Avslutande reflektion

När jag påbörjade tankarna om vad jag ville utforska i min studie så byggde det på att jag hade en uppfattning om att man på gymnasiet hade en ganska cementerad bild av vad man ska spela när man har ämnet Ensemble. Den bilden byggde på vad jag har sett under min VFU och jag ville även ta en jämförande titt på vad som händer inom Kulturskolans värld. Min bild var att repertoarvalet byggde mycket på vad centralt innehåll i skollagen (2011) säger men även om det kan vara en kanonisering av artister och låtar som stod i vägen. Jag fann dock att det delvis verkar vara så men att det fanns fler omständigheter som spelade in.

Blickar jag framåt kan jag inte låta bli att fundera på vad det här kan få för framtida konsekvenser. Kan det finnas en risk att kanoniseringen av artister gör att skolan känns som en föråldrad institution där framtidens elever inte känner sig hemma utan mer som främlingar som inte har något där att hämta? The Beatles, Aretha Franklin och Michael Jackson exempelvis är stora artister som betytt mycket för musikens utveckling men ska det vara så att det ska stå i vägen för att skolan ska bli ett ställe där elever känner lust och passion inför musicerandet?

33

En avsikt med den här studien var att jag ville komma mer i kontakt med ensembleämnet och dess förutsättningar och jag känner nu att jag har mer förståelse för det och för de val som görs där och det känns, kort sagt, så jäkla gött.

34

Litteratur:

Asp, Karl. (2015). Mellan Klassrum och scen – en studie av ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program (Doctoral Dissertation, Malmö Faculty of Performing

Arts, 180). Malmö Academy of Music. Tillgänglig:

https://portal.research.lu.se/portal/files/4247971/7765407.pdf.

Bell, Judith. (2007). Introduktion till forskningsmetodik. (4:2:e uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Bergkvist, Emmy & Rune, David. (2019, 3 augusti). Fråga musikprofessorn. Vad är kontrapunkt? (Sveriges Radio, P2 - dokumentär). Hämtad: 2020-01-04 från https://sverigesradio.se/avsnitt/1338987.

Davids, Larry Pierre. (2006). The efficacy and analysis of four contemporary methodologies vis-a-vis traditional methods of teaching music (Master’s thesis). Burnaby: Faculty of education, Simon Fraser university. Tillgänglig: http://summit.sfu.ca/item/5730.

Gymnasieskola. (2019, 6 december) I Wikipedia. Hämtad 2020-04-14, https://sv.wikipedia.org/wiki/Gymnasieskola.

How stuff works. (2016). Do we really stop caring about music as we get older? Hämtad 2020-01-04 från https://entertainment.howstuffworks.com/do-we-really-stop-caring-music-we-get-older.htm.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Kulturama gymnasium. (2020). Profil Artist & musiker – Kulturama Gymnasium. Hämtad 2020-04-26 från https://www.kulturama.se/gymnasium/program/estetiska-programmet/artist-musiker/.

Kulturskolerådet. (u.å.). Den svenska musik- och kulturskolans bakgrund. Hämtad 2020-04-14, från https://www.kulturskoleradet.se/sv/om-smok/historik.

Lave, Jean & Wenger, Etienne. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press.

35

Paulin, Arja. (2007). Första tiden i yrket – Från student till lärare: en studie av de svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2007. Stockholm.

Psychology today. (2016). Taste freeze – Why don´t you listen to Chainsmokers? Because you’re old. Hämtad 2020-01-04 från https://www.psychologytoday.com/us/blog/head-in-the-cloud/201609/taste-freeze.

Rytmus musikgymnasium. (2020). Musik – Instrument och Sång. Hämtad 2020-04-26 från

https://rytmus.se/program/estetiska-programmet-inriktning-musik-instrument-och-sang/stockholm/.

Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad 2020-03-08, från

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan.

Säljö, Roger (2015). Lärande – En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö:

Gleerups Utbildning AB.

Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4:e uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Zimmerman Nilsson, Marie-Helene. (2009). Musiklärares val av undervisningsinnehåll – En studie om musikundervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan.

(Diss.). Göteborg: Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-6698&pid=diva2%3A582342&c=24&searchType=RESEARCH&language=sv&query=&af=

%5B%22hasFulltext%3Atrue%22%5D&aq=%5B%5B%7B%22freeText%22%3A%22ensem ble+musik%22%7D%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&s ortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=true&sf=all

Bilagor – Frågeformulär.

Info – Anonymitetskrav och avbrytningsmöjlighet när som helst et cetera Hur gammal är du?

30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59

Hur många år har du haft ensemble som ämne?

Bakgrundsfrågor om skolan (hur många elever), program et cetera Hur många elever går på skolan?

Hur många timmar per vecka har du ensemble?

Hur många kollegor är det som har ensemble?

Repertoaren ni har på ensemble, mellan vilka år/decennier spänner den över?

Tyngdpunkt på?

Hur stor del av det (ungefär procent) utgörs av samtida låtar? (Det vill säga senare är 2015) Vad är det som gör att fördelningen ser ut som den gör anser du?

Hur väljer ni låtar?

Uppdateras repertoaren?

Hur ofta?

Varför / varför inte?

Vad kommer med då?

Nyare låtar (efter 2015?)

Hur ser du på samtida låtar ur ett undervisningsperspektiv?

Tycker du det är viktigt att hänga med i gymnasieungdomarnas musik?

Till vilken grad?

Händer det att det pratas om artister du inte känner igen?

Händer det att det pratas om låtar du inte känner igen?

Är det i så fall oftare eller mer sällan om man jämför med för fem år sedan?

Diskuterar ni låtval i kollegiet?

Skulle du säga att du tycker att fördelningen mellan genomförda förslag är jämn/rättvis?

Vilka kriterier är det som avgör om en låt läggs till repertoaren?

Finns det andra saker som påverkar låtval? (Exempelvis på att hylla vissa artister som kanske fyller jämnt, nyss har dött eller nyligen gjort ett sverigebesök. Det vill säga saker som inte fanns med i planeringen när terminen/kursen startade men som hände under terminen och därmed öppnade upp för en oplanerad uppmärksamhet.)