gäller den digitala utvecklingen i skolan, men att om skolan ska kunna möta elevers behov och vara uppdaterade om alla deras verkligheter, så är den digitala kunskapen både oundviklig och nödvändig. Skolan kan och ska inte ha patent på kunskap i dagens informationssamhälle och lärarna måste få alla tänkbara redskap för att vara med och arbeta där språk skapas och omskapas. Dock behövs den kritiska blicken även riktas mot multimodaliteten och det nya måste inte konkurrera ut det nya. I denna tanke tror jag på MIK som ett kritiskt perspektiv som kan utveckla den språkliga traditionen snarare än att avveckla den, och att det i mötet mellan det gamla och nya finns mycket spännande att hämta.
Lärare måste synliggöra uteslutningsprocesser, marginaliserade perspektiv och andra maktrelationer som klass, genus och etnicitet. På sikt handlar det om att eleverna ska ges möjlighet att förstå vad det är som påverkar deras levnadsförhållanden, syn på omvärlden och var och hur deras livsvillkor kan förändras (Lozic, Skolverket 2014).
Här tar Lozic, i en artikel från Skolverket, upp hur lärare idag måste arbeta med kritiska perspektiv i relation till vår omvärld. Den nya digitala multimodala utvecklingen bidrar på många sätt till ett förändrat sätt att se på kunskap och tillägna sig nya kompetenser.
42
Alla informanter påtalar vikten av att lära eleverna kritiskt tänkande för att utveckla förmågor som krävs i det nya digitala samhället. I inläsningen av Critical literacy har jag dessutom upplevt mig kunnat se möjligheter till att normkritisk pedagogik med sitt kritiska och inkluderande perspektiv skulle kunna ta MIK till nya nivåer.
Once it becomes possible for students to write for a public audience, it is an easy and necessary step for teachers to invite them to think about the effects their texts may have on others. Will they be hurtful? Who will they include and exclude? Is their text racist, homophobic or sexist? Does it assume that all children live in nuclear families with their biological mother and father? In making them critical analysts of their own texts, they will be quick to evaluate the texts they consume in relation to the standards they have been taught to set for themselves (Janks 2013:238).
Janks (2013) beskriver hur arbetet med texter kan bli en ögonöppnare för vem texten inkluderar och exkluderar och vilka föreställningar om vår omgivning som texter visar på att vi har. Genom att utvärdera sina egna texter och se dem i relation till den större samhällskontexten kan eleverna bli kritiska analytiker. Genom denna ingång har arbetet således även haft en indirekt underliggande normkritiskt ansats, då jag menar att den normkritiska pedagogiken fyller ett viktigt demokratiskt syfte i undervisningen och jag ser vinster i att undersöka på vilka sätt den kan samverka med MIK i det nya medielandskapet. Här kan det normkriska perspektivet bli en viktig del i lärarens strävan efter att skapa en skola för alla. I förordningen om läroplan för gymnasieskola (Lgy11) står följande:
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Skolverket 2011).
Normkritisk pedagogik utgör en del av det som kallas värdepedagogik och fokuserar på normer och maktstrukturer med hjälp av feministiska, queerteoretiska och intersektionella angreppssätt. Det normkritiska perspektivet kan ses som en kritik mot toleranspedagogiken, även om dessa har det gemensamma målet att motverka diskriminering och kränkning. Toleranspedagogiken arbetar för att skapa förståelse och tolerans för avvikare, men riskerar att fokusera på avvikarna och därmed positionera de andra som norm. Toleranspedagogiken ser orsaken till kränkningar och diskriminering i
43
en okunskap för den andre och menar att om vi får mer kunskap om avvikaren så kan vi acceptera och tolerera denna, vilket vi ser exempel på i skolans värld idag när människor med exempelvis en annan sexualitet eller kultur får komma och berätta om sina erfarenheter för att öka förståelsen inför densamme. Den normkritiska pedagogiken synliggör och problematiserar istället normer, maktstrukturer och de privilegier som premieras i samhället, som vi ofta ser som självklara och därför inte ifrågasätter som orsaken till diskriminering. Detta normutmanande förhållningssätt strävar efter ett inkluderande samhälle där alla har samma tillgång till resurser och makt (Kumashiro 2002). Kevin Kumashiro menar i sin bok Troubling education att det inte går att undervisa en hel grupp på ett enda sätt eftersom en grupp aldrig är homogen. Därför krävs det en medvetenhet om gruppens olika kulturer och en antiförtryckande pedagogik som måste ta hänsyn till teorier som kritiska rasteorier, feministisk, postkoloniala teorier och queerteorier. Dessa teorier kan synliggöra vilka normer och maktstrukturer som finns i vårt samhälle (Kumashiro 2002). Viktorija Kalonaityté beskriver i boken Normkritisk pedagogik – för den högre utbildningen (2014) att texter kan ses som självklara och riktiga eller granskas och ifrågasättas och olika tolkningsperspektiv kan omförhandlas. Det är möjligt att undervisa på ett sätt som synliggör eller bryter normer, men det kräver en medveten pedagogisk praktik (Kalonaityté 2014:13).
Genom en sådan medveten pedagogisk praktik och den variation som det multimodala arbetssättet erbjuder, menar jag att det finns många möjligheter att arbeta med normkritisk pedagogik. I sin kritiska ansats lämpar sig den normkritiska pedagogiken utmärkt för att exempelvis titta på medias exponering och projicering av normer och föreställningar om hur individer med olika kön, könstillhörigheter, ålder eller etnicitet förväntas framställas och uppträda. Vem inkluderas eller exkluderas genom de språkliga och normativa beskrivningar som läraren förmedlar till eleverna genom sin undervisning? Hur kan jag som lärare öka min medvetenhet om min egen privilegierade position och skapa en undervisning som riktar sig till alla som befinner sig i klassrummet? Här menar jag att MIK skulle kunna inta en mer normkritisk approach som ligger helt rätt i tiden. Om detta skulle jag gärna se en fortsatt forskning som blickar framåt mot en ett demokratiskt samhälle där medieanvändning och mediekritik går hand i hand.
44
Referenser
Agélii Genlott, Annika & Grönlund, Åke (2014) Att lära sig läsa och skriva – i nutid och för framtid I: Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (Red.) Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups Utbildning
Alexandersson, Kristina (2014) En källkritisk ansats; Att arbeta med källor, källkritik och internet. I: Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (Red.) Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups Utbildning
Barton, David & Lee, Carmen (2011). Language online. Investigating Digital Texts and Practices. NY: Routledge
Becker, Howard S. (2008). Tricks of the Trade: Yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Gleerup
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Carlsson, Ulla (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället Skola och demokratin. Göteborg: Nordicom
Creelman, Alastair & Ossian Nilsson Ebba & Falk, Per (2014) Förändringar, utmaningar, gränslöst lärande. I: Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (Red.) Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups Utbildning
Diaz, Patricia (2014) Webpublicering i undervisning. I: Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (Red.) Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups Utbildning Dunkels, Elza (2014) Digital kompetens – vad kan vi lära oss av ungas
lärandemodeller? I: Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (Red.) Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups Utbildning
Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (red.) (2014) Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups Utbildning
Elmfeldt, Johan & Erixon, Per-Olof (2007) Skrift i rörelse Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap. Stockholm: Symposium
Gee, James & Hayes, Elisabeth R. (2011). Language and Learning in the Digital Age. NY: Routledge
Hargreaves, Andy (1998) Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur Janks, Hilary (2010). Literacy and power. NY: Routledge
Janks, Hilary (2013) Critical literacy in teaching and research. I: Education Inquiry Vol. 4, No. 2, June 2013, pp. 225–242
Kalonaityté, Viktorija (2014) Normkritisk pedagogik – för den högre utbildningen. Lund: Studentlitteratur
Kress, Gunther & Van Leeuwen, Theo (2001). Multimodal Discourse the modes and media of contemporary communication. London: Hodder Education
45
Kumashiro, Kevin (2002). Troubling education – queer activism and anti-oppressive pedagogy” NY: RoutledgeFalmer
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lindgren, Simon (2014) Kollaborativt lärande med sociala medier I: Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (Red.) Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups Utbildning
Magnusson, Petra (2014) Meningsskapandets möjligheter: multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Malmö högskola
Oxstrand, Barbro (2013) Från MEDIA LITERACY till MEDIEKUNNIGHET Lärares uppfattning och förståelse av begreppen mediekunnighet och IKT i skolan och deras syn på medieundervisning. Göteborgs universitet
Rasmusson, Maria (2014) Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat. Mittuniversitetet Härnösand
Selander, Staffan & Kress, Gunther (2010) Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts
Wesch, Michael (2014) I: Dunkels, Elza & Lindgren, Simon (Red.) Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups Utbildning