Vi anser att den stora fördelen med vårt val av metod med kvalitativa intervjuer är att vi har fått en djupgående och personlig information som vi kan presentera och analysera i vår studie. Det har varit oerhört intressant och givande för oss att få ta del av våra informanters erfarenheter som vi kan dela med oss till våra läsare i denna C-uppsats.
Vid kvalitativa intervjuer så kan det uppstå intervjuareffekt. Detta kan resultera i att svaren på intervjun eller delar av intervjun kan bli påverkade av detta. Detta är en begränsning som vi har varit uppmärksamma på och därmed försökt minimera.
Ytterligare en aspekt av denna intervjuareffekt är att våra intervjupersoner har yrkestitlar som psykologer och enhetschefer. Detta kan innebära att vi som intervjuar förväntar oss ett visst svar med tanke på titel och utbildning. Vi har försökt undvika och kringgå detta genom att vara två som intervjuar,
transkriberar, tematiserar och analyserar. Vidare kan vi nu vid färdigställandet av uppsatsen vara kritiska mot den enorma mängd av material som vi har
införskaffat. Denna omfattande mängd innebär att det egentligen finns två stora ämnesområden i vår uppsats. Dels är de eventuella utökade vårdformer inom BUP och dels begreppet psykisk ohälsa. Vi har således två stora uppsatsämnen som vi har bakat in i en C-uppsats. I efterhand kan vi se att vi borde ha begränsat oss ifrån början till att enbart undersöka det eventuella behovet av utökade vårdformer inom BUP. Samtidigt har det varit relevant för vår C-uppsats att finna svar på hur den psykiska ohälsan ser ut i dagsläget för ungdomar i Sverige. Vi anser att ingen med säkerhet kan säga vilka orsakerna till den ökande psykiska ohälsan är. Det kan mestadels bli spekulationer från experter, som vi kan ta del av i litteratur, offentliga dokument och yrkesverksamma. Detta på grund av att psykisk ohälsa är multifaktorellt fenomen som därmed blir svårt och komplext. Vad vi kan se är dock att våra informanter stärker det vi har tagit del av i form av rapporter,
litteratur etc. Några av våra informanter tog även upp aspekten av att vården inom BUP inte är anpassad efter dagens ungdomar med psykisk ohälsa. Vi hoppas att vi har belyst detta något klarare.
En annan brist i vår studie, i förhållande till vårt syfte, är att vi inte har kunnat fördjupa oss i de av våra informanter beskrivna vara de vanligaste förekommande diagnoserna inom BUP. Detta på grund av begränsad tid och begränsat sidantal till vårt förfogande. Fördelen med att vi har fått information om vilka diagnoserna är, kan vara att i ett fortsatt arbete eller diskussioner kring mellanvård kunna se om det kan krävas riktade insatser mot vissa speciella patientgrupper.
Under vårt arbete har vi funnit många svar, men minst lika många nya frågor har dykt upp. Flertalet frågor hoppas vi kan bli uppsatsämnen för andra studenter eller att vi själva får möjlighet under vårt kommande yrkesliv att fördjupa oss vidare i dessa. Ett nytt tilltänkt uppsatsämne handlar om att det finns grupper i vårt samhälle som antas underkonsumera vård. Enligt en av våra informanter är det främst befolkningen i invandrartäta områden. Ett antagande kring detta är att det i vissa andra kulturer är främmande att söka psykiatrisk vård. Vi anser att det vore intressant att undersöka vad det kan bero på. Ytterligare en fråga skulle kunna vara hur det skulle vara möjligt att nå dessa barn och ungdomar med psykisk ohälsa, inklusive deras nätverk. En annan fråga vi är nyfikna på är vad ungdomar själva anser sig vara i behov gällande vård och behandling. Vi ser dock att detta är svårt att undersöka ur flertalet etiska perspektiv. Eventuellt skulle det vara möjligt att söka svaren hos dem som nu är vuxna men som unga sökte och fick vård och behandling på BUP?
Då det gäller den eventuellt utökade mellanvårdsformen inom BUP så var samtliga informanterna överens om att det behövs utökad vårdform för vissa patienter. Utifrån vårt insamlade material så anser vi att det är alltför stor diskrepans mellan dagens vårdintensitet vid öppenvård och slutenvård.
Slutenvården är dessutom anpassad efter patienter med ett oerhört stort vårdbehov där övervakning kan ske. Dörrarna är låsta och det finns en hel vårdstab av
professionella runt den unge dygnet runt. Detta i kontrast till öppenvården där en tät kontakt betecknas vara ett samtal i veckan. Vi manar samtidigt till fortsatta
diskussioner kring en eventuellt utökad mellanvård. Det har, som vi nämner i C- uppsatsen, funnits en mängd mellanvårdsformer inom BUP som har lagts ner genom åren. Detta har säkerligen skett av flertalet anledningar. Vilka dessa är bör undersökas närmare och hur det kan bli möjligt för behandlingspersonal inom skilda vårdformer att känna sig tillhörande en och samma vårdkedja. Denna vårdkedja bör, enligt oss, fokusera på patienternas faktiska behov snarare än hur olika vårdformer idag är organiserade. Någon informant säger att olika
vårdformer kompletterar varandra snarare än ersätter varandra. Detta bör tas i beaktande vid fortsatta diskussioner kring utvecklandet av mellanvården. I vår C-uppsats gjorde vi ett försök att kartlägga vilka patientgrupper tillhörande olika diagnoser som ansågs vara i behov av utökade vårdformer. Vår egen slutsats är snarare att det kan krävas att tänka utanför dessa diagnostiska ramar och istället se till olika patienters individuella behov. Vi anser att en diagnos enbart är en beskrivning av ett eller flertalet symtom. Det är inte en beteckning eller beskrivning av en individ. Människan är mer komplex och unik än så. Olika individer med samma diagnoser kan därför ha vitt skilda behov gällande behandling och vårdform. Vi anser det snarare vara individens, och dennes nätverk, upplevelse av sina psykiska symtom som bör vara avgörande då man ska bedöma och avgöra vårdinsatser. Föräldrarnas upplevelse och förmåga att hantera sitt barn med psykisk ohälsa bör vara ytterligare en avgörande faktor vid
vårdplanering.
Det kan vara svårigheter att göra förändringar i stora organisationer som har en lång historia som BUP. Här finns rådande diskurser som är svåra att ifrågasätta då de läggs fram som evidensbaserade medicinska fakta. Pendeln kring vad som anses vara de ”rätta” behandlingsmetoderna och de ”rätta” vårdformerna svänger med tiden. Förhoppningsvis kan dessa så småningom samverka utan att
konkurrera. Patienter som söker till BUP har vitt skilda individuella behov och önskemål. Vilket vi anser borde innebära att flertalet behandlingsmodeller och vårdformer skulle stå till buds. För de ungdomar som i framtiden söker sig till BUP hoppas vi att vården utökas med fler mellanvårdsenheter för att öka bredden och minska olikheterna i vårdintensiteten.
En annan slutsats som vi drar i vår studie är att samverkan är av yttersta vikt. Samhället har många vinster på många plan, individuella som strukturella, av att samverkan mellan skola, socialtjänst och BUP skulle fungera bättre. Brist på samverkan och önskan om förbättringar inom detta område pratar informanterna om i intervjuerna, och vi finner stöd för detta i övrigt material som vi har
inhämtat.
Sedan är det ett mycket intressanta resonemang som förs av författarna Palmblad, Börjesson och Kärfve kring hur och om det är barn och ungdomar med beteenden som går utanför önskningar och normer som ska definieras som avvikande. Hade det inte varit intressant att vända på hela den professionella synvinkeln inom BUP, skola och socialtjänst. Detta skulle kunna innebära att det istället skulle ses som brister i till exempel skolmiljön om den unge inte anpassade sig tillräckligt för att dennes individuella inlärningsmål kunde uppnås. Kanske skulle skolmiljön då utredas, diagnostiseras och behandlas för att anpassas till individen istället för tvärtom?
Som avslutande kommentar vill vi säga att denna uppsats både har varit lärorik och intressant att skriva. Många tankar om ungdomars psykiska ohälsa har kommit upp under uppsatsens gång. Även förståelsen för och vikten av att lyssna på ungdomarna själva har blivit påtaglig då vi intervjuat informanterna. Vi hoppas att vår regering, kommuner och landsting är lyhörda inför behovet av utökade vårdformer och ger ekonomiska medel för detta. Vi hoppas även att
yrkesverksamma inom BUP, skola och socialtjänst mer aktivt arbetar för att förbättra samverkan sinsemellan.
Referenser
Antonovsky, A ( 1991) Hälsans mysterium. Köping, Natur och Kultur
Börjesson, M & Palmblad, E (red.) (2003) Introduktion och Uppförandeproblem i skolan och andra kliniska observationer. I: Börjesson, M & Palmblad, E
Problembarnets århundrade, Lund: Studentlitteratur
Cederblad, M ( 2001) Barn- och ungdomspsykiatri, sjätte upplagan. Stockholm, Liber AB
Engström, I (2006) Tvingad till hjälp. Danmark,Studentlitteratur
Gassne, J ( 2008) Slautogenes, Kasam och socionomer. Lund, Mediatryck
Kärfve, E (2000) Hjärnspöken, damp och hotet mot folkhälsa., Stockholm, Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB
Passer, M och Smith, R (2001) Psychology Frontiers and Application. New York, Mc Graw- Hill Education
Rosengren, K-E & Arvidsson, P (2002) Sociologisk metodik. Malmö, Liber AB, Starrin,B & Renck,B (1996) Den kvalitativa intervjun I: Svensson, P-G & Starrin, B, Kvalitativa studier i teori och praktik, Lund, Studentlitteratur
Svenska akademins ordlista över svenska språket (1998). Stockholm Nordstedts Förlag
Svensson, P-G (1996) Förståelse, trovärdighet eller validitet? I: Svensson, P-G & Starrin, B, Kvalitativa studier i teori och praktik, Lund, Studentlitteratur
Wrangsjö B (2004) Tampas med tonåringar. Stockholm, Natur och kultur
Offentligt tryck
Barnombudsmannen rapporterar BR(2005:04). Satsa tidigt, En undersökning av barn- och ungdomspsykiatrin. Rapport från barnombudmannen
www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=4865
Tillgänglig 2008-04-01
Region Skåne (2003). Psykisk ohälsa med inriktning på schizofreni och depression samt självmordsbenägna tillstånd. Hälso- och sjukvårdsprogram. Kristianstad, Kommunförbundet Skåne.
Socialdepartementet, (S.2006.31) Bättre tillgänglighet i vården, satsning på de äldre, upprustad psykiatri och en effektivare sjukförsäkring. Faktablad
www.regeringen.se/sb/d/108/a/71095
Socialstyrelsen (2006-107-23). Förslag till nationellt program för suicidprevention. Skrivelse från Socialstyrelsen
www.socialstyrelsen.se/?q=2006-107-23
Tillgänglig 2008-04-01
Statens Folkhälsoinstituts rapport (2005). Tänk långsiktigt!
http://www.fhi.se/templates/Page_1604.aspx
Tillgänglig 2008-04-07
SOU (2006:77) Ungdomar, stress och psykisk ohälsa, analyser och förslag till åtgärder. 2006 Statens offentliga utredningar Stockholm.Edita Sverige AB, Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab
Övrigt material
Ams Platsbanken. Annons id: 5184760 Tillgänglig 2008-04-07
http://pb.ams.se/Standard/SokViaArbetsort/VisaPlatsannonsViaArbetsort.aspx?ids =5
Engström A (2008) Fler unga försöker ta sitt liv. Svenska Dagbladets nätupplaga, 2008-01-27.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_813655.svd
Tillgänglig den 2008-03-10
Region Skåne (2006). Psykisk ohälsa och hälsa.
http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=119606
Tillgänglig: 2008-05-13
Region Skåne(2007). BUP:s webbsida.
www.skane.se/templates/Page.aspx?id=108428
Tillgänglig: 2008-03-13
Stockholm läns landsting (2005) Uppdrag och utbud av Barn och ungdomspsykiatrin
http://www.sll.se/Handlingar/HSU/2004/2004-10-19/03mBilaga1.doc
Tillgänglig 2008-03-31
Västra Götalands region (2008) BUP i Kalmar och Nybro
http://www.ltkalmar.se/lttemplates/SubjectPage____1824.aspx
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide Intervjuguide
• Vill du ge en beskrivning av din yrkesbefattning, arbetsuppgifter, hur lång tid har du varit verksam inom BUP, din ålder etc.
• Hur vill du beskriva den verksamheten ( slutenvården respektive öppenvården) inom BUP där du arbetar.
• Vad skiljer öppenvård från slutenvård?
• Vad avgör om patienten ska få vård inom respektive vårdform? • Vilka patienter är i behov av både öppenvård och slutenvård? • Hur ser de vanligaste diagnoserna (vanligaste problemen) ut för de
ungdomar, 13 – 18 år, som idag söker vård på BUP?
• Hur ser livssituationen ut för de unga som kommer till er? Skiljer deras situation sig från andra ungdomars situation utan psykisk ohälsa?
• Finns det patientgrupper som faller utanför de vårdformer som finns idag, dvs är i behov av annan/mer vård/ än vad som finns inom öppenvård, slutenvård och specialenheterna? Om ja: Motivera varför denna kategori inte passar in i de nuvarande vårdformerna. Hur stort är i så fall detta behov av alternativa vårdformer?
• Kan du beskriva vilka för- och nackdelar/ ev. problem/ som finns idag med de olika förekommande vårdformerna.
• På vilket sätt skulle ev. andra vårdformer utformas och hur skulle behoven bättre kunna mötas i dessa nya vårdformer? Utveckla.
• Vilka orsaker tror du kan vara orsakerna till att det förekommer psykisk ohälsa bland ungdomar idag och upplever du att den psykiska ohälsan inom denna gruppen har ökat?
• Vad tror du att ungdomar, 13 – 18 år, med psykisk ohälsa är i behov av för att må bättre?
Bilaga 2
Källa: Socialstyrelsen (2006) Skador och förgiftningar behandlade i slutenvård 2006. s. 27. Artikel nr: 2008-42-2.
www.socialstyrelsen.se
Tillgänglig 2008-04-15 Se statistikbild på nästa sida.