I följande avsnitt kommer resultat- och analyskapitlens slutsatser sammanfattas och uppsatsens frågeställningar kommer inledningsvis besvaras övergripande. Därefter kommer vissa fördjupande diskussioner föras utifrån vad vi som uppsatsförfattare funnit särskilt viktiga med hänsyn till presenterade resultat. Utifrån detta kommer även nya frågor som väckts genom uppsatsens process att kopplas in. Avsnittet avslutas med reflektioner kring vilka metodologiska överväganden som kan tänkas ha varit betydande för uppsatsens resultat.
Det analyserade resultatet visar på en komplex bild när det kommer till att arbeta förebyggande mot HVF. Trots detta ser informanterna överlag goda möjligheter genom kompetenshöjande utbildning för skolpersonal och skolelever. Resultatet visar även på att utbildning även stärkt skolpersonalens förmåga att samtala med vårdnadshavare. Även om resultatet inte ger tillgång till närmare information om vad samtalen innehållit, är en tydlig utbildningseffekt att konflikter mellan
vårdnadshavare och skolpersonal reducerats. Informanterna betonar att projektens utbildningar bidrar med kunskap och verktyg för att bemöta barn och
vårdnadshavare som lever inom en hederskontext. För skolpersonal verkar det dock kvarstå svårigheter att definiera hedersförtryck, trots kompetenshöjande utbildning. Det kan föreslås att dessa svårigheter leder till att skolpersonal i viss mån inte uppmärksammar elever utsatta för förtryck, alternativt att ett upplevt förtryck inte kopplas till begreppet heder. Vissa informanter uppger att andra
40 kollegor inte uppvisar ett tillräckligt stort engagemang kring utbildning om HVF, vilket försämrar möjligheten att samarbeta kring det förebyggande arbetet
kollegialt.
Enligt informanterna har projektens utbildningar främst bidragit till en ökad medvetenhet om fördomar, inte minst informanternas egna fördomar färgade av privata normer och värderingar. Informanterna uppger att den ökade
medvetenheten hjälper dem att bättre bemöta målgrupper som kan leva i olika hederskontexter. Samtliga informanter menar att kompetenshöjande utbildning framförallt bidrar till en större trygghet i den yrkesverksammas bemötande av barn och vårdnadshavare. Vissa informanter uppger att det dock kvarstår
svårigheter att bemöta barn och vårdnadshavare i vissa situationer, så som när ett barn upplevs splittrat av att tillmötesgå två olika kulturer. Samtliga informanter har dock genomgående positiva erfarenheter av vårdnadshavares och barns reaktioner kring projektens material och arbetssätt. Många av informanterna betonar vikten av att nå ut till vårdnadshavare genom ett respektfullt bemötande, vilket avvisar ett ”vi och dem”, till förmån för ett förhållande som bygger på ett horisontellt bemötande.
Vi som uppsatsförfattare anser att det utifrån resultatet framträder ett dilemma gällande informanters möjligheter att tydligt definiera HVF, vilket skulle kunna föreslås har en inverkan det förebyggande arbetet mot HVF. Resultaten tyder på att utbildningsdeltagare, det vill säga skolpersonal, anser det vara särskilt problematiskt att resonera kring hedersförtryck. Detta behöver dock inte tolkas som en inneboende okunskap hos utbildningsdeltagare, utan skulle snarare kunna härledas till avsaknaden av en uniform definition av HVF. Något som efterfrågas på både politisk- och vetenskaplig nivå, inte minst för att underlätta
vidareutvecklingen av förebyggande insatser mot HVF. Det kan föreslås att den fortsatta kompetenshöjande utbildningen kring HVF bör förtydliga begreppet hedersförtryck för att yrkesverksamma bättre ska kunna bemöta utsatta målgrupper. Då utbildningsdeltagare verkar lämna utbildningen utan större
kännedom om hedersförtryck, riskerar detta att reducera det förebyggande arbetet. Det bör tilläggas att förskolor och grundskolor som besökts i anslutning till insamlingen av empiri, verkar lägga stort fokus på ett inkluderande och integrationsfrämjande arbete. Detta innefattar även ett fokus på barn- och mänskliga rättigheter. Frågan kvarstår dock om detta arbete främst vilar på skollagstiftning, läroplaner och övriga styrdokument, snarare än på det förebyggande arbetet mot hedersförtryck?
Enligt Gruber är svensk skollagstiftning präglad av samhälleliga institutioners inneboende nationalism. Detta skulle forskare likt Schlytter och Rexvid anse vara positivt då forskarna menar att den svenska skolan ska präglas och stå upp för ”svenska” normer och värderingar, vilka befästs i svensk lagstiftning. Å andra sidan kan det ifrågasättas om skolors arbete mot hedersförtryck snarare följer ett strukturellt perspektiv då arbetet verkar försöka undvika kategorisering av elever och snarare tillämpa en allomfattande samt neutral utbildningsmetodik, istället för att nämna hedersförtryck vid namn. Det kan dock även föreslås bero på att
skoleleverna är förhållandevis unga och därmed måhända inte kognitivt mottagliga för att kunna resonera kring HVF. Däremot är nuvarande studies förhoppning att det råder ett pågående jämställdhetsarbete och en medvetenhet kring barns eventuella begränsningar utifrån kön. En ytterligare förhoppning är att elevers eventuella begränsningar utifrån kön med mindre friktion kan adresseras
41 som hedersförtryck vid högre skolålder, utifall skolpersonal hyser sådan oro. Denna förhoppning vilar på att en stigande skolålder bör bidra till en ökad kognitiv förmåga att kunna resonera kring HVF. Men även farhågan att utsatta målgrupper tenderar att bli mer begränsade och kontrollerade med stigande ålder, vilken baseras på informanters svar samt litteraturläsning. Sådan begränsning och social kontroll riskerar att mynna ut i HVF om den utsatta överskrider
hedersnormer. Dessa resonemang skulle dock behöva beforskas i en annan framtida studie.
Sammanfattningsvis kan både det kulturella och strukturella perspektivet urskiljas genom uppsatsens resultat. Baianstovu menar dock att mer fokus bör läggas på ett alternativt perspektiv vid förebyggande arbete mot HVF, så som det
intersektionella perspektivet, vilket skulle kunna ses som en mellanposition. Baianstovu talar för att perspektivet ökar förmågan att förstå dynamiken i mänskliga samspel genom att analysera makt i olika kontexter. Att vidare undersöka HVF kopplat till intersektionalitet skulle kunna vara fruktsamt för framtida uppsatser och studier.
Som uppsatsförfattare anser vi att det hade varit intressant att undersöka ett större urval informanter, då detta kan generera en bredare bild av fältet. Dels att
intervjua fler utbildare inom respektive projekt för att undersöka om det råder motsägande meningar inom ett och samma projekt. Men även att intervjua fler utbildade professionella inom olika yrkeskategorier. Diskussioner har även förts kring hur resultatet hade kunnat se annorlunda ut om helt andra skolor valts ut för undersökningen. Samtliga utbildade informanter hävdar att de inte stött på HVF inom sina verksamheter, vilket gjort att det inte varit möjligt att fullständigt belysa erfarenheter kring hur de hanterar tecken på HVF med hjälp av kompetenshöjande utbildning. Därmed hade det varit intressant att även intervjua pedagoger eller andra professionella inom människobehandlande yrken som tagit del av projektens utbildning och som tydligt upplevt att de stött på HVF inom sina verksamheter. Detta för att få en bild av hur projekten kunnat bidra med kunskap för att som professionell möta problematiken fullt ut. Som tagits upp ovan hade uppsatsen antagligen även resulterat i fler skiftande resonemang om intervjuer även förts med professionella som möter barn i högre åldrar, så som pedagoger inom högstadium och gymnasium.
42
REFERENSER
Aftonbladet, (2002) Fadimes hela tal i riksdagen. >www.aftonbladet.se< HTML (2018-04-16)
Alizadeh V, Hylander I, Kocturk T, Törnkvist L, (2010) Counselling young immigrant women worried about problems related to the protection of ‘family honour’ - from the perspective of midwives and counsellors at youth health clinics. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, 32-40.
Baianstovu R, (2017) Heder: hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete. Lund, Studentlitteratur.
Bhanbhro S, Cronin de Chavez A, Lusambili A, (2016) Honour based violence as a global public health problem: a critical review of literature. International Journal of Human Rights in Healthcare, 9(3), 198-215.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm, Liber.
Böhn T, Kaplan S (2010) Hämnd eller upprättelse - hämndspiralens psykologi. Stockholm, Natur & kultur.
Carbin M, (2010) Mellan tystnad och tal. Flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik. Stockholm, Stockholm universitet.
Cihangir S, (2012) Gender specific honor codes and cultural change. Group Process & Intergroup Relations, 16(3), 319-333.
Forsberg E, Starrin B (1997) Empowerment - begrepp och tillämpning. I:
Forsberg E, Starrin B (Red.) Frigörande kraft - empowerment som modell i skola, omsorg och arbetsliv. Göteborg, Gothia AB.
Goffman E, (2014) Stigma - den avvikandes roll och identitet. Lund, Studentlitteratur AB.
Gruber S, (2011) In the name of action against “honour-related” violence: national nations, gender, and boundaries in the Swedish school’s ambitions to combat violence and oppression. Nordic Journal of Migration Research, 1(3), 126-136. Hagquist C, (1997) Skolan och elevinflytandet - vision och verklighet. I: Forsberg E, Starrin B (Red.) Frigörande kraft - empowerment som modell i skola, omsorg och arbetsliv. Göteborg, Gothia AB.
Jordan T, (2015) Processinriktad värdegrundsdialog - med barnen i centrum. Utvärdering av ett projekt för att främja integration och förebygga hedersrelaterat våld. Working papers - Department of Sociology and Work Science, 2015:1. Linné A, (2001) Moralfostran i svensk obligatorisk skola. I: Linde G, (Red.) Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur.
43 Lois Helms B, (2015) Honour and Shame in the Canadian Muslim Community: Developing Culturally Sensitive Counselling Interventions. Canadian Journal of Counselling and Psychotherapy, 49(2), 163-184.
Länsstyrelsen Östergötland, 2017:08 Insatser för att motverka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdrag till samtliga länsstyrelser.
Mårald G, Ghazinour M, Hanberger A (2008) Nationella, länsövergripande och lokala insatser mot hedersrelaterat våld 2003-2007. Delrapport 4 från nationella utvärderingen av regeringens insatser mot HRV. Umeå Centre for Evaluation Research.
Mulinari D, (2007) Kalla mig vad fan du vill, men inte invandrarförälder! En skola för alla, eller? I: Dahlstedt M, Hertzberg F, Urban S, Ålund A (Red.) Utbildning, arbete, medborgarskap. Strategier för social inkludeing i den mångetniska staden. Umeå, Boréa Bokförlag.
Nationellt centrum för kvinnofrid rapport 2010:1 Hedersrelaterat våld och förtryck - en kunskaps- och forskningsöversikt.
Nationellt centrum för kvinnofrid, (2018) Begreppet heder. >www.nck.uu.se< HTML (2018-04-25)
Aftonbladet, (2002) Fadimes hela tal i riksdagen. >www.aftonbladet.se< HTML (2018-04-16)
Regeringsbeslut, 11:5 Uppdrag att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringsformen, 2010:1408.
Payne M, (2014) Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm, Natur & kultur.
Repstad P, (2007) Närhet och distans - kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Oslo, Studentlitteratur.
Rodriguez Mosquera P M, Manstead A S R, & Fischer A H, (2002a) The role of honor concerns in emotional reaction to offences. Cognition and Emotion, 16, 143-163.
Schlytter A, Rexvid D, (2016) Mäns heder: att vara både offer och förövare. Lund, Studentlitteratur.
Sedem M, Ferrer-Wreder L, (2015) Fear of the loss of honor: implications of honor-based violence for the development of youth and their families. Child Youth Care Forum, 44, 225-237.
Skolinspektionen (2011) Innehåll i och användning av läromedel. En kvalitetsgranskning med exemplet kemi i årskurs 4 och 4, 2011:1. Skollagen, 2010:800.
44 Skolverket (2010) Till rektor: Hedersrelaterat våld och förtryck. Skolans ansvar och möjligheter.
Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010 - en översikt. Socialtjänstlagen, 1995:974.
Starrin B, (1997) Empowerment som tankemodell. I: Forsberg E, Starrin B (Red.) Frigörande kraft - empowerment som modell i skola, omsorg och arbetsliv. Göteborg, Gothia AB.
Statens offentliga utredningar, 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga. Ungdomsstyrelsen 2009 Gift mot sin vilja. Ungdomsstyrelsens skrifter, 2009:5. Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed. Stockholm.
Widerberg K, (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund, Studentlitteratur. Ålund S, (2002) Sociala problem i kulturell förklädnad. Perspektiv på sociala problem, 293-312.
45 Projektets titel):
Kan hedersrelaterad problematik motverkas genom kunskapsspridning? Datum: Studieansvariga: (studenter) Amanda Adlerson Matilda Wirén E-post amanda.adlerson@hotmail.com matildawiren@hotmail.com
Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och
samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning: Socionomprogrammet Termin 6
Informationsbrev
Bilaga 1
Informa Informationsbilaga BILAGA 1 Informa46 Kan hedersrelaterad problematik motverkas genom kunskapsspridning? Vi är två studenter som studerar på socionomprogrammet vid Malmö universitet. Just nu är vi inne på termin 6 och skriver därmed vår kandidatuppsats på 15 högskolepoäng.
Syftet med vår uppsats är att undersöka hur kunskapsspridning till
yrkesverksamma i människobehandlande yrken kan bidra till att motverka hedersrelaterad problematik.
Undersökningen kommer att genomföras med hjälp av 6-8 intervjuer. Vi kommer att intervjua både personer som arbetat med att presentera utbildning, samt personer som arbetar i människobehandlande yrken och som tagit emot
utbildningen. Vi vill höra intervjupersonernas egna förståelser och erfarenheter av att ge/ta emot utbildningen, samt hur utbildningen kan bidra till att motverka hedersrelaterad problematik. Tidsåtgången per intervju har beräknats till ca 45 minuter. Intervjuerna kommer att spelas in och efter att de transkriberats kommer ljudfilerna att raderas.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som är undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Malmö universitet eller i annan form av publicering kommer informanterna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. Den färdiga uppsatsen kommer att publicerats på Malmö universitets databas MUEP samt arkiveras som ett dokument som alla kan få tillgång till.
Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien
Informationsbrev
Bilaga 1
InformaInformationsbilaga BILAGA 1
47