I inledningsskedet trodde vi att arbetslaget såg problematiken ur ett relationsinriktat kommunikativt perspektiv och att det var en av framgångsfaktorerna. Vår analys visade att skolan mestadels såg eleven ur ett individinriktat och/eller ur ett deltagarperspektiv. Det fanns dock en strävan hos skolan mot ett relationsinriktat kommunikativt perspektiv vilket vi tror gör att skolan angriper komplexiteten i matematiksvårigheter genom att vidta åtgärder på olika nivåer.
Vår andra övertygelse var att lärarna var nyckeln och genom att utveckla deras
kompetens, engagemang och bemötande av eleverna trodde vi att matematikresultaten kunde förbättras. Tendensen vi ser är att arbetslaget i årskurs 6-9 lyckas i sitt arbete för ökad måluppfyllelse. Framgångsfaktorerna tror vi ligger hos lärarna genom att de är mycket målfokuserade, har en bra relation till sina elever och har ett flexibelt sätt att hantera elever med matematiksvårigheter där varje elev har ett analysschema. Flexibiliteten möjliggörs till största delen av att lärarna är två i varje klass och att arbetslaget har tillgång till en specialpedagog med matematikinriktning.
Områden skolan skulle kunna ta upp för vidareutveckling och diskussion anser vi bl.a. kunna vara matematikdidaktik och individualisering. Vi menar att en kombination av pedagogisk handledning, ämnes- och didaktisk fortbildning skulle vara till god hjälp i utvecklingsarbetet.
71
Referenser
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
Björndal, Cato R. P (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber
Foisack, Elsa (2003). Döva barns begreppsbildning i matematik. Malmö: Malmö högskola
Gustafsson, Jan-Eric & Myrberg, Eva (2002). Ekonomiska resursers betydelse för
pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och
förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Nordstedts
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Myndigheten för skolutveckling, Forskning i fokus nr.19. Stockholm: Liber
Kling Sackerud, Lili-Ann (2009). Elevers möjlighet att ta ansvar för sitt lärande i
matematik: En skolstudie i postmodern tid. (Doktorsavhandling nr 32 i pedagogiskt
arbete). Umeå: Umeå universitet
Kvale, Steinar & Brinkmann Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Ljungblad, Ann-Louise (2003). Att möta barns olikheter, åtgärdsprogram och
matematik. Varberg: Argument Förlag AB
Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemma. Lund: Studentlitteratur
72
Löwing, Madeleine & Kilborn Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik – för skola,
hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Merriam, Sharan. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Myndigheten för skolutveckling (2003). Att granska och förbättra kvalitet. Stockholm: Fritzes
Myndigheten för skolutveckling (2003). Baskunnande i matematik. Stockholm: Fritzes
Myndigheten för skolutveckling (2007). Matematik: En samtalsguide om kunskap,
arbetssätt och bedömning. Stockholm: Fritzes
Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM (2001). Hög tid för matematik. Göteborg: Göteborgs universitet
Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM (2010). NCM:s och Nämnarens
webbplats. Hämtad 20 februari, 2010, från NCM:
http://ncm.gu.se
Rossman, Gretchen B. & Rallis, Sharon F. (1998). Lerning in the field. An introduktion
to qualitative Research. Thousand Oaks: Sage Publications
Sjöberg, Gunnar (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? (Avhandling för doktorsexamen, Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap) Umeå: Umeå Universitet
Sjöberg, Gunnar (2008). Alla dessa IG – kan dyslexi vara förklaringen? Nämnaren nr.3,
s 13. Göteborg: Göteborgs universitet
Skolinspektionen (2009). Undervisning i matematik – utbildningens innehåll och
ändamålsenlighet. Kvalitetsgranskning rapport 2009:5 hämtat den 15 oktober 2009,
73
Skolverket (2000). Grundskolan, Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2006). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet [Lpo94]. Utbildningsdepartementet: Stockholm: Skolverket
Skolverket (2007). PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera –
naturvetenskap, matematik och läsförståelse (Rapport 306). Stockholm: Fritzes
Skolverket (2008). TIMSS 2007 Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Skolverkets rapport 323. Stockholm:
Fritzes
Skolverket (2010 a). PM – Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2009. Hämtad 13 maj, 2010, från Myndigheten för skolutveckling:
http://www.skolverket.se/publikationer.se?d=2289
Skolverket (2010 b). Skolverkets hemsida. Hämtad 13 maj, 2010, från Myndigheten för skolutveckling: http://siris.skolverket.se
Stiegler, James W & Hiebert, James (1999). The teaching gap. Best ideas from the
world´s teachers for improving education in the classroom. New York: The free press
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet, Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, Eva (red) (2007). Reflektioner
kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsronterna.
Vetenskapsrådets rapportserie 2007:5. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vinterek, Monika (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. (Myndigheten för skolutveckling, Forskning i fokus, nr. 31). Stockholm: Liber
74
Bilaga A.
Intervjufrågor – specialpedagog
Bakgrund
1. Utbildning? Fortbildning?
2. Antal år som lärare? Specialpedagog/ matematikutvecklare?
3. Befattning (extra utbildning för arbetslagsledare)? Arbetsuppgifter? Roll i projektet?
Matematikprojektet
4. Kan du beskriva matematikprojektet.
5. Vad var anledningen till att du började med det? (Kom det från skolledningen? Annat håll?)
6. Vilka hinder och möjligheter ser du i projektet?
7. Hur ser framtiden ut för projektet?
8 a. Anser du att kompetensen hos lärarna och dig själv ökat i och med projektet? På vilket sätt?
b. Har matematikundervisningen påverkats p.g.a. matematikprojektet?
Elevernas måluppfyllelse
9. Hur ser elevernas måluppfyllelse i matematik på skolan ut? Varför tror du att det är så?
75
10. Ser du/ni någon skillnad i måluppfyllelsen sedan ni startade med projektet? Om ja/nej, vad tror du det beror på?
11 a. Vad skulle enligt dig behöva göras för att öka måluppfyllelsen? – Individnivå (Läraren)
– Gruppnivå (Arbetslaget) – Organisationsnivå (Skolan) – Annan
b. Ser du några hinder för att detta skulle kunna uppfyllas? Möjligheter?
Matematikundervisningens organisation
12. Hur organiserar du/ni matematikundervisningen i arbetslaget?
13. Hur kartlägger du/ni eleverna och hur följer du/ni upp kunskapsutvecklingen? (kunskaper, förkunskaper, lärstrategier, motivation och attityder)
14. Hur hanterar du/ni elever i matematiksvårigheter?
15. Elever som har behov av extra stimulans på grund av fallenhet eller begåvning i ämnet. Hur hanterar du/ni dessa elever?
16. Hur vet eleverna vad de ska kunna i matematik på din/er skola?
76
Bilaga B.
Intervjufrågor – lärare
Bakgrund
1. Utbildning? Fortbildning?
2. Antal år som lärare?
3. Arbetsuppgifter?
Matematikprojektet – annan kompetensutveckling
Vad vi förstått genomfördes ett, vad vi kallar, matematikprojekt, eller plan mot ökad måluppfyllelse, på er skola, från höstterminen 07 till vårterminen 09. Det var alltså avslutat för ca ett år sedan snart. Ni hade bl.a. ett gemensamt forum på skolans intranät och regelbundna ämnesträffar med information, seminarier, föreläsningar
erfarenhetsutbyten, gemensamt arbete etc.
4 a. Vilka olika delar av detta deltog du i?
b. Finns det delar av det som lever kvar (som du fortfarande deltar i)?
c. Har ni haft andra kompetensutvecklingsinsatser?
5. Anser du att kompetensen hos dig själv ökat i och med projektet? Av andra kompetensutvecklingsinsatser? På vilket sätt?
6. Har din matematikundervisning påverkats p.g.a. matematikprojektet? Av andra kompetensutvecklingsinsatser?
77
7. Vilka hinder och möjligheter ser du med projektet? De andra kompetensutvecklingsinsatserna?
Elevernas måluppfyllelse
8 a. Hur ser elevernas måluppfyllelse i matematik på skolan ut? Varför tror du att det är så?
b. Vad vi förstått är det skillnad i måluppfyllelse mellan F-5 och ert arbetslag 6-9. Har du någon uppfattning om varför?
9. Ser du/ni någon skillnad i måluppfyllelsen sedan ni startade med projektet eller efter annan kompetensutveckling? Om ja/nej, vad tror du det beror på? Finns det andra faktorer av betydelse?
10 a. Vad skulle enligt dig behöva göras för att öka måluppfyllelsen? – Individnivå (Läraren)
– Gruppnivå (Arbetslaget) – Organisationsnivå (Skolan) – Annan?
b. Ser du några hinder för att detta skulle kunna uppfyllas? Möjligheter?
Lärarens undervisning
11. Kan du beskriva en av dina matematiklektioner. Finns några typiska drag?
12. Hur funderar du kring upplägget av lektionerna? (kursplanernas mål, mål att sträva mot, bedömning – finns det med)?
78
14 a. Vad innebär begreppet individualisering i matematikundervisningen för dig? b. Hur tar det sig uttryck i undervisningen?
Matematikundervisningens organisation
15. Hur kartlägger du/ni eleverna och hur följer du/ni upp kunskapsutvecklingen? (kunskaper, förkunskaper, lärstrategier, motivation och attityder)
16. Hur hanterar du/ni elever i matematiksvårigheter?
17. Elever som har behov av extra stimulans på grund av fallenhet eller begåvning i ämnet. Hur hanterar du/ni dessa elever?
18. Hur vet eleverna vad de ska kunna i matematik på din/er skola?
Övrigt
19. Hur skulle du beskriva klimatet på skolan?
79
Bilaga C.
Observationsmall
1. Hur stor är gruppen? Antal pojkar/flickor?
2. Hur är eleverna placerade?
3. Hur ser klassrummet ut?
4. Hur startar lektionen?
5. Finns genomgångar?
6. Hur mycket tid räknar eleverna själva?
7. Hur mycket tid ägnas åt att prata matte?
8. Hur är stämningen?
9. Hur är arbetsron?
10. Hur bemöts eleverna?
11. Aktivitetsnivå på eleverna?
12. Hur anpassas undervisningen efter eleverna?
13. Konkretiseras undervisningen?
14. Arbetsmaterial?
15. Hur utnyttjar man att det är två pedagoger i klassrummet?