bör ämnet om sexuellt våld och hur socialarbetare skall bemöta detta inkluderas till större del i socionomprogrammet. Att forskning inom området saknas är något som tagits upp i uppsatsen. Därför bör vidare forskning utföras som fokuserar på att kartlägga socialarbetares erfarenheter av att arbeta med barn och unga som blivit utsatta för sexuellt våld för att området ska kunna utvecklas och förbättras.
Resultatet visar på ett stort engagemang hos socialarbetaren, och en vilja av att förbättra situationen och samhället för de utsatta barnen och ungdomarna. Dock finns det även en förståelse och insikt hos socialarbetare om att de inte kan rädda alla.
Referenslista
Braun V och Clarke V (2006) Using thematic analysis in psychology, Qualitative
Research in Psychology, 3:2, 77-101
Brock T, Buss A (1962) “Dissonance, aggression and evaluation of pain” i Journal
of Abnormal and Social Psychology. vol 65 nr 3 s. 197 - 202.
Brunnberg, Elinor (2001). Svenska och engelska socialarbetares professionella
status, arbetsglädje och besvikelser i I välfärdens skugga: socialt arbete med barn
i Sverige och England. s. 123-148
Burke S, Schmidt G, Wagner S, Hoffman R och Hanlon N (2017) “Cognitive dissonance in social work” i Journal of public child welfare vol 11 s. 299 - 317. Capri C, Kruger L.M, och Tomlinson M (2013) “Child Sexual Abuse Workers’ Emotional Experiences of Working Therapeutically in the Western Cape, South Africa”. Child & Adolescent Social Work Journal. 30:365-382
Christensen L, Sharman S och Powell M (2015) “Professionals’ Views on Child Sexual Abuse Attrition Rates”. Psychiatry, Psychology and Law. 22:4, s.542- 558 Dahlgren P och Koroknai Palmgren D (2018) “Det är inte ditt fel - familjebehandlares arbete med barn och ungdomar som varit utsatta för sexuella övergrepp.” Kandidatuppsats VT 2018 Lunds Universitet
Eriksson M och Klingstedt M (2016) “Järva ungdomsmottagnings NOOR-grupper - En pilotstudie av en gruppverksamet för unga kvinnor som utsatts för våldtäkt”. Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd Västerås 2016 Fernet M, Hébert M, Couture S, Brodeur G. (2019) Meeting the needs of adolescent and emerging adult victims of sexual violence in their romantic relationships: A mixed methods study exploring barriers to help-seeking. Child
Abuse & Neglect Vol. 91, s. 41-51
Forsberg C & Wengström I. (2016) Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3:e upplagan.
Stockholm: Natur och kultur.
Friberg F. (2017) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbete. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Gartner R, Sterzing P (2016). “Gender Microaggressions as a Gateway to Sexual Harassment and Sexual Assault” i Thousand oaks vol 31 nr 4 s. 491-503
Harmon-Jones E och Mills J (2019) “An Introduction to Cognitive Dissonance Theory and an Overview of Current Perspectives on the Theory” i Cognitive
Dissonance, Second Edition: Reexamining a Pivotal Theory in Psychology (red.)
Harmon-Jones E. The American Psychological Association.
Hlavaka H (2014) “Normalizing Sexual Violence: Young Women Account for Harassment and Abuse” i Gender and society Vol 28, nr 3 s. 337 - 358.
Isdal, P (2017) Medkänslans pris. Om sekundärtraumatisering, compassion fatigue och utbrändhet hos yrkesverksamma. Gothia fortbildning AB.
Jenkins, S.R och Baird, S. (2002) Secondary traumatic stress and vicarious trauma: A validational study. Journal of Traumatic Stress Vol. 15, Iss. 5, s. 423-432.
Kjellgren C, Wassberg A, Carlberg M, Långstrom N & Svedin C.G (2006) “Adolescent sexual offenders: a total survey of referrals to social services in sweden and subgroup characteristics. Sex Abuse, Vol: 18, Issue: 4, s. 357-72. Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor
Leichtentritt, R.D, Davidson Arad B (2006).The impact of sexual abuse as portrayed by Israel social workers through the victim impact statement. Families
in Society Vol. 87, Iss. 1, s. 123-132
Letson M, Davisa C, Sherfielda J, Beer O, Phillipsc R, Wolfa K (2019)
“Identifying compassion satisfaction, burnout, & traumatic stress in Children’s Advocacy Centers”. Child Abuse & Neglect.
Liljegren A, & Parding K (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4. s. 270-287
Martin, J. (2016). Child Sexual Abuse Images Online: Implications for Social Work Training and Practice. British Journal of Social Work. 46, s.372- 388 Nilsson, G., Lövkrona, I., Björklund, L., & Degerkvist, J. (2020). Unga och
sexuellt våld: Främjande av ett kunskapsbaserat bemötande av brottsoffer. Slutrapport. Lund: Lunds universitet
Regeringens proposition 2002/03:53 - Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m.
Rädda barnen (2020). Barnkonventionen - fullständig version. Hämtad 2020-04-
27 från https://www.raddabarnen.se/rad-och-
kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/hela-barnkonventionen/
Schiller, U (2017) “Child Sexual Abuse Allegations: Challenges Faced by Social Workers in Child Protection Organisations.” Practice, 29:5, s.347-350
Smith, M & Woodiwiss, J (2016) Sexuality, Innocence and Agency in Narratives of Childhood Sexual Abuse: Implications for Social Work. British Journal of
Social Work. 46, s. 2173–2189
Socialstyrelsen (2014). Barn som far illa eller riskerar att fara illa - En
vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. Falun: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2019) Våld i nära relationer, hämtad 2020-04-09 från
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/ Socialstyrelsen (2016) Våld- Handbok om socialtjänstens och hälso- och
sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Artikelnummer 2016-6-37
Socionompodden (2018). Kerstin Palmér - Sekundär traumatisering. Avsnitt 4 Stiftelsen 1000möjligheter (2020) Ett år med ungarelationer.se Erfarenheter och kunskap om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. Stiftelsen 1000 Möjligheter 2020.
Svensson, K, Johnsson, E & Laanemets, L (2008). Handlingsutrymme:
utmaningar i socialt arbete. Natur och kultur
Søftestad, S & Toverud, R (2013) “Challenges and Opportunities: Exploring Child Protection Workers' Experiences of Ensuring Protection of the Child during Child Sexual Abuse Suspicion”. The British Journal of Social Work. Vol. 43, No. 8, s.1510- 1526
Ungarelationer.se (2019). För dig som vuxen. Hämtad 2020-04-27 från https://ungarelationer.se/for-vuxna
Villagrana, M (2010) “Pathways to Mental Health Services for Children and Youth in the Child Welfare System: A Focus on Social Workers' Referral” i Child
and adolescent social work journal vol 27 nr 6 s. 435-449
Vîrgă D, Baciu E, Lazăr T, & and Lupsa D. (2020). Psychological Capital Protects Social Workers from Burnout and Secondary Traumatic Stress.
World Health Organization (2012). Understanding and addressing violence
against women
World Health Organization (2016). Youth Violence. Hämtad 20-04-29. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/youth-violence).
Bilagor
Bilaga 1 - sökningsmatris
Databasen SwePub Antal träffar
#1 sexuellt våld OCH unga 5 st
Databasen PsycINFO Antal träffar
#1. sexual violence AND
youth OR adolescence AND social work 265 #2. sexual abuse AND social worker OR social workers AND youth 129 #3. Welfare officer AND sexual abuse AND child 103
Databasen Sociological Abstracts Antal träffar #1. social worker AND sexual violence 242 #2. child social services AND sexual abuse AND perspective 135 #3. social worker AND sexual abuse AND youth 35 #4. child sexual abuse AND social worker 444
Bilaga 2 - Artikelmatris
Författare, År Artikelns titel, tidskrift, Land
Syfte Design Värdering Resultat
Jennifer Martin (2016). Child Sexual Abuse Images Online: Implications for Social Work Training and Practice. British Journal of Social Work. Kanada Artikeln syftar till att belysa erfarenheter med och uppfattningar om bedömning, behandling och träning relaterat till sexuellt våld online mot barn hos yrkesverksam ma som arbetar med Child sexual abuse. Deltagare: 14 yrkesverksamma inom “child sexual abuse”, som arbetar med bedömning/behand ling av barn och ungdomar som har blivit sexuellt utnyttjade. Datainsamling: Individuella intervjuer (1-1,5 h) Analysmetod: Tematisk analys. Analysen bygger på jämförelser mellan deltagarnas svar. Styrkor: Belyser ett ämne där det inte finns mycket forskning. Deltagarna är relevanta för vårt ämne, och artikeln ger en djup inblick i deras arbete och belyser deras tankar kring sexuellt våld på nätet.
Svagheter: en relativt liten studie. Studien diskuterar endast barn och unga under 18 år.
Deltagarna uppgav inledningsvis att de var säkra på att de kunde erbjuda en bra bedömning, utredning och behandling av barn som hade blivit sexuellt
utnyttjade baserat på deras erfarenhet. I intervjuerna uppgav dock alla deltagare att de saknade specifika protokoll och rutiner kring barn som hade blivit utsatta för sexuellt våld på nätet. Många sade att de aldrig hade tänkt på sexuellt våld online tidigare. De sade även att de antagligen inte skulle fråga barnet om sexuellt våld online om inte barnet, själv tog upp det.
Deltagarna var osäkra på hur de skulle använda sin vanliga behandling på barn som blivit utsatt för sexuellt våld online eftersom de inte kände att de vanliga trauma principerna de använde var tillämpningsbara på dessa fall.
Vissa deltagare beskrev hur de normalt skulle hjälpa ett barn utsatt för sexuellt våld genom att identifiera en början och ett slut på deras upplevelse av missbruk för att hjälpa dem att gå vidare. Många menade dock att detta tillvägagångssätt inte skulle fungera om bilderna cirkulerar online och barnet ständigt är orolig för vem som kan se dem.
Deltagarna menade att de behövde mer träning och utbildning för att möta barn som blivit utsatt för sexuellt våld online.
Författare, År Artikelns titel, tidskrift, Land
Syfte Design Värdering Resultat
Siri Softestad och Ruth Toverud (2013). Challenges and Opportunities: Exploring Child Protection Workers' Experiences of Ensuring Protection of the Child during Child Sexual Abuse Suspicion. Norge Det primära syftet med studien är att utveckla förståelsen av erfarenheterna från “child protective workers” som arbetar med sexuellt våld mot barn. Deltagare: 11 st inom socialt arbete Datainsamling: Intervjuer Analysmetod: Grounded theory Styrkor: Vi får ta del av socialarbetarnas perspektiv, deras utmaningar och möjligheter när de arbetar med barn som varit utsatta för sexuellt våld. Svagheter: De använder begreppet child sexual abuse (CSA) men definierar det inte. Artikeln handlar om barn, inte specifikt om unga.
Studien kom fram till att: det behövs mer utbildning och träning för att möta utmaningarna i arbetet med barn som blivit utsatta för sexuellt våld.
Socialarbetare är osäkra i sin roll. Kontakten mellan barn och socialarbetare är liten - det behövs mer interaktion mellan socialarbetare. Att bara ha kontakt med föräldrar kan leda till en partisk förståelse av barnets situation.
Författare Artikelns titel, tidskrift, Land
Syfte Design Värdering Resultat
Charlotte Capri, Lou-Marie Kruger, Mark Tomlinson (2013). Child Sexual Abuse Workers’ Emotional Experiences of Working Syftet med studien är att förstå de känslomässiga effekterna av långvariga och dagliga terapeutiskt engagemang Deltagare: 4 kvinnor. Deltagarna arbetar inom området sexuellt våld. Datainsamling: Intervjuer Styrkor: Många citat i texten från socialarbetare. Det ger en inblick i hur de tänker kring sitt arbete och
svårigheterna som finns.
Studien kom fram till att: Socialarbetare i Sydafrika har stora ärendemängder som leder till skuld och utmattning när nya fall strömmar in; språkhinder, felkommunikation och
missförstånd mellan arbetare och klienter;ett meningslöst system i kombination med genomgripande socioekonomisk berövning och
Therapeutically in the Western Cape, South Africa - Child & Adolescent Social Work Journal. Sydafrika med sexuellt utnyttjade barn i låginkomst området Västra Kapprovinsen. Analysmetod: tematisk analys Svagheter: Liten studie. Socialarbetare refererar vidare klienterna efter ett första samtal, vilket i sin tur gör att de inte får ta del av hela förloppet (som jag uppfattar det). Därför blir också artikeln väldigt mörk eftersom socialarbetare kan se vilken inverkan den hjälpen de ger klienten har.
försummelse; och
klientberättelser som berättar om flera traumer av sexuella
övergrepp mot barn, hunger, övergivande, fattigdom och våld som gör det svårt att frigöra klientens erfarenheter av sexuellt våld.
Socialarbetare använder försvar och tröstande berättelser för att uthärda det dagliga traumatiska materialet de får ta del av. De tar den lilla tröst som de effektiva ingrepp erbjuder och motstår medkännande och bitterhet på systemet, för att de ska kunna göra ett bra arbete i ett obearbetat system.
Deltagarna beskrev symtom som liknar andrahands-traumatisering, och en psykoanalytisk förståelse