Orsaker till psykisk ohälsa bland ungdomar idag

Människan är en komplex varelse vilket vi påminns om i de strukturella-,

interpersonella- och intrapsykiskateorierna. De visar på olika förklaringsmodeller till uppkomst av psykisk ohälsa och att dessa olika faktorer samverkar. Cederblad (2001) menar även att det är individuella egenskaper som avgör om ungdomen ska drabbas av psykisk ohälsa eller inte (Cederblad, 2001). Detta menar även Antonovsky (1991) när han talar om att individer har olika nivåer av KASAM. Toleransnivån för stress är individuell, vilket gör att massor av ungdomar lever under liknande omständigheter, i miljöer och samhällsklimat, men alla lider för den sakens skull inte av psykisk ohälsa (Antonovsky, 1991).

Den interpersonella teorin handlar framförallt om familjestrukturer som förklaring till att psykisk ohälsa uppkommer. Om den unge lever under goda förhållanden i familjen så ska denna kunna uppleva engagemang, kärlek, stöd och värme. Det som kan påverka ungdomarnas livssituation negativt är om familjestrukturen är eller har varit kaotisk, frikopplad eller problematisk. Detta kan leda till att ungdomen visar upp olika psykiska symtom som tyder på en psykisk ohälsa (Cederblad, 2001). Då vi ser till orsaker till psykisk ohälsa så knyter vi även an till den psykologiska utvecklingsteorin under tonårsperioden. Wrangsjö ( 2004) tar upp att tonårstiden är en omtumlande period i ungdomarnas liv, som innebär både psykiska och fysiska förändrings- och utvecklingsprocesser. En av orsakerna till psykisk ohälsa bland ungdomar kan därmed vara de psykiska och fysiska

förändrings- och utvecklingsprocesserna hos den unge som kommer i obalans. En annan orsak till psykisk ohälsa kan vara att den självbild och självkänsla som ungdomen utvecklar under tonårsperioden blir negativ och detta påverkar den psykiska ohälsan (Wrangsjö, 2004).

Informant E pratar om att en av orsakerna till den ökande psykiska ohälsan är att ungdomar i allt större utsträckning får klara sig själva utan vuxna och därmed också uppfostrar de varandra (Informant E). Informant B menar att

familjerelationer kan leda till ökad risk för psykisk ohälsa (Informant B). Från våra intervjuer är det intressant att se att alla informanterna anser att det rådande samhällsklimatet, med stress på olika fronter, skapar en svår livssituation för ungdomar och att detta kan ge upphov till psykisk ohälsa. De är överens om att krav, stress och åter stress är faktorer som ökat på den psykiska ohälsan bland ungdomarna (Informant A, B, C, D och E).

Informant B menar att livssituationen för ungdomar med psykisk ohälsa ser ut som samhället idag ser ut. Både informant B och C pratar om den rådande

massmediala bild som förmedlas till tonåringarna och hur de påverkas negativt av den (Informant B och C). Informanterna D och E menar att det är ungdomarnas totala livssituation och deras psykiska symtom som tillsammans avgör om de är i behov av behandling eller utredning inom BUP (Informanter D och E). Informant E anser att ungdomar överlag i dagens samhälle har en stressig livssituation (Informant E). Informant A säger att idag är ungdomars livssituation fyllda av en massa krav (Informant A). Samhället, med dess krav från olika håll, påverkar alltså enligt våra informanter ungdomarnas psykiska hälsa. Detta är något som betonas i de strukturella teorierna om psykisk ohälsa (Cederblad, 2001) Detta kan vi se bekräftas i rapporter etc. som vi har tagit del av i studien kunskapsöversikt. Vilket vi tar upp lite senare i denna analys.

Vi samtalade vidare med våra informanter kring den psykiska ohälsan, generellt sett i vårt samhälle, gällande vår målgrupp. En sammanfattande kommentar till detta kan man säga är att samtliga informanter ser en markant ökning av antalet vårdsökande till BUP. Anledningarna till att patientantalet till BUP ökar kan vara och är troligtvis många. Detta enligt våra samtliga informanter men även utifrån BO:s rapport (Informant A, B, C, D, E) (BR, 2005:4, 2008-04-01). Patientantalet kan ha ökat på grund av att primärvård i form av till exempel skolhälsovård har skurits ned. Vilket innebär att ungdomarna har svårare att få professionell vuxenkontakt redan när ungdomen inledningsvis börjar må psykiskt dåligt (BR, 2005:4, 2008-04-01). Men även på grund av att attityden och inställningen till BUP under åren har förändrats, den har blivit mer positiv (Informant B). I Folkhälsoinstitutets rapport (2005) lyfts det fram att minskade resurser till skolhälsovården och skolorna under 1990 – talet, troligen är den största

bidragande orsaken till ökningen av patienter till BUP (Statens Folkhälsoinstitut, 2005, 2008-04-07). Detta stämmer då väl överens med vad enhetscheferna inom BUP i hela Sverige anger som förklaring till det ökade patienttrycket på BUP. Även dessa informanter i BO:s rapport lyfter således fram samhälleliga

förändringar i form av nedskärningar i den övriga offentliga sektorn, som orsaker till en ökning av antalet vårdsökande inom BUP (BR, 2005:4, 2008-04-01). Informant B nämner att den stress som finns i vårt samhälle, i och med medias bilder som uppmanar alla att vara på ett visst sätt, kan vara en faktor till den ökande psykiska ohälsan bland ungdomar idag (Informant B). Informant C lyfter fram flickor/unga kvinnor som en extra utsatt grupp i vårt moderna samhälle. Hon säger vidare att det finns studier som säger att den psykiska ohälsan bland flickor har ökat och att suicid har ökat inom denna grupp (Informant B och C). Detta ser vi även i den statistik bild som finns som bilaga nr 2 (Socialstyrelsen, 2006). Informant E pratar om att en av orsakerna till den ökande psykiska ohälsan är att ungdomar i allt större utsträckning får klara sig själva utan vuxna och därmed också lämnas de åt att uppfostra varandra (Informant E). Här kan vi knyta an till SOU (2006:77) ”Ungdomar, stress och psykisk ohälsa”. I denna utredning ger man två förklaringar till den ökande psykiska ohälsan bland ungdomar. Den ena förklaringen är att det i vårt moderna samhälle finns en starkt utvecklad

individualisering. Individualiseringen ställer höga krav på ungdomarna genom att det finns ett mycket stort antal valmöjligheter då det gäller hur ungdomarna vill och kan välja att leva sina liv (SOU 2006:77). Här kan vi även knyta an till de krav som informant E pratar när att tonåringar får ta hand om sig själva i stor utsträckning utan vuxenstöd (Informant E). Den andra förklaringen, enligt SOU (2006:77) är att det i dagens moderna samhälle finns en stor oförutsägbarhet som är svår att hantera. Båda dessa faktorer leder till ökad stress för ungdomar (SOU 2006:7). Detta stämmer väl överens med vad som sägs i teorin om KASAM där förutsägbarhet, begriplighet och hanterbarhet är centrala begrepp för att individen ska uppleva känsla av sammanhang i sitt liv. Dessa begrepp är viktiga faktorer för att uppleva psykisk hälsa (Antonovsky 1991). Som en sammanfattande

kommentar kan sägas att samhällets krav på ungdomar idag är höga och många, både enligt samtliga informanter och SOU rapporten (Informant A, B, C, D, E) (SOU 2006:77). Resultatet av den ökande stressen i vårt moderna samhälle kan vi utläsa i form av ökad psykisk ohälsa (SOU 2006:77).