Varför ser det ut som det gör?

Avsaknaden av kompskisser till samtida låtar är en av anledningarna. Det finns helt enkelt inte något utgivet färdigt material till samtida låtar. Gabriella uppger att ”det är väl det som är den stora stöttestenen här – att det finns inget material framtaget för just modern musik att kunna spelas i ensemble”. Den bilden bekräftas även av Gustav.

Gustav: …och sen då, återigen, att det inte finns justa kompskisser…

Jag: Det är delvis en materialfråga tänker du då?

Gustav: Ja, jag tycket det, i alla fall hos oss.

Följande utsaga från Gunilla bekräftar också detta: ”Kanske att vi väljer låtar som redan finns kompskisser på så att man inte behöver göra ett hästarbete med att skriva nya kompskisser hela tiden.”

Det finns sidor på internet där användarna kan lägga ut egna plankningar av låtar. På sidor som exempelvis Ultimate-guitar.com kan vem som helst, så länge man är medlem; lägga in vilken låt som helst med utskrivna ackord. Man kan hitta massvis av låtar av Billie Eilish, Beyonce, Drake, Tones and I och annat som nu ligger på topplistorna. Vidare finns också YouTube™ och där återfinns ett stort utbud av videos om hur man spelar en viss låt. Eftersom vem som helst kan lägga ut vad som helst på internet kan kvalitén på de många versioner skifta. I en del låtar har man gjort förenklingar, genom att exempelvis plocka bort ackord eller byta tonart så det blir lättare för nybörjare att spela. En del versioner innehåller rena felaktigheter och slutligen så kan versioner vara ofullständiga så att de exempelvis inte innehåller ett intro eller mellandelen. Man kan behöva titta igenom flera olika versioner för att hitta en som är både komplett och korrekt något som Karin är inne på när hon säger att hon måste ”städa en usel plankning på nätet som det finns en miljard av”.

20

Musiker är olika och medan en del klarar av att själva finna ett passande ackompanjemang genom att lyssna på det de ska spela så kan andra behöva se framför sig hur de ska ackompanjera. Finns det inte kompskisser att tillgå i böcker eller på internet så kan man göra egna men det kräver att man lägger ner tid på det. Hur mycket tid beror på en rad faktorer såsom hur noggrant man vill återge hur instrumenten spelar, hur bra gehör man har och hur bra själva inspelningen är på den låt man vill notera. Tid är en bristvara och är något som återkommer flera gånger i intervjuerna. Gustav säger att man planerar innan terminerna men sen när terminen börjar ”så har man ingen tid”. Gunilla menar att användandet av gamla, beprövade låtar handlar bland annat om att effektivisera förberedelsearbetet så man slipper lägga ner tid på att planka och göra kompskisser på nya låtar hela tiden.

Kanonisering av den traditionella ”rockbandssättning” kan också ställa till det. Den sättningen funkar väldigt bra när det kommer till att spela äldre låtar men när det gäller en del av samtida låtar är de ”maskinellt” framställda. Den eller de som har skrivit låten har arbetat mer med dator än med levande musiker och en del av dagens musik består mer av ljud och effekter och mindre av melodier än vad äldre låtar gör. Det här kan ställa till det när en grupp elever vill spela en låt och så kan de inte få till ett, för en specifik låt, väldigt karaktäristiskt ljud.

Moderna låtar kan vara svåra att återskapa i en ensemblesituation, det kräver ganska mycket förändringar och anpassningar medan en 70-tals låt är ganska lätt att spela. Har du trummor, bas, gitarr, keyboard och sång så kommer du rätt långt (Gabriella).

En till grej som gör hur man väljer kan ha med sättning att göra, att de moderna låtarna idag är lite bökigare att sätta in i en vanlig pop/rockensemble med akustiska trummor, elbas, elgitarr, elpiano, sång därför att mycket av dagens musik på hitlistorna är ju programmerade trummor och syntbas till exempel och ganska lite elgitarr (Gunilla).

Den moderna musik är det ju o ena sidan, så är det ju sequencers, det är alltså programmerade grejer, det kanske inte nödvändigtvis finns en tydlig sångmelodi utan det kan ju lika gärna vara en hiphoplåt, ja då blir det ju svårare för en gammal uggla naturligtvis (Kalle).

Ju nyare det blir desto mer produktion blir det och det blir svårare att göra en, för barnen, rättvis liveversion av den. Backar man till den tiden då allting spelades som låter så är det ju lättare att de gör någonting som liknar det de hör (Karin).

21

Karin säger också ”det är svårare att spela det som låter och då blir det i alla fall inte den låten som de vill spela eller som de vill höra, det går inte att härma den produktionen”. Kalle gör dock tillägget till sin utsaga att det även finns samtida låtar som fortfarande görs och spelas av och med traditionell rock- och popbandssättning. Som kort parentes kan också sägas att det finns en utbildning som heter Musikproduktion och de som går den arbetar med dator som huvudinstrument men fast det trakterar de eleverna ändå ”vanliga” rockbandsinstrumenten när de har ensemblelektion.

Informanterna uppger att det finns en pedagogisk vinst med att spela äldre låtar som man känner väl och det handlar om att vara trygg i sin lärarroll och att kunna genrer så väl så man kan anpassa låtarna för eleverna och ändå vara kvar i den genren. Gunilla säger att om hon använder låtar hon väl känner till och som hon vet funkar för eleverna så blir hon avslappnad och det märker eleverna och då blir det bra stämning och undervisning i ensemblerummet.

Hon säger också att när hon arbetar med låtar hon väl känner igen så kan hon också göra bra anpassningar utifrån den kunskapsmässiga nivå eleverna befinner sig på. Om eleverna snabbt lär sig det grundläggandet kompet kan hon alltid plockat fram ett svårare komp och därmed utmana eleverna och tvärt om. Gustav menar att han alltid kan ge en gitarrist ett svårare komp att lära sig. Karin säger att hon tidigare hade varit emot ”de gamla krokodilerna” som fortfarande använder samma låtar som när hon själv var elev på skolan men nu, när hon själv arbetar där, har insett att låtarna är ”superbra för ett band att börja med”. Karin pratar också om att äldre låtar är lättare att lära sig för att de har tydligare struktur som repeteras och att det är bra när man inte är så erfaren musiker. Kalle menar att den största enskilda anledningen som påverkar hans val är att eleverna kan komma igång snabbt och om varför det är viktigt säger han

En del har inte så mycket motor i gruppen […] eller att de är totala nybörjare så man måste kicka igång dem snabbt och få dem att känna att de kan något snabbt, så att det låter som ett band direkt och då kanske jag måste plocka fram en äldre låt som jag vet funkar och då kan det ju vara, ja du vet Proud Mary eller nåt sånt, klassisk, verkligen uttjatad rock (Kalle).

Att det går fort att få ett resultat menar också Karin är bra då det annars finns risk att eleverna inte längre vill spela låten. Karin menar att intresset och lusten kan ta slut om det tar för lång tid att lära sig låten, det vill säga låten är för svår för eleverna men också för att låten hinner bli gammal.

22

I centralt innehåll framkommer att man ska behandla olika tider och genrer även om varken det centrala innehållet eller kunskapskraven speciellt precist anger vilka genrer eller tider som avses. Alla gymnasielärarna anser att de tycker att det är viktigt att spela låtar ur ett musikhistoriskt perspektiv eftersom det ger eleverna kunskap och kan förklara varför musik låter som det gör och vart elevernas musik kommer från. De tycker också att man ska ha med sig det när man går ut ur gymnasiet. Gustav säger att de block de har i ensemble är valda för att de tycker att man ska ha gått igenom det här under sina tre år på gymnasiet.

Estetprogrammet är högskoleförberedande och många av de som går där går sen vidare till de olika musikhögskolorna i landet och då är det en fördel om man har en musikalisk grund att stå och bygga vidare på.

Enligt några av lärarna finns det också en risk för protester om man spelar samtida låtar på ensemble eftersom musiken ligger eleverna närmare. Karin säger att det är en del av deras kultur och att det kan vara mer känslomässigt tyckande och med det, sämre arbetsklimat i klassrummet. Karin säger också att hon riskerar diskussioner om man väljer ”deras musik”

därför att halva gänget säger ”JA!” och andra halvan säger ”Nej, den är inget bra” men att om hon väljer äldre låtar så finns det färre åsikter och det är färre elever som har någon relation till de låtarna vilket gör att hennes elever jobbar bättre, får ett bättre resultat och känner sig mer nöjda. Gunilla berättar att hon och hennes kollegor har märkt att det blir bättre gruppdynamik om det är lärarna som bestämmer låtarna. Hon menar också att när eleverna fått välja börjar de ”tjafsa ganska mycket” för att de inte kan komma överens och det påverkar stämningen på lektionerna. Det gäller dock mest när de går i ettan, när de kommit upp i tvåan börjar eleverna landa mer i sig själva, de har hittat in i klassen, kanske hittat en identitet och när de går i slutet på tvåan klarar de bättre av att själva välja låtar. Gunilla säger att det är som att det i ettan mer handlar om elevernas identitet medan ”de blir lite mer hantverkare i tvåan”.