8 Avslutande diskussion
8.3 Avslutande kommentar
Avslutningsvis kan jag konstatera att begreppet modellväljare har fungerat som konstruktion och som ingång till min analys. Det kan vara värt att återigen påpeka att modellväljaren inte ska förväxlas med textens målgrupp, och att denna typ av
undersökning förutsätter en avgränsning i läsningen av texten. I denna tolkning av de
analyserade texterna utesluts nämligen att dessa också kan vara avsedda för andra typer av mottagare än just väljare.
Utifrån modellväljarbegreppet vore det intressant att genomföra studie med liknande utgångspunkter och inkludera ett urval av texter som fokuserar på enskilda sakfrågor, kanske i form av en jämförande undersökning över tid. Utifrån föreställningar om det svenska samhället kopplat till ideologiska utgångspunkter, och resultaten gällande exkludering, tror jag att det vore fruktbart att centrera en sådan undersökning kring teman och presuppositioner.
Sett till retoriken om hotbilder och resultaten gällande exkluderande tendenser vill jag här också lyfta den kritiska diskursanalysens ambition att verka för förändring i de strukturer som analyseras (Fairclough, 2013:7). Undersökningens resultat visar på en slags retorik som inte bidrar till den politiska debatten och till samhällsvecklingen på ett konstruktivt sätt. Samhället behöver lösningar som är baserade på verklig solidaritet och nyanserade problemformuleringar snarare än att spela på människors oro och peka ut syndabockar av olika slag.
Sedan jag påbörjade arbetet med denna uppsats har också villkoren för vårt samhälle förändrats i grunden på en global nivå, i och med den pågående covid-19-pandemin. En sista reflektion, utifrån de hotbilder som partierna använder sig av i 2018 års manifest, blir därför att det vore mycket intressant att i en efterföljande studie på detta tema inkludera 2022 års valmanifest. Syftet skulle här kunna formuleras som att se om och i så fall hur partiernas retorik har förändrats i och med ankomsten av en riktig kris, som dessutom är av en karaktär som inget av partierna förutspått.
Referenser
Analysmaterial
Centerpartiet (2018). Nytt ledarskap för Sverige : valplattform 2018.
https://www.centerpartiet.se/download/18.3ebc896a160b99834804931/1517573152282/
Valplattform%202018.pdf [2020-08-19]
Kristdemokraterna (2018). Du ska kunna lita på Sverige : valmanifest.
https://kristdemokraterna.se/wp-content/uploads/2016/11/Valmanifest-2018.pdf [2020-08-19]
Liberalerna (2018). Försvara friheten : 2018 års vägval för Sverige och Europa.
Liberalernas valmanifest. https://www.liberalerna.se/wp-content/uploads/valmanifest.pdf [2020-08-19]
Miljöpartiet (2018). Nu : klimatet kan inte vänta. Valmanifest 2018.
https://www.mp.se/sites/default/files/nu_valmanifest_a5_webb_.pdf [2020-08-19]
Moderaterna (2018). Nu tar vi tag i Sverige : valmanifest 2018.
https://moderaterna.se/sites/default/files/page_attachments/2018-08/Valmanifest%20HÖG%20180820.pdf [2020-08-19]
Socialdemokraterna (2018). Det största trygghetsprogrammet i modern tid : ett starkare samhälle, ett tryggare Sverige : valmanifest 2018.
https://www.socialdemokraterna.se/download/18.12ce554f16be946d04641321/1568881 590668/valmanifest-2018.pdf [2020-08-19]
Sverigedemokraterna (2018). Valplattform : Sverigedemokraternas valplattform 2018.
https://sd.se/wp-content/uploads/2018/05/Valplattform-2018-1.pdf [2020-08-19]
Vänsterpartiet (2018). Vänsterpartiets valplattform : valplattform 2018.
https://www.vansterpartiet.se/app/uploads/2018/05/Valplattform_2018-A4.pdf [2020-08-19]
Litteratur
Björkvall, Anders (2003). Svensk reklam och dess modelläsare. Stockholm Studies in Scandinavian Philology nr 31. Stockholms universitet.
Björkvall, Anders (2009). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken.
Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Boréus, Kristina (2006). Diskrimineringens retorik: en studie av svenska valrörelser 1988–2002. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.
Stockholm: Fritze.
Boréus, Kristina & Bergström, Göran (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Centerpartiet (2020). https://www.centerpartiet.se/var-politik/narodlad-politik [2020-08-04]
Dagens Nyheter (2010). Etablerade sanningar i politiken gäller inte längre.
https://www.dn.se/debatt/etablerade-sanningar-i-politiken-galler-inte-langre/?
[2020-08-20]
Demoskop (2018). Väljarbarometer april 2018.
https://demoskop.se/aktuellt/valjarbarometern-april-3/#text [2020-08-17]
Demoskop (2018). Väljarbarometer februari 2018.
https://demoskop.se/aktuellt/valjarbarometern-februari-2018/#text [2020-08-17]
Demoskop (2018). Väljarbarometer januari 2018.
https://demoskop.se/aktuellt/valjarbarometern-januari-2018/#text [2020-08-17]
Demoskop (2018). Väljarbarometer mars 2018.
https://demoskop.se/aktuellt/valarbarometern-mars-2018/#text [2020-08-17]
Expressen (2018). Trenden är tydlig - SD går framåt.
https://www.expressen.se/nyheter/trenden-ar-tydlig-sd-gar-framat-/ [2020-08-18]
Fairclough, Norman (2013). Critical discourse analysis: the critical study of language.
2. uppl. New York: Routledge.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, Nicklas (1999). Valretorik: om politiskt språk i partipropagandan.
Göteborg Studies in Politics 65. Göteborgs universitet.
Håkansson, Nicklas, Johansson, Bengt & Vigsø, Orla (2014). Politik i det offentliga rummet: svenska valaffischer 1911-2010. Stockholm: Carlsson.
Lorentzon, Thorwald (2006). Mellan frihet och jämlikhet: jämförande studier av lexikala förändringar i moderaternas och vänsterpartiets valmanifest 1948-2002.
Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap. Göteborgs universitet.
Mral, Brigitte, Gelang, Marie & Bröms, Emelie (2016). Kritisk retorikanalys : text, bild, actio. Ödåkra: Retorikförlaget.
Nationalencyklopedin (u.å.). Centerpartiet. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-08-10]
Nationalencyklopedin (u.å.). Ideologi. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-08-10]
Nationalencyklopedin (u.å.). Kristdemokraterna. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-08-10]
Nationalencyklopedin (u.å.). Miljöpartiet de gröna. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-08-10]
Nationalencyklopedin (u.å.). Moderata samlingspartiet. Tillgänglig:
Nationalencyklopedin. [2020-08-10]
Nationalencyklopedin (u.å.). Socialism. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-08-10]
Nationalencyklopedin (u.å.). Sverigedemokraterna. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2020-08-10]
Svensson, Richard (2019). ”Partiernas ideologiska positioner” i Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg & Annika Bergström (red) Storm och stiltje.
Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Schröter, Melani (2008). "Discourse in a nutshell: key words in public discourse and lexicography" i German as a Foreign Language, ISSN 1470-9570. Nr. 2/2008.
Sigrell, Anders (2001). Att övertyga mellan raderna: en retorisk studie om underförståddheter i modern politisk argumentation. Åstorp: Rhetor förlag.
Skoglund, Astrid (2014). Kommunikativa strategier i texter om tobaksanvändning.
Innehåll, argumentation och modelläsare. Växjö: Linneaus University Press.
Sveriges radio (2018). Det här är GAL-TAN:skalan.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6924173. [2020-08-03]
Vigsø, Orla (2004). Valretorik i text och bild: en studie i 2002 års svenska valaffischer.
Uppsala (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 66).
Winter Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Östgöta-Correspondenten (2010). Är den politiska ideologin döende?
https://corren.se/asikter/ledare/ar-den-politiska-ideologin-doende-5392489.aspx [2020-08-20]