Följande avslutande kapitel inleds med avsnittet resultatdiskussion där vi kopplar tillbaka till studiens syfte och frågeställningar samt resonerar kring studiens resultat i förhållande till tidigare forskning. Därpå följer avsnittet metoddiskussion där vi resonerar om val av metod för datainsamling.
Slutligen avslutas kapitlet med ett avsnitt där det framgår förslag på vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien har varit att undersöka enhetschefers syn på
personalkontinuitet inom kommunal hemtjänst, för att skapa en djupare förståelse för hur verksamheten arbetar för en personalkontinuitet samt vilka handlingsdilemman enhetscheferna möter och hur dessa hanteras. Närmare valde vi att basera studien utifrån följande två frågeställningar: Hur uttrycker enhetscheferna att verksamheten arbetar för att brukare ska få en ökad personalkontinuitet? samt Vilka handlingsdilemman upplever enhetscheferna att de möter i arbetet med en personalkontinuitet och hur hanterar de dessa? Utifrån studiens första frågeställning beträffande hur enhetscheferna
uttrycker att verksamheten arbetar för att brukare ska få en ökad
personalkontinuitet har vi utifrån enhetschefernas perspektiv fått en djupare förståelse. Närmare handlar den djupare förståelse om hur verksamheten arbetar för en personalkontinuitet för brukarna där enhetscheferna lyfter fram arbetssätt som ska främja personalkontinuitet. Utifrån enhetschefernas syn har vi även fått en förståelse för att det finns mål och riktlinjer som reglerar att verksamheten ska arbeta med en personalkontinuitet för brukarna men att enhetschefer upplever de som otydliga i koppling till det praktiska arbetet med personalkontinuitet. Enligt Lipsky (2010) innebär otydliga riktlinjer och mål att enhetscheferna därmed har ett handlingsutrymme i hur de organiserar arbetet med en personalkontinuitet för brukarna. Det framkommer även att enhetscheferna upplever att de har möjlighet att påverka hur verksamhetens arbetssätt ska organiseras utifrån de mål som är uppsatta för verksamheten vilket utifrån Lipsky (2010) tyder på att enhetscheferna har ett
handlingsutrymme. Ett sådant handlingsutrymme kan ge en förståelse för att arbetssätten inom verksamheterna i kommunen skiljer sig åt. Skillnaden i arbetssätten har visat sig genom att verksamheterna arbetar med allt från
3-mannalag, 5- 3-mannalag, arbetskort samt kontaktmannaskap. Utifrån de arbetssätt som framkommit i studien är kontaktmannaskapet det arbetssätt som även har belysts i tidigare forskning utifrån en trygghetsaspekt för brukarna (Wikström 2005).
Utifrån studiens andra frågeställning beträffande vilka handlingsdilemman enhetscheferna upplever att de möter i arbetet med en personalkontinuitet har vi fått förståelse för att enhetscheferna inte alltid upplever att brukarnas behov och önskemål angående personalkontinuitet kontra verksamhetens möjligheter samspelar. I linje med Lipsky (2010) kan det innebära att enhetschefen befinner sig i ett spänningsfält att beakta både brukarnas och verksamhetens intressen. I sin tur innebär det att enhetscheferna befinner sig i en position där hen möter olika handlingsdilemman mellan brukarna och verksamheten vilket enligt Lipsky (2010) kan förstås genom att enhetschefen besitter en dubbelsidig roll. Studiens resultat visar att enhetscheferna
upplever att brukare inom verksamheterna efterfrågar personalkontinuitet då det bidrar till en trygghet vilket också tydliggörs i den tidigare forskningen (Olsson & Ingvad 2001; Vadelius 2015). Samtidigt upplever enhetscheferna att de ställs inför svårigheter utifrån verksamheten att beakta brukarnas önskemål och behov angående personalkontinuitet. De faktorer som enhetscheferna uppfattar orsakar svårigheter i samspelet med brukarnas önskemål handar om ekonomi, avtalet om ökad sysselsättningsgrad, frånvaro av personal, den öppna arbetsmarknaden för undersköterskor, oförutsägbar hemtjänst samt personalens arbetsmiljö. I jämförelse med den tidigare forskningen uppkom därmed vissa likheter så som ekonomi, sjukfrånvaro och personalens arbetsbelastning (Francis & Nettens 2004; Gjevjon et al. 2013; Trydegård 2012; Vadelius 2015; Wikström 2005). Emellertid framkom även andra faktorer i studien som inte framfördes i den tidigare forskningen. I den tidigare forskningen framgick också någon enstaka faktor som inte framkom i studien.
Med utgångspunkt i den andra frågeställningen vad gäller hur enhetscheferna hanterar handlingsdilemman saknar vi resultat av hur de hanterar samtliga handlingsdilemman som de möter i arbetet för en personalkontinuitet för brukarna. Vi anser emellertid att vi fått fram viktiga resultat hur
enhetscheferna upplever att de hanterar majoriteten av handlingsdilemman vilket gör att vi ändå anser att frågeställningen besvaras. I resultatet framkom att enhetscheferna upplever att arbetet för en personalkontinuitet främst är begränsat utifrån exempelvis verksamhetens ekonomiska budget som upplevs svår att påverka. Trots begränsningarna framkom dock att enhetscheferna ändå uttrycker att de har möjlighet att påverka
personalkontinuiteten för brukarna på arbetsplatsen via olika sätt. Ett exempel är att enhetscheferna arbetar med trivsel för personal vilket kan minska sjukfrånvaron och generera personalkontinuitet. Enhetscheferna ser det därför som att de på så sätt hanterar handlingsdilemmana som de möter genom att antingen anpassa sig till verksamhetens krav och förutsättningar eller att de hittar egna sätt att utnyttja handlingsutrymmet och därmed påverka personalkontinuiteten. Utifrån Lipsky (2010) kan det förstås genom att enhetscheferna utvecklar egna strategier och rutiner för att anpassa arbetet efter de rådande ramarna och på så sätt göra det bästa av situationen gällande arbetet med en personalkontinuitet för brukarna.
Sammanfattningsvis kan vi utifrån studien dra slutsatsen att enhetscheferna uttrycker att verksamheten använder olika arbetssätt för att arbeta med en personalkontinuitet för brukarna. En annan slutsats är att enhetscheferna upplever att de ställs inför olika handlingsdilemman mellan brukarnas önskemål och behov samt verksamheten förutsättningar i arbetet med en personalkontinuitet för brukarna. De handlingsdilemman enhetscheferna upplever att de möter visar sig bland annat utgöras av faktorer inom
verksamheten såsom ekonomi, frånvaro av personalen samt arbetsbelastning hos personalen. De handlingsdilemman enhetscheferna upplever att de möter kan förstås medföra att de i vissa fall rättar sig efter verksamhetens
förutsättningar och ramar eller finner egna sätt att påverka arbetet med en personalkontinuitet. Det har utifrån tidigare forskning tydliggjorts att det saknas forskning kring vad enhetschefer inom svensk kommunal hemtjänst upplever för handlingsdilemman i arbetet med en personalkontinuitet samt hur de hanterar sådana handlingsdilemman. Utifrån studiens syfte och
frågeställningar kan vi därmed slutligen säga att vi bidragit till att delvis fylla den kunskapslucka som vi funnit.
6.2 Metoddiskussion
Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar anser vi att
metodvalet i form av kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats har varit passande. En hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer har varit passande då vi genom enhetschefernas uttryck och upplevelser fått en förståelse för hur verksamheten arbetar med en personalkontinuitet samt vilka handlingsdilemman enhetscheferna möter och hur de hanterar dessa. I samband med intervjuerna utgick vi från en semistrukturerad intervjuguide vilket vi ansett har varit en styrka då det har gett enhetscheferna utrymme att utveckla sina svar och få en djupare förståelse genom att vi haft möjlighet att ställa följdfrågor. Under vissa av intervjuerna upplevde vi emellertid att enhetscheferna svävade iväg från ämnet vilket påverkade att det i vissa fall var svårt att få svar på det vi syftade till att undersöka. I sådana situationer var det till fördel att vi var två som intervjuade eftersom vi då kunde hjälpas åt att återigen leda in intervjuerna på rätt spår. I vissa avseenden upplevde vi ändå en svårighet att vägleda intervjun rätt trots att vi var två som
intervjuade. Efter den första intervjun upplevde vi att enhetschefen hade svårt att uppfatta och ge svar på våra intervjufrågor varpå vi valde att korrigera och förtydliga vissa frågor inför kommande intervjuer. Att vi omarbetade vissa intervjufrågor under studien gång kan tänkas ha minskat reliabiliteten då den första intervjupersonen möjligen hade gett annorlunda svar om vi hade ställt de korrigerade frågorna. Samtidigt kan omarbetningen
av frågorna ses som en fördel då det kan öka studiens validitet eftersom studien då undersöker det som den påstås ska undersöka.
6.3 Förslag på vidare forskning
Under studiens gång väcktes tankar kring de olika arbetssätten inom
verksamheterna i kommunen. En fråga som uppkom var hur det kommer sig att verksamheterna arbetar på så olika sätt trots att de ingår i samma
kommun. Ett förslag på vidare forskning är därmed att undersöka av vilken anledning arbetssätten i hemtjänsten inom samma kommun kan skilja sig som det gör. Ett annat förslag hade varit att genomföra en liknande studie där anhörigas perspektiv gällande personalkontinuitet inkluderas eftersom det varken belystes i den tidigare forskning vi funnit eller i vår studie. Det hade även varit intressant att genomföra en liknande studie om personalkontinuitet som jämför kommunal och privat hemtjänst eftersom det är tänkbart att det kan skilja sig åt.