Tillämpning av ABC-kalkyl på Elektroskandias förutsättningar

Kostnadsslag Total kostnad Kostnadsdrivare Volym

Sändning(Fraktkedjan Väst) 10 241,87 Antal sändningar 62,00 Konsolidering 630,69 Antal sändningar 4,65 Lagerhantering 630,69 Godshantering 4,65 Tillägskostnader 12 613,80 Extra service 27,42

Drivmedel Sträcka

Vikt 18 524,20 Frakt.vikt/volymvikt 24 231,58

Summa 42 641,25

Kalkyl 2. Kostnadsslag av transporter

Aktiviteter

Sändning

(SDAB) Konsolidering Lagerhantering Tillägskostnader Vikt Totalt

Dragning 0 90,42 90,42 306,67 0,39 524,61

Distritbution 165,19 45,21 45,21 227,53 0,37 524,61

Aktiviteter Aktivitetskostnad Kostnadsdrivare Kostnadsdrivarvolym /år Kostnad/ kostnadsdrivare Dragning 18 811,00 sändningar 16 1106 Distritbution 23 830,25 sändningar 77 309 Kontrollsumma 42 641,25

Kalkyl 4. Total kostnad per aktivitet.

Ovan kan ni se 3 tabeller för uträkningen av ABC kalkylen. Den första tabellen (kalkyl 2) illustrerar de olika kostnadsslagen som uppstår vid transporterna. Ett kostnadsslag är de kostnader som är likartade, och ifall det är möjligt, ska hänföras till samma ursprung(Andersson 2014). Den första uppgiften var att identifiera kostnader för aktiviteterna. De kostnader som visas är Fraktkedjan Väst och SDAB(vid samma intervall för volym), som har en fast kostnad per sändning. Därav är kostnadsdrivaren antal sändningar. Samma kostnadsdrivare har även Konsolidering och Lagerhantering. Vi har genom våra kalkyler uppskattat att cirka 10 procent av tilläggskostnaderna består av Konsolidering och Lagerhantering. Med konsolidering menar vi om verksamheten har lyckats synkronisera transporterna. Om inte, genererar detta en extra transport på grund av att en del av produkten inte lyckades komma i tid så de andra delarna skickas före medan de som inte hann i tid får vänta på nästa transport. Detsamma gäller lagerhanteringen, om verksamheten inte lyckats lasta om godset i tid genererar även detta en extra sändning som kommer att kosta pengar. Tillägskostnader är en kombination av övriga variabler som vi nämner i Illustration 1, det gäller främst kranbilar som beställs in för tyngre last, hjälp vid avlastning eller returer. Vi har räknat ett snitt för hur många sändningar dessa genererar för den data vi valt att använda (visas till höger om kalkyl 2). Slutligen är vikt en stor kostnadsdrivare som ni kan se på näst sista cellraden. Den totala kostnaden uppgick till 42641 kr.

Kalkyl 3 illustrerar den totala snittkostnaden per aktivitet för dessa transporter. Aktiviteterna är Dragning och Distribution, som tidigare nämnt är dragning den transport som sker från Centrallager till Hubb. Distribution är den transport som sker från Hubb till Kund.

Vad som slutligen illustreras i kalkyl 4 är de totala kostnader för respektive aktivitet och den genererar samma totalsumma som kalkyl 2 för kostnadsslagen. Som illustreras har kalkylobjekt en stor mängd användbar information.

Elektroskandia lösning

Elektroskandias problem som var att identifiera vart och varför det uppstod diffar i dessa transporter, var inte självklar med denna kalkyl. Vad som är svårt för denna studie är att transport är en kostnad som inte tas direkt till en kostnadsbärare, utan det är en indirekt kostnad som måste identifieras. Som Nooren et al (2018) nämner, kan indirekta kostnader inte hänföras direkt till kostnadsbäraren på en gång. Den måste delas upp i aktiviteter och se i varje led vad som driver kostnaden för den aktiviteten. Genom att identifiera kostnaderna som aktiviteter och kostnadsslag kan det tala om vilka aktiviteter som varierar mer än andra och mer specifikt vilka kostnader som varierar mer. Denna information som ges av kalkylen är därav mer kvalitativ än kvantitativ. Den talar alltså om hur vad som orsakar att kostnaderna beter sig på ett visst vis men inte vart de uppstår. Dock är det viktigt informationen nära målet.

När man vill göra en analys av vad som förväntas kosta något och jämföra med vad som faktiskt blev utfallet, behövs information om kostnaderna. Detta är vad ABC kalkylen kan ge en god grund till. Detta är skillnaden mellan Elektroskandias ordinarie kalkyl och ABC kalkylen. Det lättare och tydligare att identifiera vart det sker stora förändringar i aktiviteterna som slutligen genererar stora kostnadsdifferenser. Som Greve (2018) nämner, bör man göra en analys av företagets kostnadsstruktur genom en aktivitetsanalys. Detta kan enligt honom ge information om vad som påverkar kostnaderna. Generellt ser man ju transport som en enad kostnad. Vad man inte ser när man har det perspektivet är att en transport sker i flera mindre aktiviteter. En aktivitetsanalys kan vara ett bra verktyg i sådana fall. I en transport kan det ske följande aktiviteter; Omlastning av gods, lastning av gods, transport, ut-lastning av gods, lastning av returer etc. Det är upp till den som skapar kalkylerna som bestämmer hur många aktiviteter som ska användas för att sedan allokera olika kostnadsslag till aktiviteterna. Greve(2018) belyser detta genom att tala om hur en lastning och förflyttning av gods kan ses som två olika oberoende aktiviteter eller en och samma, vilket är vad som är fördelen med ABC-kalkylen. Enligt honom har den möjligheten att fördela kostnaderna som går att fördela efter ett orsakslogiskt mönster dvs, kostnadsdrivare. Det är viktigt är därför att allokera kostnaderna på rätt sätt. Det nämns ofta i denna studie att synen på kostnaden är viktigt. Orsaken till detta är att en kostnad inte alltid ses som en kostnad i alla fall. Dock är det enligt Noreen et al (2011) viktigt att en produkt eller en tjänst som orsakar en kostnad, också är den produkt/tjänst som ska bära kostnaden, därför bör den påföras direkt. I studien görs ett försök att uppnå detta med en ABC kalkyl. Dessa kan naturligen skilja sig beroende på hur det räknas och vilken information som man vill ha. Det går att räkna på antal transporter, mil, antal stopp eller vikt och volym. Både Gerdin och Greve (2018) enas om att det är viktigt att rätt information ges av kalkylerna, annars fyller de inget riktigt syfte. Vid vår analys i jämförandet av Elektroskandias kalkyl och ABC kalkylen så finns det en del saker som skiljer sig.

Elektroskandias kalkyl som har ett underlag från Primelogg ger mycket information men i vår mening inte tillräcklig information om vilka kostnader som finns. Den talar bara om hur mycket en viss transport har kostat men inte vad som har kostat utöver Vikt/Volym/Sträcka. Alltså talar det inte om det har berott på extra service eller kranbil eller något annat. Där krävs det att de manuellt går in på den sändningen och ser vad som faktiskt skedde. Med en ABC kalkyl är det ett krav att faktiskt identifiera vad som genererar en kostnad. Beroende på noggrannhet i kalkylerandet kan det identifieras ett mångfald av aktiviteter och därav kostnadsslag och kostnadsdrivare. Denna information är väldigt nyttig för alla inom verksamheter. Vedertaget är dock att det går åt mycket tid till att göra en sådan kalkyl så förutsägbar som möjligt och kan orsaka en tvivlande inställning i inledningsfasen för en person som endast snabbt vill gå till en kolumn och se vart kostnaden finns. ABC- kalkylen är lite mer invecklad än så och kan ge en överväldigande mängd information. Det krävs att man förstår informationen som ges för att kunna använda den och därför kan den kanske inte vara så tilltalande för en lagerchef som vill ha något konkret och simpelt. Sammanfattningsvis har denna kalkyl stor möjlighet att tala om hur kostnaderna ser ut men misslyckas i att lösa problemet att identifiera vart diffarna uppstår.

5.4.2 Tillämpning av Steg-kalkyl på Elektroskandias förutsättningar