Avslutande diskussion

Den befintliga forskningen kring transportkostnader samt transportkalkylering är begränsad. Få studier har genomförts som applicerat tre kalkyler på ett företag. Med detta vill författarna öka förståelsen för transportkalkylering och frambringa hur ett företag bör tänka vid skapande av kalkyler kring dessa. Denna studie väckte intresse och förväntningar för kalkylering inom branschen för transport och logistik. Teorin har varit ytterst begränsad avseende en konkret vägledning för hur tillämpningar av kalkylering ska ske. Vad som framhålls av det rådande ramverket är vilka fördelar respektive nackdelar kalkylerna har. Men den talar inte om vi vilka situationer eller branscher som är lämpliga för kalkylerna. Därav identifierades det ett gap som även ska kunna lösa det problem som Elektroskandia har idag.

Som nämnts i studien beror en kalkyl på omständigheter och förutsättningar hos ett företag. En enskild applicering av en kalkyl frambringar en begränsad information utifrån dess förutsättningar och dess språk. Tillsammans har dock kalkylerna en styrka i att komplettera varandra. Således bör därför kalkylerna kompletteras snarare än att användas individuellt för att lösa de problem som råder. Varje enskild kalkyl fyller olika syften i organisationen. Därav kan de täcka de informationsbrister som uppstår via en renodlad kalkyl. Som framgår av studien har det varit centralt att förstå kostnader och dess natur. Det innebär att veta vad som driver och påverkar kostnader. Genom kalkylering kan användaren lättare förstå kostnadsdata och dess egenskaper. Studien fokuserar på kostnadsinformation som ges av kalkylmetoderna. Genom att analysera den kostnadsinformation som ges jämförs relevant data till företag och eventuell generaliserbarhet. Tidigare studier har sällan fördjupat sin syn på kostnader och dess skiftande natur. Dessutom görs inga försök i att jämföra kostnadsdata med olika kalkylmetoder. Teorin ämnar skapa förståelse för hur en kalkyl bearbetar finansiell information för att skapa beslutsunderlag när företagen står inför ett flertal strategiska beslut. Därav har det varit relevant att förse verksamhetsledare med korrekt kostnadsinformation för sitt beslutsfattande. I denna studie framhålls det att kostnader varit relativt svåra att begripa för just transportaktiviteter. Det beror på att kostnader och dess struktur är situationsberoende. Dock kan en genomgripande analys av kostnadsdata underlätta för att begripa dess natur. Efter att författarna har behandlat de teoretiska kalkylerna som nämnts i dokumentet på Elektroskandias förutsättningar, påbörjades en identifiering av den information som tillhandahålls av varje enskild kalkyl. Samtliga kalkyler under studien genererade utfall två som var följande: Framställd information från kalkylen kan appliceras på fallföretaget. Således tyder detta än mer på att endast en enda renodlad kalkyl ej går att tillämpa för ett optimalt utfall. Av de kalkyler som har applicerats har ingen lyckats lösa problemet gällande transportkostnader för elgrossister med fallföretaget Elektroskandia som studieobjekt. Dock har studien funnit stor potential i somliga kalkylmetoder.

ABC-kalkylen är den metod som kräver mest noggrannhet och framförallt är mer resurskrävande, dock är den i sin grund mer informationsgivande. Det grundar sig i att det centrala i kalkylen är just identifiering av aktiviteter. Nackdelen är dock att aktiviteter som identifieras är relativt subjektivt. Således kan samma förutsättningar av kostnader för en verksamhet uppfattas på olika sätt beroende på de aktiviteter som identifieras. ABC- kalkylen har varit den kalkyl som lyckats närma sig problemet på bästa sätt. Modellen illustrerar vilka aktiviteter som orsakade volatila kostnader. Med hänsyn till noggrannhet har den därför en stor potential vad gäller kalkylering av transportkostnader. Således ser författarna möjlighet för aktivitetsbaserad kalkylering inom transport-kostnadskalkylering för elgrossister.

Stegkalkylen är en metod som bortser från samkostnader och fokuserar endast på särkostnader. Det innebär ur en informations synpunkt att den inte ger tillgång till hela kostnadsbilden. Kalkylen gör det möjligt att identifiera skillnader i kostnader mellan två transporter men inte vad dessa beror på. Med hjälp av kalkylnivåerna gör modellen det möjligt att jämföra två transporter och ställa dessa mot varandra för att se om de överhuvudtaget är lönsamma. Det är dessutom möjligt att se vilket av de två alternativen som är mer lönsam. Nivåerna på kalkylen beror på verksamheten och dess organisation men även på den subjektiva uppfattningen av den som skapar kalkylen. Denna metod tar inte hänsyn till de kostnader som är irrelevanta och anses därför vara en ofullständig kostnadsfördelare. I jämförande av information mellan kalkylerna har inget nytt fynd funnits gällande kostnaderna. En fördel är att kalkylen inte är komplicerad. Den ger god information om vart i nivåerna som kostnaderna uppstår, dock har denna information inledningsvis redan varit erkänd. En nackdel är därför att den inte är lika informationsrik som ABC kalkylen. Kalkylen kan vara användbar vid valsituationer om olika transporter kostar mer än andra.

Ekvivalentkalkylen är en metod som generellt används för att beräkna resurskostnader eller resursförbrukningen för en viss produktion eller transport under en längre period. Detta är vad ekvivalentmängden återspeglar. Denna kalkyl tar likt stegkalkylen inte hänsyn till några indirekta kostnader. Inledningsvis var denna kalkylmetod den som mest liknade den metod som Elektroskandia använde idag. Kalkylen är ett bra verktyg för att genom ekvivalenttal identifiera vad som kräver mest resurser. Dock har kalkylen misslyckats i att finna de indikationer som krävs för att identifiera differenser i kostnader. En resursåtgångs-analys är mer tillämpbar för producerande företag. Således är informationen inte lika användbar för en grossistverksamhet. I en jämförande situation mellan kalkylerna har således ABC-kalkylen en övertag i informationskvalité och anses därför vara en kalkyl som är mest tillämpbar för transportkalkylering för företag som verkar utefter samma förutsättningar som Elektroskandia.

7. Slutsats

Denna studie har grundat sig på kalkyleringsproblematik som orsakar större differenser för Elektroskandia. Genom att se över kalkyleringens, transportens samt logistikens ramverk har författarna kunnat få en bättre förståelse av de olika processer som orsakar transportkostnader för elgrossister verksamma i samma miljö. Teorin har varit ytterst begränsad avseende en konkret vägledning för hur tillämpningar av kalkylering ska ske. Således har författarna valt att besvara studiens forskningsfråga med följande frågeställningar i denna studie:

- Vilka transportkostnader uppstår i logistikföretag och hur kan dessa kopplas till specifika processer och aktiviteter?

- Vilka parametrar bör belysas när man konstruerar en kalkyl för transporttjänster?

Som flertalet forskare påpekar är kostnadsinformationen central för ett företag där kostnaderna ofta avgör lönsamheten. Vikten av kostnaderna beror på hur stora de är till den totala kostnadsbilden. En överblick av transportkostnader är en viktig del i hur företag ska handskas med dessa, samt hur framgångsrikt de kommer hanteras. Det beror på att transportkostnader har en tendens att fluktuera och vara svåra att begripa. Kostnaderna som vanligtvis uppstår vid transporter är av en fast eller rörlig natur. Det har sin förklaring i att vissa processer och aktiviteter orsakar olika typer av kostnader. I Elektroskandias fall avser processerna och aktiviteterna dragningar och distribution. Här ger dragningarna mestadels upphov till fasta kostnader medan distribution ligger till grund för majoriteten av de rörliga kostnaderna. Även aktiviteter under dessa två processer kan påverka utfallet av kostnadens natur, beroende på synsätt och kalkyleringsmetod. Tillgängligheten av rätt kostnadsdata är centralt för arbetet med dessa. Kalkylering handlar om att identifiera samt beräkna olika kostnader som uppstår. Genom att identifiera kostnader underlättas arbetet för kalkylering. Med hjälp av tillgänglig data kan det därför vara möjligt att identifiera vad som driver kostnaderna. En tumregel kan vara att den aktivitet med störst kostnad även bör vara en del av kalkylen, utöver de som redan har tydliga kostnadsdrivare. Att lära känna kostnaderna och dess egenskaper underlättar vid kartläggning för kostnadsdata. För att nå bästa framgång bör det inledningsvis vara tydligt vad för information som vill framställas. Detta har stor betydelse vid både identifiering av kostnader samt skapande av kalkylerna. Det blir således mer gynnsamt att komplettera kalkylerna med varandra. Som nämnt i arbetet fyller kalkylerna olika funktioner och är olika informationsrika. Slutligen bör företaget även bearbeta och försöka identifiera vilka kritiska variabler som återfinns i verksamheten. Detta då dessa vanligtvis ger upphov till att kostnaderna blir svåra att precisera och få kontroll.

logistikteori har författarna för avsikt att ge följande rekommendationer till företag. Detta ämnar skapa en tydlig bild av kostnadsdata vid transportering:

➔ Identifiera kostnader

➔ Ha en klar kostnadsbild av verksamheten ➔ Ha ett syfte med kalkylen/kalkylerna

➔ Ha en samverkan mellan olika kalkyler för att på så sätt få fram sammanvägd och en mer övergripande information.

➔ Identifiera och arbeta med företagets kritiska variabler

Det som har framhävts av teorin är att kostnadsbegreppet kan skilja sig beroende på vilken ansats som tas an. Under studiens gång har tre kalkylmetoder behandlats och har valts ut. Dessa kalkylmetoder är ABC-kalkyl, Stegkalkyl, Ekvivalentkalkyl. En enskild applicering av en kalkyl frambringar en begränsad information utifrån dess förutsättningar och dess språk. Tillsammans har dock kalkylerna en styrka i att komplettera varandra. Således bör därför kalkylerna kompletteras snarare än att användas individuellt för att lösa de problem som råder. Varje enskild kalkyl ger varierande information och fyller således olika syften i organisationen. Därav kan de täcka de informationsbrister som uppstår via en enda renodlad kalkyl. Därför kan inte studien med säkerhet säga att det har funnits en enda enskild metod för skapande av kalkyler. Vad som påfunnits är istället en infallsvinkel som underlättar vid konstruering av transportkalkyler. Målet med studien var att alstra information kring en kalkyleringsmetod som frambringar samt bidrar med rekommendationer för Elektroskandia och andra elgrossister med liknande förutsättningar. Informationen som ofta nämns i denna studie var central vid analys av utfallsdata. Den kalkyl som återfått mest informationsgivande är ABC-kalkylen. Därför är det den metod som anses ha störst potential när det gäller tillämpning för transport kalkylering inom elgrossistbranschen. Vad som bör beaktas är att verksamheten med all säkerhet inte har den kunskap som krävs för att nyttja dess fulla potential. Ur ett affärsperspektiv har det ställts ett krav för metoder som är simpla och tydliga vilket kalkylerna i denna studie inte alltid är. Det kan vara både tidskrävande och enligt tidigare studier har verksamheter funnit komplicerade kalkyler mindre tilltalande. Företag är därför ofta är ovilliga att ändra sina redan etablerade kalkylmodell.

För att nå bästa framgång bör det inledningsvis vara tydligt vad för information som vill framställas. Tillgängligheten av kostnadsdata är central för arbetet. En överblick av transportkostnader är en viktig del i hur företag ska handskas med dessa samt hur framgångsrikt de kommer hanteras. Att lära känna kostnaderna och dess egenskaper underlättar vid kartläggning för kostnadsdata. Genom att identifiera rätt kostnader underlättas arbetet för kalkylering. Det bör även belysas att det är en fördel att bearbeta och identifiera vilka kritiska variabler som återfinns i verksamheten. Avslutningsvis vill författarna poängtera att det är mer gynnsamt att komplettera flertalet kalkyler med varandra.

Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011), Handbok i kvalitativa metoder, Malmö: Liber.

Alchian, A.A. and Demsetz, H., 1972. Production, information costs, and economic organization. The American economic review, 62(5), pp.777-795.

Alnestig, P., Segerstedt, A., & Sveriges verkstadsindustrier. (1997). Produktkalkyler (2. utg.. ed.). Stockholm: Sveriges verkstadsindustrier : Industrilitteratur.

Andersson, Göran (2014). Ekonomistyrning: Kalkyler som beslutsunderlag, (7. Uppl. ed). Lund: Studentlitteratur

Amaral, Jason, & Kuettner, Dorothea. (2008). Analyzing supply chains at HP using spreadsheet models. Interfaces,38(4), 228-240,350-351

Ax, C., Johansson, C., & Kullvén, H. (2015). Den nya ekonomistyrningen (5., [omarb.] uppl.. ed.). Stockholm: Liber.

Baudin, M. (2005). Lean logistics: the nuts and bolts of delivering materials and goods. CRC Press.

Balakrishnan, R., Hansen, S., & Labro, E. (2011). Evaluating heuristics used when designing product costing systems. Management Science, 57(3), 520-541

Ballou, R.H., 2004. Business logistics: Supply chain management. Ed.

Bartolacci, M., LeBlanc, L., Kayikci, Y., & Grossman, T. (2012). Optimization Modeling for Logistics: Options and Implementations. Journal of Business Logistics, 33(2), 118-127.

Baykasoğlu, A., & Kaplanoğlu, V. (2008). Application of activity-based costing to a land transportation company: A case study. International Journal of Production Economics, 116(2), 308-324.

Bickman, L. & Rog, D. J. (2008). The SAGE handbook of applied research methods. 2:a, Uppl., Los Angeles: SAGE Publications, Inc.

Blumenfeld, D.E., Burns, L.D., Daganzo, C.F., Frick, M.C. and Hall, R.W., 1987. Reducing logistics costs at General Motors. Interfaces, 17(1), pp.26-47.

Bokor, Z. (2011). Calculation model for transport costing. Periodica Polytechnica.

Transportation Engineering, 39(1), 43.

Bokor, Z. (2012). Cost Calculation in Transport Companies. Acta Technica Jaurinensis, 5(3), 253-262.

Bowman, J. L., & Ben-Akiva, M. E. (2001). Activity-based disaggregate travel demand model system with activity schedules. Transportation research part a: policy and practice, 35(1), 1-28. Bowersox, D.J., Closs, D.J. and Cooper, M.B., 2013. Supply chain logistics management (Vol. 2). New York, NY: McGraw-Hill.

Bryman, A., och Bell, E.(2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder, 2 uppl.

Bowman, J.L. and Ben-Akiva, M.E., 2001. Activity-based disaggregate travel demand model system with activity schedules. Transportation research part a: policy and practice, 35(1), pp.1- 28.

Carter, J., & Ferrin, B. (1995). The impact of transportation costs on supply chain management. Journal of Business Logistics, 16(1), 189.

Christensen, L., (2010). Marknadsundersökning: en handbok. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Daniela, N.I. and Ovidiu, R., 2014. Why do logistics and transport matter for development. THE

ANNALS OF THE UNIVERSITY OF ORADEA, p.33.

Daugherty, P.J., Stank, T.P. and Ellinger, A.E., 1998. Leveraging logistics/distribution

capabilities: the effect of logistics service on market share. Journal of Business logistics, 19(2), p.35.

Doyle, C., 2011. A dictionary of marketing. Oxford University Press.

Drefeldt, A & Törning, E. (2018) Redovisa rätt, FAR

Eisenhardt, K.M. and Graebner, M.E., 2007. Theory building from cases: Opportunities and challenges. Academy of management journal, 50(1), pp.25-32.

Engblom, J., Solakivi, T., Töyli, J. and Ojala, L., 2012. Multiple-method analysis of logistics costs. International Journal of Production Economics, 137(1), pp.29-35.

Fang, Y., & Ng, S. (2011). Applying activity-based costing approach for construction logistics cost analysis. Construction Innovation, 11(3), 259-281.

Farris, P.W., Bendle, N., Pfeifer, P. and Reibstein, D., 2010. Marketing metrics: The definitive guide to measuring marketing performance. Pearson Education.

Feldman, P. and Shtub, A., 2006. Model for cost estimation in a finite-capacity environment. International journal of production research, 44(2), pp.305-327.

Fylstra, D., Lasdon, L., Watson, J., & Waren, A. (1998). Design and use of the Microsoft Excel Solver. Interfaces, 28(5), 29-55.

Galbreth, M., & LeBlanc, L. (2010). OVERCOMING SPREADSHEET RISK IN SUPPLY CHAIN MODELING. Journal of Business Logistics, 31(2), 21-33.

Grawe, S. J. (2009). Logistics innovation: a literature-based conceptual framework. The International Journal of Logistics Management, 20(3), 360-377.

Gerdin, J. (1995). ABC-kalkylering. Lund: Studentlitteratur.

Hartman, L. (2011). Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd, 2.

Howard T. Lewis, James W. Culliton, and Jack D. Steele, The Role of Air Freight in Physical Distribution (Boston: Harvard University Press, 1956).

Hummels, D., 2007. Transportation costs and international trade in the second era of

globalization. Journal of Economic Perspectives, 21(3), pp.131-154.

IFRS Framework, F.70; http://www.assb.gov.sg/docs/attachments/fr-assb_frs_1Jan2017/sb- frs_framework.pdf

Jonsson, P., & Mattsson, S. (2011). Logistik: Läran om effektiva materialflöden (2. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Knights, D. and McCabe, D., 1997. ‘How would you measure something like that?’: Quality in a retail bank. Journal of Management Studies, 34(3), pp.371-388.

Kvale, S. & Brinkman, S. (2014), Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur AB.

Lee, Y. H., Jung, J. W., & Lee, K. M. (2006). Vehicle routing scheduling for cross-docking in the supply chain. Computers & Industrial Engineering, 51(2), 247-256.

Lipman, T.E. and Delucchi, M.A., 2006. A retail and lifecycle cost analysis of hybrid electric vehicles. Transportation Research Part D: Transport and Environment, 11(2), pp.115-132.

Mark C. Anderson, Rajiv D. Banker, and Surya N. Janakiraman, “Are Selling, General, and Administrative Costs ‘Sticky’?” Journal of Accounting Research, March 2003, pp. 47–63.

Martinus, K. and Hedgcock, D., 2015. The methodological challenge of cross-national qualitative research: comparative case study interviews in Australia and Japan. Qualitative

Research Journal, 15(3), pp.373-386.

Mentzer, J., & Kahn, K. (1995). A framework of logistics research. Journal of Business Logistics, 16(1), 231.

Miles, M. B., & Huberman, A. M. (1994). Qualitative data analysis: An expanded source book (2nd ed.). Thousand Oaks, CA: Sage.

Nedelescu-Ionescu Daniela, & Rujan Ovidiu. (2014). WHY DO LOGISTICS AND TRANSPORT MATTER FOR DEVELOPMENT. Annals of the University of Oradea: Economic Science, 23(1), 34-39.

Noreen, E.W., Brewer, P.C. and Garrison, R.H., 2011. Managerial accounting for managers. McGraw-Hill Irwin.

Ozpeynirci, R., Duman, H., & Arsu, T. (2012). Logistic Cost Management in Enterprises: The Example of Karaman, Aksaray and Kayseri Provinces. Asian Economic and Financial Review, 2(8), 1026.

Olsson, U. (2011). Kalkylering för produkter och investeringar (4. [rev.] uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Schaschke, C., 2014. A dictionary of chemical engineering. Oxford University Press.

Skene, B.D., Tennican, S.P. and Kee, T.E., F5 Networks Inc, 2008. Method and system for balancing load distribution on a wide area network. U.S. Patent 7,441,045.

Spence, M., 1976. Product selection, fixed costs, and monopolistic competition. The Review of economic studies, 43(2), pp.217-235.

Stank, T. P., Pellathy, D. A., In, J., Mollenkopf, D. A., & Bell, J. E. (2017). New Frontiers in Logistics Research: Theorizing at the Middle Range. Journal of Business Logistics, 38(1), 6-17.

Stake, R. (1995)., The art of case study research, Thousand Oaks, CA: Sage, s. 49-68.

Tatsiopoulos, I.P. and Panayiotou, N., 2000. The integration of activity based costing and

enterprise modeling for reengineering purposes. International Journal of Production Economics, 66(1), pp.33-44.

Uslu, H. and Teeter, L., 2017. Shutdown Decision of Firms Based on Variable Costs and Demand: Empirical Evidence From the Forest Products Industry of Alabama. The American Economist, 62(1), pp.43-65.

Yin, R.K., (2014), Case study research: design and methods. 5. ed. London: SAGE

Zoltán Bokor 2011, "Calculation model for transport costing", Periodica Polytechnica.Transportation Engineering, vol. 39, no. 1, pp. 43-47.

Nätreferenser

Ekonomi info (2017). ABC kalkyl.

http://www.ekonomi-info.nu/abc-kalkyl_13767.asp

Retrieved - [2018-02-06]

Bokföringstips (2010). Kalkylering, Vad är kalkylering?

http://www.bokforingstips.se/artikel/ekonomistyrning/kalkylering.aspx

Retrieved - [2018-02-06]

Sonepar (u.å). Who we are.

http://www.sonepar.com/group/quick-facts

Retrieved - [2018-03-07]

Sonepar (u.å). Close to our customer.

http://www.sonepar.com/our-business/close-our-customers

Elektroskandia (u.å). Om Elektroskandia

https://www.elektroskandia.se/Information/Index/19

Retrieved - [2018-03-07]

Personlig kommunikation

Gerdin, Jonas; Professor vid Örebro Universitet. 2018. Intervju 6 april.

Greve, Jan; Professor vid Örebro Universitet. 2018. Intervju 4 april.