Lärare idag upplever ofta att allt mer ska pressas in i deras redan komprimerade scheman, vilket sannolikt kan påverka deras inställning till pedagogiska nyheter och nya arbetsuppgifter. Tidsbrist tillsammans med vaga direktiv för vad som verkligen ska göras kan skapa ett motstånd mot det nya. Hargreaves menar att nya krav dessutom ofta införs utan tydlig vägledning och de inbyggda tidsförväntningarna i det nya kan därför upplevas som krävande och stressande (1998:114ff).
Anna menar att det finns en stor risk att lärarna ser på MIK som just ytterligare en sak som ska pressas in och menar att vi istället bör se MIK som en medvetenhet där utgångspunkten är att skapa demokratiska medborgare. Det handlar alltså mer om ett förhållningssätt än en modell för undervisning. Anna pratar om övergångar i förändringsprocessen när det analoga sättet att tänka successivt blandas med det digitala. Maria går ett steg längre och anser att MIK måste finnas med hela tiden och hon har idag svårt att tänka sig undervisning utan att MIK finns med. För att ha en levande undervisning idag menar hon att det är självklart att använda sig av nyheter, internet och att ifrågasätta var informationen kommer ifrån, vilken målgrupp den riktar sig till och vem som ligger bakom.
MIK måste finnas med naturligt hela tiden. Jag kan inte längre tänka mig att inte ha med MIK i min undervisning. Det är nästan en konst av de som inte gör det, hur man kan lyckas med det förstår jag inte. Och det är så tacksamt att utgå från något stort som hänt, exempelvis händelserna i Paris och se vad de olika nyhetssajterna säger om det. Vad säger de och vad vill de? (Intervju Maria).
32
Maria menar att förutom när tekniken inte fungerar ser hon mest fördelar med att arbeta på detta sätt, men hon delar samtidigt Annas upplevelser om att många lärare kan uppleva att MIK är ytterligare något som de måste ta sig tid till.
Jag tror det finns en känsla över att behövs pressa in en sak till. Men det är ju inte så. När tekniken strular drar man sig i håret, men om allt fungerar ser jag inte så många nackdelar (intervju Maria).
Daniel instämmer i fördelarna med MIK och menar att det viktigaste när MIK integreras i undervisningen är att användningen är ändamålsenlig. Hans största drivkraft för att ta in MIK i sin undervisning är arbetet med demokratibegreppet som han ser som skolans största uppdrag.
Informationssamhället och informationen som sköljer över oss, att kunna bearbeta och hantera det, det är en demokratisk uppgift. Skolan ligger lite efter här. Många tar för givet att demokratin bara finns där. Som om den inte behövde förvaltas och bekostas (Intervju Daniel).
Arbetet med demokratibegreppet i det nya medielandskapet är komplext och Daniel menar att det handlar mycket om att förstå vem som har makten och hur detta maktspel påverkar samhället. I den snabbt växande informationsdjungeln är det lätt att gå vilse och att påverkas att tolka information som sanningar.
.
Eftersom de nya teknikerna och informationsflödet är svårhanterligt måste vi bena ut de olika rollerna och vem som har makten. Vi kanske måste vara mer offensiva när det gäller denna fråga. Jag tror att man inte riktigt har förstått vad den snabba utvecklingen innebär (Intervju Daniel).
Daniel kan redan se att det som tar tid idag kommer att kunna spara in tid längre fram. Även han poängterar att tekniken måste fungera, men säger att när den gör det och strategierna sitter kan det öppna upp för mycket. "Det finns egentligen bara fantasin, ja och sladdarna då, som sätter stopp för vad som kan göras" (Intervju Daniel). Ett gott exempel på möjligheter till nya arbetssätt är hur en talängslig elev kan våga prata och få respons genom inspelningar istället för att tala inför klassen och på så vis tränas i att framföra sitt tal framför en annan typ av publik.
Vi kan använda MIK i exempelvis boksamtal där inte alla talar lika mycket. Introverta personer kommer ofta fram i dessa samtal och kan bli synliggjorda via inspelningar och kommentarer och på så vis kan vi få en bättre interaktion i klassen via MIK (Intervju Daniel).
33
Här menar Daniel att skolan ofta försöker motverka det faktum att vissa elever inte talar lika mycket som andra och menar att det istället är bättre att acceptera att det är så och att komplettera med exempelvis MIK. Detta är bara ett exempel på hur MIK och digitala medel kan vara ett verktyg för att överbrygga pedagogiska hinder, snarare än att bli ytterligare något som läggs på den befintliga undervisningen. Men Daniel förtydligar att det även behövs en samordning av teknisk programvara som kan anpassas till undervisningssituationen för att inte tappa eleverna när väntan blir för lång.
Ska man sätta igång en undervisningssituation och det tar tio minuter att få igång det tekniska, ja då har ju eleverna redan tagit upp sina mobiler och försvunnit in i Facebook- världen och så måste man få tillbaka dem igen (Intervju Daniel).
Daniel beskriver även andra situationer där MIK blir ett redskap och där den gamla undervisningen inte byts ut utan snarare utökas. Han menar till exempel att den traditionella ”tavlan” är något han eftersträvar i den digitala undervisningen. Genom att behålla det som fungerar och utöka med digitala interaktiva arbettsätt kan fördelarna med det gamla och nya mötas och samverka. En fråga som diskuteras i flera av studiens intervjuer är om MIK enklare skulle kunna integreras i undervisningen om det fick en egen ämnesstatus. Maria berättar att MIK är ett eget ämne i Kanada och menar att hon ser både för- och nackdelar med detta. I hennes nätverk har de pratat om vad som är renodlat MIK och vad som kan vara en del av andra ämnen, vilket inte är helt enkelt att separera. En fördel om MIK blir ett eget ämne kan vara att det blir tydligare och får status, en nackdel kan vara att ett nytt ämne inte självklart integreras med andra ämnen. Ur den synvinkeln kan det istället vara en fördel att se på MIK som ett verktyg.
Om man är tillräckligt insatt och förstår vad MIK är så tror jag att man kan se det som ett verktyg och inte ett eget ämne. Det bästa hade ju kunnat vara om man kan pysa in alla de här delarna i det som redan finns (Intervju Maria).
Ulf Dalquist känner igen argumenten och menar att det ständigt förs diskussion kring för- och nackdelar med att se MIK som ett eget ämne. Han menar att han personligen bara kan se en fördel med att MIK får en ämnesstatus och det är att det skulle bli enklare att tvinga in MIK i skolan.
Jag tycker ju att MIK först och främst handlar om perspektiv som man kan använda i princip alla ämnen i skolan. Men eftersom det är så pass outvecklat som det är nu, och om man arbetar med det som ett perspektiv, då blir det väldigt mycket upp till den enskilda läraren att inkorporera. Men jag tror ändå att i slutändan så är det bättre att ha MIK- perspektivet på andra ämnen än att skapa ett eget (Intervju Ulf Dalquist).
34