Elektroskandias Kalkylering

Elektroskandia använder sig av ett tredjepartsleverantörssystem som heter Primelogg vilket är ett system som samlar information och förutsättningar för företagets transportkalkyl. I detta system skickar företaget in all sin sändnings- och kostnadsdata kring transporterna. Systemet följer företagets logistiska process genom orderläggning, när en order skapas bryts den ner i olika rader som sedan kan skickas till olika kunder och adresser. Varje unik adress är en unik sändning och det är för denna unika sändning som företaget betalar transporten och följaktligen blir dessa sändningar även distributioner. Det första steget i denna process är dragningarna från Örebro ut till de olika hubbarna runt om i landet. Priserna och kostnaderna som kan hänföras till dragningar är av ett fast slag, detta då de externa speditörerna använder prismodeller med fasta variabler. Som tidigare nämnt är det dragningarna som sker först, produkterna dras från centrallagret i Örebro till de utplacerade hubbarna runt om i landet. Det som sker därefter är fördelningen från hub till kund och det är detta som kallas för en distribution. Prismodellerna och kostnaderna som uppstår kring distributionerna är variabel- och volymkänsliga och därav även rörliga. Information och kostnadsdata kring distributionerna tillsammans med dragningarna, är det som sammanställs i systemet Primelogg. I programmet anges sändningsnummer, kund, mottagare, adress, ort och postnummer. Därefter specificeras det hur många kollin som skickats, beräknade vikten, verkliga vikten och sedan beräknas priset utefter en prismodell och därefter ges även det verkliga priset (utfallet). Prismodellens utformning beror på olika variabler som exempelvis vart produkterna ska skickas samt vilken transportör det är i fråga om. Företaget använder en modell där man man antingen tar volymvikten (vikt x volym) eller så tar man den verkliga vikten(som illustreras i exempel 5). Vilken av dessa två som väljs beror på vilken som vilken som får störst värde. Priset tas då fram beroende på vilka variabler som en sändning berör vid en leverans. När företaget sedan räknar på diverse dragningar och distributioner använder dem sig utav perioder,

Kritiska variabler

Dragning Distribution

1. Konsolidering 1. Konsolidering

2. Returer 2. Returer

3. Tilläggstjänster

Representanter för Elektroskandia framhåller att det finns ett antal variabler som är svåra att precisera och kontrollera under dragnings- och distributions aktiviteter när man väl ska kalkylera. Som det nämndes ovan har representanterna för Elektroskandia förklarat att det som driver fraktkostnaderna är framförallt antalet sändningar som görs. Elektroskandia har under 2017 sett en trend där antalet sändningar ökar, denna trend är fortsatt pågående även under de månader som passerat under 2018. Representanterna för företaget menar även att den geografiska variabeln samt servicenivån (när grejerna skall vara levererade hos kund) på transporterna påverkar fraktkostnaderna. Men det vidhålls att antalet sändningar är den viktigaste faktorn som driver fraktkostnad. Som ovan kan avläsas framhåller Elektroskandia att de variabler som är svårast att precisera och kontrollera vid dragningar är konsolideringen samt returer. Vid distribution är det också konsolidering och returer men även de tilläggstjänster som erbjuds ut till kunderna i form av inbärning, uppackning och tidspassning.

5. Analys

Kapitlet inledds med avnisttet transportkostnader samt logistiska processer som påverkar kostnader och kalkyler. Dessa ämnar skapa en diskussion för kostnader och dess egenskaper för Elektroskanida med reflektion för tidigare studier. Genom att analysera det kan författarna underlätta läsaren för hur de kan komma att tolkas samt vad som kommer påverka identifiering av kostnader som i sin tur påverkar kalkylen. Således kommer avsnitt kalkylering som lyfter aspekter för vad som kan behöva beaktas vid konstruering av en kalkyl. Slutligen behandlas de tre kalkylmodeller som identiferats i forskningen på Elektroskandias förutsättningar. Detta avslutas med en genomgång av vad resultatet blev för de tre kalkylerna. Slutligen används ett avsnitt som lyfter det som presenterats för Elektroskandia.

5.1 Transportkostnader

Definitionen av hur transportkostnader uppfattas utifrån en generell utgångspunkt definieras som en kostnad för att förflytta och frakta gods från en ursprungs destination till en slutdestination (Hummels, 2007). Transport är en aktivitet som empiriskt sett påverkar resultaten av logistikverksamheten men även produktionen och försäljningen. Effekten av dessa kan dock variera med hänsyn till bransch som företaget är verksamt i. Vad som dessutom uppfattas som en kostnad utifrån ett synsätt gällande transport har dock historiskt sett varit relativt omdiskuterat, det ges ett intryck av att dessa inte är självklara. Det förklaras av att de kostnader som berör transporter vanligtvis har en tendens att fluktuera (Daniela & Ovidiu 2014). Bowersox et. al. (2013) framhåller att det mest direkta måttet på ett företags transportkostnader och dess prestationer är den aktuella kostnaden som uppstår för att utföra dessa aktiviteter. Lewis et. al. (1956) diskuterar att en implementering av en effektiv kostnadsmodell i företag länge varit, och förblir en utmaning för företagen även i dagsläget. Detta kan bero på att det historiskt sett har visat sig vara relativt svårt att förstå kostnaderna som transportaktiviteter ger upphov till (Hummels, 2007). Hummels (2007) hävdar att en överblick av transportkostnader i ett företag är en viktig del i hur företaget kan handskas med dessa samt hur framgångsrikt man hanterar kostnader. Dock belyser Carter & Ferrin (1995) att kvalitén samt tillgängligheten av kostnadsdata är ytterst viktigt för att hantera dem. Vidare belyser både Gerdin (2018) och Engblom et. al. (2011) att betydelsen av transportkostnaderna för ett företag beror på vilken verksamhet det är i fråga om, samt i vilken bransch företaget är verksamt i.

Definitionen av vad en fast kostnad kan tänkas vara är i teorin mindre abstrakt. En fast kostnad är precis som de olika författarna nämner ovan en kostnad som är oberoende av volymen (Bowersox et. al. 2013; Schaschke 2014; Doyle 2011; Noreen et. al. 2011). Bowersox et. al. (2013) & Spence (1976) menar fortsättningsvis att fasta kostnader uppstår vanligtvis för företag som är involverade med någon form av transportverksamhet med olika transportavtal, detta är givetvis beroende på företag. Elektroskandia har som ovan nämnt avtalat med sina externa

Dock bör det nämnas att i de fall då extrasändningar uppstår, påverkar dessa de fasta kostnaderna men inte själva sträckan. Detta då sträckan är oberoende av detta och inte kan påverkas.Det fasta kostnaderna uppstår för Elektroskandia som vid dragningsaktiviteterna. Sträckan till stationerade hubbar kommer inte att förändras och därav anses denna kostnad vara fast och är enklare att förkalkylera. Dessa orsakar inte heller drastiska förändringar i volym eller antal körningar.

Elektroskandia belyser att kostnaderna som uppstår vid de så kallade distributionerna, alltså körningar från distribueringshubbarna till kunderna, är de aktiviteterna som ger upphov till rörliga kostnader. Rörliga kostnader definieras som volymkänsliga i förhållande till en variabel, exempelvis vikt. Dessa förändras i takt med volymen samtidigt som det finns diverse aktiviteter som påverkar kostnaderna uppåt respektive nedåt (Farris et. al. 2010; Uslu, 2017). Om företaget av någon anledning endast skulle ha en enda distribution under en månad skulle denna kunna definieras som fast då det endast utgör en enhet, det vill säga en månadskostnad. Bowersox et. al. (2013) betonar att det inom transportindustrin är vanligt att rörliga kostnader associeras med själva transportaktiviteten. Elektroskandia mäter vikt, volym, samt kollin därefter stämmer företaget av med speditörernas avtal vad utfallet för priset kan tänkas bli. Se Exempel 3, där illustreras prismodeller som Elektroskandia har.

Tar man ett titt på diagram 1 - Över pris per sändning och viktklass illustreras utfallet av de rörliga kostnaderna för Elektroskandia. Speditörer såsom LCB, DHL, BDX och Fraktkedjan väst ger alla upphov till en blandning mellan proportionellt- och progressivt rörliga kostnader vid transporter för Elektroskandia. Enligt Mark C et. al. (2003) finns det empiriska studier som påpekar att det finns avvikelser där kostnader inte behöver öka respektive minska på grund av en aktivitet. Utan snarare kan detta bero på förändringar i kostnadsdrivaren för företaget. Som Elektroskandia nämner finns det kostnader som avviker från den prognostiserade kostnadsdatan. Detta gäller främst distribution som är mindre förutsägbart vad gäller antal sändningar samt utfall. Vad som framhålls vara oklart är effektiv konsolidering, lager- samt returhantering. Utöver detta finns det speciell service som kan erbjudas såsom transport med kranbil samt utlastning. Enlighet med forskningen finns det ett behov av att studera dessa kostnader mer noggrant för att identifiera dess egenskaper. Mer utförlig kostnadsdata kring dessa variabler bör därför framhävas i Primelogg. Detta föranleder en underlättande analys av kostnadsdata samt skapandet av kalkylering.