Avslutande kommentarer

PILOT-projektet belyser fortfarande ett aktuellt problem. Unga förare är en risk- grupp i trafiken och förarutbildning är en vanlig trafiksäkerhetsåtgärd. Tanke- gångarna bakom PILOT är också aktuella idag, nämligen uppfattningen att en säker förare karaktäriseras av att han/hon använder stora säkerhetsmarginaler och är bra på att undvika kritiska situationer. Skillnaden idag, jämfört med när PILOT planerades, är att den tidigare ”traditionella bilden” av en säker förare, dvs. att uppnå så stora körtekniska färdigheter som möjligt, inte längre är lika dominer- ande. Under hela 1990-talet har det gradvis skett en förskjutning av förarutbild- ningen i Sverige, från ”färdighetsinriktat” till mer eller mindre ”insiktsinriktat” innehåll (Gregersen, 1999; Vägverket, 1999c). PILOT har sannolikt varit ett av flera forskningsprojekt som medverkat till denna förändring.

En annan tydlig förändring som skett under 1990-talet gäller tillkomsten av s.k. "Säkerhetshallar" vid trafikövningsplatserna i landet. Innan PILOT-projektet startade fanns inga sådana hallar, men år 2000 hade ca hälften av alla trafik- övningsplatser speciella "Säkerhetshallar" och fler planerar att inrätta sådana (Gustavsson, 2000). En av de första säkerhetshallarna i landet fanns vid Ring Knutstorp i Skåne samt vid Ytongbanan i Kumla i samband med starten av PILOT.

PILOT är ett exempel på ett långvarigt samverkansprojekt mellan forskare, förarutbildare, myndigheter, organisationer och näringsliv, vilket förhoppningsvis gett alla inblandade värdefulla erfarenheter. Utbildningen i PILOT har också varit en förebild och inspirationskälla för andra efterföljande utbildningskurser för unga förare, vilket i sig kan betraktas som en positiv "effekt" av projektet. Exempel på utbildningar av unga förare med mer eller mindre inslag från PILOT och som också genomgått någon typ av utvärdering är följande:

• Endagskurs vid Hässlö trafikövningsplats som arrangerades av NTF- Västmanland 1992 (Berg, 1993)

• Trestegs tilläggsutbildning för ungdomar som bedrev körkortsutbildning från 16 år. Arrangerades av NTF-Örebro län mellan 1993–1996 (Berg, 1998; Schelin, 1999)

• Testkurs i samband med planering av trafiksäkerhetsklubben ”Safe- Driver” för unga förare 17–21 år. Klubben startades inte men testkursen arrangerades av Vägverkets Region Mälardalen 1994 (Nolén, 1995). • ”Upplevelsedagar” vid Olofströms trafikövningsplats i Blekinge. Arrange-

rades av Vägverkets region sydöst 1996–1997 i samband med trafiksäker- hetssatsningen ”Säkereken” (Berg & Persson, 1997).

• ”Insikten”. Ett tillägg till ordinarie halkutbildning i körkortsutbildningen som arrangerades av Stora Holms trafikövningsplats 1998 (Nyberg & Engström, 1999).

• ”Insiktskurser” i samband med ett försök med stegvis körkortsutbildning enligt den s.k. Växjömodellen. Arrangerades av Länsförsäkringar i Kronoberg 1999 (Andréasson, 2000; STR-aktuellt, 1999).

• ”Upplevelsedagar” i samband med kampanjerna ”Själv Säker”, vilka arrangeras av bl.a. Länsförsäkringar, NTF och Vägverket sedan 1996 (Linderholm, 1999; Trivector Information AB, 1999).

Flera av de nämnda förarutbildningsprojekten har utvärderats med avseende på deltagarnas behållning av utbildningen och om deras attityder och föreställningar påverkats, men i de flesta fall har utvärderingarna gällt relativt kort tid efter ut- bildningen (ca 1 månad). Resultaten visar oftast att deltagarna var positiva till ut- bildningen och i några fall har man också funnit attitydförändringar. Ingen av studierna har dock utvärderat effekter på faktiskt förarbeteende eller på något officiellt olycksmått. Den utbildning som fått störst spridning av de ovan nämnda är de s.k. "Upplevelsedagarna" som genomförts inom ramen för den årliga trafik- säkerhetskampanjen "Själv Säker" som bedrivits i Vägverkets region Väst sedan 1996. Upplevelsedagarna ingår som en del av den större informationskampanjen, vilken riktas till alla ungdomar mellan 18 till 24 år. Enligt en utvärdering av kampanjerna 1996–1999 utbildades t.ex. ca 1000 unga förare under 1999 vid sammanlagt ett 20-tal kurstillfällen (Trivector Information AB, 1999). Utvärde- ringen gäller hela informationskampanjen, inte enbart "upplevelsedagarna", och

bl.a. studeras eventuella förändringar i attityder, självrapporterat förarbeteende samt självrapporterade trafikolyckor. I utvärderingen görs visserligen antaganden om att kampanjerna lett till stora samhällsekonomiska vinster, men resultaten visar inga tydliga förändringar av kampanjen, åtminstone inte mellan 1996 och 1999 (Linderholm, 1999; Trivector Information AB, 1999).

Avslutningsvis visar utvärderingen av PILOT att det är möjligt att med in- siktsinriktad utbildning uppnå en långsiktig påverkan av unga bilförare med kör- kort. Försökspersonerna uppfattade dels utbildningens budskap och ansåg dels att den egna bilkörningen påverkades långt efteråt. Utbildningen gav också positiva effekter på upplevd förmåga att köra med säkerhetsmarginaler samt själv- rapporterade förarbeteenden som bältesanvändning, avståndshållning och omkör- ningsbenägenhet. Även attityder till användning av bilbälten och till unga förares säkerhetsmarginaler har påverkats. De erhållna resultaten stämmer väl med var tyngdpunkten i utbildningsinnehållet låg och borde vara positivt även ur ett trafik- säkerhetsperspektiv. Empiriska belägg saknas dock fortfarande kring effekter på faktiskt körbeteende och olycksinblandning. Ytterligare forskning behövs därför kring utformningen av olika utbildningsstrategier för unga bilförare, där utbildningen i PILOT bör vara ett bra utgångsläge. Slutligen behövs också kunskap kring i vilken utsträckning erfarenheterna från PILOT kan överföras till körkortsutbildningen, där ju förutsättningarna för ”insiktsutbildning” kan vara annorlunda eftersom då också vissa grundläggande körfärdigheter måste läras in.

10

Referenser

Andréasson, H: Ungdomens Nya Trafikskola i Växjö – ett försök med stegvis

förarutbildning. Synpunkter från elever, föräldrar och trafiklärare.

Rapportmanus Etnologiska institutionen, Göteborgs universitet. Göteborg. 2000.

Bartl, G: DAN-Report. Results of EU-Project: Description and Analysis of

Post Licensing Measures for Novice Drivers. Kuratorium fur Verkehrs-

sicherheit (KfV). Vienna. 2000.

Beirness. DJ: The relationship between lifestyle factors and collisions in-

volving young drivers. New to the road: Reducing the risks for young

motorists. International symposium, June 8–11, 1995. UCLA. Los Angeles. 1995.

Berg, H-Y: Utvärdering av en dagskurs för unga bilförare. VTI notat nr 1-93. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1993.

Berg, H-Y: Kan en insiktsskapande utbildning minska olycksrisken hos unga

och nyblivna bilförare. En kurs i tre steg i Örebro län. VTI notat 32-1998.

Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1998.

Berg, H-Y & Persson, Y: Att påverka ungdomar att se risker i trafiken och

därmed ta ett större ansvar för sig själv och andra – en kurs i Olofström.

Rapport Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande och Vägverket, Region Sydöst. Jönköping. 1997.

Brown, I: How can we train safe driving? Haren: Verkeerskundig Studie- centrum, Rijksuniversiteit Groningen. Den Haag. 1989.

Brown, I & Groeger, J & Biehl, B: Is driver training contributing enough

towards road safety? Road users & traffic safety. Van Corcum. 1987.

Cedersund, H-Å: Bilbältesanvändningen i Sverige 1996. VTI-Meddelande 816. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1996.

Englund, A & Gregersen, NP & Hydén, C & Lövsund, P & Åberg, L: Trafik-

säkerhet. En kunskapsöversikt. Studentlitteratur. Lund. 1998.

Englund, A & Pettersson, HE: Försäkring och trafiksäkerhet. VTI rapport 415. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1997.

Engström, I: Halkutbildningen – vad innehåller den? VTI rapport 410. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1996.

Engström, I & Nyberg, A & Gregersen, NP: Utvärdering av ny kursplan för

halkutbildning. VTI rapport 472. Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Linköping. 2001.

Eriksson, B: Undersökning avseende trafikantutbildningseffekt – resterande

giltiga personer – statistisk kommentar. Skandia. 1990.

Evans, L: Traffic safety and the driver. Van Nostrand Reinhold. New York. 1991.

Fuller, R: A conceptualization of driver behavior as threat avoidance. Ergono- mics. Vol. 27, pp. 1139–1155. 1984.

Glad, A: Fase 2 i foreropplaeringen. Effekt på ulykkesrisikoen. Rapport 0015/1988. Transportøkonomisk Institutt. Olso. 1988.

Glad, A: Föreopplaering for tunge kjöretöy. Glattkjöringskurs bedrer ikke

trafikksikkerheten. Samferdsel. Transportokonomisk Institutt. Oslo. 1996.

Gregersen, NP: Integrerad förarutbildning. Ett försök med strukturerat sam-

arbete mellan trafikskola och privatlärare. VTI rapport 376. Väg- och

Gregersen, NP: Prevention of road accidents among young novice car drivers. Department of Community Medicine, Faculty of Health Sciences, and Swedish Road and Transport Research Institute (VTI). Linköping University. Linköping. 1995.

Gregersen, NP: Ungdomars bilkörning. Varför är ungdomar så olycks-

drabbade? Hur kan utbildning förbättra situationen? VTI rapport 409.

Statens- väg och transportforskningsinstitut. Linköping. 1996a.

Gregersen, NP: Young drivers' overestimation of their own skill – An experi-

ment on the ralation between training strategy and skill. Accid. Anal. &

Prev. Vol. 28. No. 2. pp. 243–250. 1996b.

Gregersen, N P: Driver Training and Licensing. Current Situation in Sweden. IATSS Research. Vol. 23. No. 1. pp. 67–77. 1999.

Gregersen, NP & Berg, H-Y: Lifestyle and Accidents among Young Drivers. Accid. Anal. & Prev. Vol. 26. No. 3. pp. 297–303. 1994.

Gregersen, NP & Berg, H-Y & Engström, I & Nolén, S & Nyberg, A & Rimmö P-A: Sixteen years age limit for learner drivers in sveden – An

evaluation of safety effects. Accid. Anal. & Prev. Vol. 32. pp. 25–35. 1999.

Gregersen, NP & Brehmer, B & Morén, B: Road Safety Improvement in Large

Companies. an experimental Comparison of Different Measures. Accid.

Anal. & Prev. Vol. 28. No. 3. pp. 297–306. 1996.

Gregersen, NP & Morén, B: Trafiksäkerhetsåtgärder i Televerket. Ett jämför-

ande försök att minska skador och kostnader genom körträning, grupp- samtal, bonus och kampanj. VTI rapport 348. Statens väg- och trafikinstitut.

Linköping. 1990.

Gregersen, NP & Nolén, S: Förslag till projektplan. Försök med sänkt ålders-

gräns för övningskörning till 16 år. VTI-Notat TF 54-22-93. Statens väg- och

trafikinstitut. Linköping. 1993.

Gustavsson, R: Personlig kommunikation. TÖP. 2000.

Hakamies-Blomqvist, L: Research on older drivers: A review. IATSS Research. Vol. 20. No. 1. pp. 91–101. 1996.

Hays. WL: Statistics. Fourth ed. Harcourt Brace College Publishers. Austin. 1991.

Holmquist, A-S: "Insikterna du vill slippa skaffa dig på egen hand...". Enkät-

utvärdering av en utbildningsdag för ungdomar med körkortstillstånd på Bromma trafikövningsbana den 24 maj 1997. Rapport 86. Stockholms

Trafiksäkerhetsförening. Stockholm. 1997.

Johansson, R: Funderingar kring varför trafiksäkerhetsutbildning ofta har så

begränsade trafiksäkerhetsåtgärder. VTI-notat TF 54-11. Statens väg- och

trafikinstitut. Linköping. 1991.

Johansson, R & Nolén, S: Vidareutbildning unga förare – Problemanalys och

projektförslag. PM Statens väg- och trafikinstitut. Linköping. 1991.

Jonah, B: Accident risk and risk-taking behaviour among young drivers. Accid. Anal. & Prev. Vol. 18. No. 4. pp. 255–271. 1986.

Jonah, B: Sensation seeking and risky driving: A review and synthesis of the

literature. Accid. Anal. & Prev. Vol. 29. No. 5. pp. 651–665. 1997.

Katila, A & Keskinen, E & Hatakka, M: Conflicting Goals of Skid Training. Accid. Anal. & Prev. Vol. 28. No. 6. pp. 785–789. 1996.

Kärnekull, B: Information angående PILOT. Personlig kommunikation via e- post 1998-03-27 Skandia. 1998.

Linderholm, I: Målgruppen och budskapet. En modell för målgruppsanalys

och utformning av budskap om trafiksäkerhet till unga manliga trafikanter. Lund Studies in Media and Communication 3, LSMC. Lunds

universitet. Lund. 1997.

Linderholm, I: Själv Säker 1996, 1997 och 1998. En utvärdering av tre års

trafiksäkerhetskampanj riktat till unga trafikanter i Skaraborgs län.

Research Report 1999:1. Media and Communication studies. Lund University. Lund. 1999.

Manstead, ASR: Attitudes and Behaviour. Sage Publicatins. 1996.

Marton, F: Phenomenography: A Research Approach to Investigating Diffe-

rent Understandings of Reality. Qualitative Research in Education: Focus

and Methods. The Falmer Press. London. 1988.

Maycock, G & Lockwood, C & Lester, J: The accident liability of car drivers. TRL Research Report 315. Transport Research Laboratory. Crowthorne. 1991. Moe, D & Fjerdingen, L: Bruk av belønning for å redusere trafikkulykker

blant unge bilforere. SINTEF Rapport STF22 A98557. SINTEF Bygg of

miljøteknik. Trondheim. 1998.

Nolén, S: Har bakgrundsdata, attityder och föreställningar hos bilförare

något samband med bältesanvändning? VTI rapport 338. Statens väg- och

trafikinstitut. Linköping. 1988.

Nolén, S: Safe-Driver. Trafiksäkerhetsklubb för unga bilförare – Test av