8 Slutsats och diskussion
8.2 Avslutande diskussion
I regeringens skrivelse (skr. 2016/17:10) poängteras vikten av ett förebyggande arbete genom att fokusera på bakomliggande orsaker till mäns våld. Det görs också tydligt att samhället hittills tenderat att lägga resurser på att hjälpa våldsutsatta kvinnor vilket innebär att arbetet med våldsutövare har hamnat i skymundan inom socialtjänsten och samhället i stort. Vi har reflekterat över att prioriteringen kan ha påverkats av att samhället känt ett större ansvar för offret och därmed satsat på
insatserna för att skydda denne. Vi vill poängtera att även om offret skyddas med insatser så tenderar förövarens våldsbeteende att fortgå.
Vi har uppmärksammat att studiens resultat visar på ett motsatsförhållande när det kommer till behovet av fler insatser som verkar på olika nivåer i relation till vad som faktiskt görs. Det ter sig uppenbart att det är viktigt att arbeta aktivt på en samhällelig och strukturell nivå för att förebygga mäns våld mot kvinnor i nära relation, då det på dessa nivåer är enklare att nå de som riskerar att använda våld eller är med och upprätthåller de patriarkala könsnormerna som ger upphov till våld i samhället. Samtidigt är dessa insatser nästintill obefintliga inom socialtjänsten.
Vi anser att det strukturella perspektivet således inte används till sin fulla potential, då det inte utnyttjas där det skulle kunna göra störst skillnad preventivt. Den insats som det i nuläget ägnas störst fokus kring när det kommer till våldsutövare är samtalsbehandling, vilket är en i huvudsak individfokuserad insats eftersom det framkommit som viktigt att se till individens specifika orsaker till varför våldet sker, samt att det primära målet med insatsen handlar om att våldet skall upphöra här och nu. Det strukturella perspektivets preventiva möjligheter prioriteras inte lika högt då det inte ger samma snabba resultat, vilket gör att socialtjänstens nuvarande arbete huvudsakligen fokuserar på att “släcka bränder”. Socialt arbete handlar om att arbeta med sociala problem som finns på strukturell nivå genom att möta individer, vilket visar på den komplexitet som finns med att vara gatubyråkrat och att förhålla sig till strukturella förklaringar på en individnivå.
Vi ställer oss delvis kritiska till det individuella perspektivet i den mening att det inte bara är män som utsätts för de individuella riskfaktorerna. Både män som kvinnor befinner sig i missbruk, har psykisk ohälsa och har erfarenheter från att ha blivit utsatta eller bevittnat våld i uppväxten. De individuella riskfaktorerna är därmed inte unika för det manliga könet, likväl är de utifrån statistiken överlägset representerade som våldsutövande inom våld i nära relation. Utifrån statistiken och tidigare forskning, så är ett strukturellt perspektiv nödvändigt för att motverka våld.
Detta återspeglas dock inte i studien eftersom våld i nära relation tenderar att vara mer komplext i det praktiska arbetet. För att socialarbetare på socialtjänsten ska kunna arbeta med att motverka våld i nära relation anser vi därför att det behövs mer forskning om hur de ska förhålla sig till ett strukturellt perspektiv.
9 Referenser
Boethius, S. (2015). Män våld och moralarbete-Rapporter från män som sökt behandling för våld i nära relationer. Diss. Lund: Lunds universitet.
http://portal.research.lu.se/ws/files/5282201/7862216.pdf
Brå (2019) Våld i nära relationer. https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html [2019-10-01]
Costa, B.M., Kaestle C.E., Walker, Arlene., Curtis, A., Day, A., J.W., Toumbourou., Miller, P. (2015). Longitudinal predictors of domestic violence perpetration and victimization: A systematic review. Aggression and Violent Behavior, 24, ss. 261-272 https://doi.org/10.1016/j.avb.2015.06.
Gottzén, L. (2013). Skam maskulinitet och respons på mäns våld mot kvinnor.
Socialvetenskaplig tidskrift, (20)2, ss. 75-92.
https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15744
Heise, L. (1998). Violence against women: an integrated ecological framework.
Violence against women, 4(3), ss. 262-290. DOI: 10.1177/1077801298004003002 Jewkes, R., Flood, M. & Lang, J. (2015). From work with men and boys to changes of social norms and reduction of inequities in gender relations: a conceptual shift in prevention of violence against women and girls. The Lancet, 385(9977), ss. 1580-1589. Doi: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(14)61683-4
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Mattsson, T. (2011) Våldets komplexitet och gamla paradigm. Om utmaningar och svårigheter i arbetet med våld i nära relationer. Meddelanden från Socialhögskolan, (2011)5, ss. 1-91. Lunds universitet.
https://portal.research.lu.se/ws/files/4028406/2167201 NCK (u.å) Våld i nära relationer.
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/vald-i-nara-relationer/ [2019-10-01]
Pallatino, C.L., Morrison, P.K., Miller, E., Burke, J., Cluss, P.A., Flemming, R., Hawker, L. George, D., Bicehouse, T., Chang, J.C. (2019). The Role of
Accountability in Batterers Intervention Programs and Community Response to Intimate Partner Violence. Journal of Family Violence, 34(7), ss. 631-643. Doi:
https://doi.org/10.1007/s10896-019-00050-6
Rikskriscentrum (u.å) Män och våld. https://rikskriscentrum.se/rikskriscentrums-ideologiska-plattform/man-och-vald/
Scheffer Lindgren, M. (2009). ”Från himlen rakt ner i helvetet” – Från uppbrott till rättsprocess vid mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Diss. Karlstad: Karlstads
universitet. http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:211156/FULLTEXT02.pdf skr. 2016/17:10. Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid. Stockholm: Socialdepartementet.
https://www.regeringen.se/4ace09/globalassets/regeringen/dokument/socialdeparte mentet/jamstalldhet/makt-mal-och-myndighet---feministisk-politik-for-ett-jamstallt-samhalle-skr.-2016_17-10.pdf
Socialtjänstlag. 2001:453. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2019) Våld i nära relationer. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/ [2019-10-18]
SOU 2015:55. Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
https://www.regeringen.se/49c72e/contentassets/738becd6961e4a3d8d986c00b8c8b c9e/nationell-strategi-mot-mans-vald-mot-kvinnor-och-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-sou_2015_55.pdf
Starrin, B. & Renck, B. (1994) Den kvalitativa intervjun. I Svensson, P-G. &
Starrin, B. (red). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: btj, ss. 52–78.
Svensson, K, Johnsson, E & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur.
Lipsky, Michael (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Wörlén, Marie (2010). Att prioritera i socialtjänsten. Socialvetenskaplig tidskrift, (17)1, 28–45. https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15697/14180
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.
10 Bilagor
10.1 Bilaga 1
Informationsbrev Hej!
Vi är två studenter vid namn Lisa Nyborg och Lovisa Wikbrand som läser sjätte terminen på socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Vi har påbörjat vårt examinationsarbete som kommer att handla om våld i nära relationer. Den målgrupp som kommer att vara i fokus är män som utövar våld i heterosexuella relationer. Vårt preliminära syfte med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med våld i nära relation förstår våldet som mannen utövar, för att därigenom analysera hur deras uppfattningar kan påverka ett våldsförebyggande arbete. Vi vill undersöka vilka (om det finns några) insatser socialarbetare använder sig av för att arbeta förebyggande med män som utövar våld i nära relation, samt vilka förklaringsmodeller som socialarbetare använder sig av i arbetet med mäns våld mot kvinnor. För att kunna undersöka detta så vill vi intervjua socialarbetare som arbetar med våld i nära relation. Vi beräknar att intervjun kommer att ta cirka 1 timme. Vi kommer även skicka ut de huvudsakliga intervjufrågorna några dagar innan intervjutillfället.
Vi önskar spela in intervjuerna då det underlättar för oss att återge er information korrekt i vårt examinationsarbete. Deltagandet är frivilligt och ni kan närsomhelst avbryta intervjun eller avböja att svara på frågor. Informationen som framkommer under intervjun kommer att behandlas konfidentiellt och kommer inte kunna kopplas till socialarbetaren eller verksamheten. Vid redovisning av materialet kommer ni som informanter avidentifieras och hållas anonyma. Deltagandet i vårt examinationsarbete är frivilligt och kräver därför ert samtycke. Resultatet av vårt arbete kommer att publiceras på̊ Linnéuniversitetets biblioteks hemsida, DIVA vilket innebär att materialet blir offentlig handling.
Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare för ytterligare information!
Vår handledare heter Ellen Parsland (ellen.parsland@lnu.se).
Med vänliga hälsningar,
Lisa Nyborg (ln222qu@student.lnu.se) Lovisa Wikbrand (lw222kj@student.lnu.se)