Avslutande reflektion

2010 genomförde Lunds kommun införandet av En till En projektet i några av kommunens skolor. Många lärare och elever i både grundskolan och i gymnasiet har blivit påverkade av denna satsning. Respondenterna i min undersökning har öppet berättat vad denna satsning inneburit för dem och deras undervisning. Alla fem respondenter använde de bärbara datorerna för både pedagogiska och administrativa ändamål. I deras berättelser framstår faktorer som motivation och inspiration som väsentliga i deras arbete med de bärbara datorerna. De talar i termer av nya möjligheter, och om positiva effekter de bärbara datorerna har medfört i deras undervisning i form av ökad motivation och ökad individualisering. Men de pekar också på nackdelar. Enligt lärarna har datorerna och den nya tekniken de för med sig, ställt nya krav på deras traditionella undervisningsmetoder. I deras berättelser anas hur belastande kravet på ett gediget IKT-kunnande är, ett IKT-kunnande de inte helt bemästrar. De talar om avsaknaden av, och ett starkt behov av, en välfungerande IKT-strategi som är välförankrad i arbetet i skolan. Medan några av lärarna ger sig in i det nya uppdraget och påtar sig extra arbete på sin fritid, intar andra pedagoger en annan inställning. De accepterar inte att det tillförs extra uppgifter på redan befintliga i deras uppdrag. Inte på bekostnad av försämrade villkor för lärarna själva och deras elever.

Allt detta sker samtidigt som den traditionella formen av lärarledd undervisning förändras och under tiden ska lärarna själva komma fram till hur de ska hantera, använda och utnyttja de bärbara datorerna i sin undervisning. Den snabba tillgången till nya källor för information utöver de traditionella läroböckerna skapar nya möjligheter som lärarna i vissa fall känner sig pressade att använda, vilket i vissa fall resulterar i nya former för lärande. Men lärarna i undersökningen berättar också att de känner sig ensamma i allt det nya. Även om viss informellt samarbete uppstår mellan de mest entusiastiska av lärarna efterfrågas ett bättre samarbete lärare emellan, och även samarbete och utbyte med andra skolor.

  43  

eleverna ska dra nytta av de bärbara datorerna och de nya redskapen. Både pedagoger och elever tar till sig av den nya tekniken. Detta ställer krav på både lärarnas och eleverna kreativa förmåga.

Enligt nya skollagen 2010:800, står det i styrdokumenten att skolan ska använda de lärverktyg som krävs för en tidsenlig utbildning. Och i grundskolans nya läroplan Lgr11 formuleras vikten av att elever ska inhämta och utveckla kunskaper. Man kan fråga sig vad detta har för effekt. Vad händer ur demokratisk aspekt, när olika lärare lägger olika mycket tid och engagemang på att fortbilda sig själva? Och vad händer med kvalitén på undervisningen när skolledningen inte ger lärarna tiden, pengarna och de möjligheter de efterfrågar för att kompetensutbildas för att bli mer IKT-kunniga? Styrdokumenten lämnar ansvaret åt lärarna och rektorerna, men i styrdokumenten står det också att det är lärarna själva som ska besluta hur de vill bedriva sin undervisning och vilka lärverktyg som ska användas och hur.

Det redan flerdimensionella läraruppdraget har härmed fått ytterligare en uppgift, att skapa goda e-medborgare. Nu ska lärare inte bara inneha god pedagogiskkompetens, ämneskompetens, yrkesetiskkompetens (se Bergem, 2000) men också inneha god IKT- kompetents samt ett gediget engagemang i satsningens alla aspekter. Förmågan av att kreativt kunna utarbeta nya lärandeformer verkar också utgöra en tydlig del som respondenterna måste vara kapabla till, om En till En-satsningen ska kunna anses vara en lyckad del av deras undervisning. De underliggande frågorna som varje lärare verka ställa sig är: Hur kan jag använda den bärbara datorn i skolarbetet på ett framgångsrikt sätt? och hur kan jag genomföra undervisning utan tillräcklig fortbildning? Undersökningen påvisar att olika förutsättningar måste föreligga för att positiva effekter av En till En-satsningen ska kunna uppstå och befästas. De mest centrala faktorerna inbegriper kompetensutveckling och fortbildning åt lärarna. Kompetensutveckling som inte läggs ovanpå lärarnas redan befintliga uppgifter i deras uppdrag. Pedagogerna påpekar också vikten av en gemensam vision på arbetsplatsen, tydliga uppföljningsbara mål, engagemang och nätverkande mellan lärare och skolor. Alltså är frågan kring resurser viktig. Vidare kan fråga sig: Vad innebär En till En-projekt för läraruppdraget och professionen? Kommer lärarrollen som sakkunnig i sitt ämne, som kunskapsförmedlare, som auktoritet i klassrummet ersättas av datorer och Internet som den pålitliga källa elever vänder sig till när de söker kunskap?

I en tankeväckande artikel i nättidningen Educational News, som är en globalt ledande nyhets källa som täcker utbildning, politik, näringsliv och miljöfrågor, diskuteras en artikel från New York Times som visat att högt uppsatta chefer från Google och Apple skickar sina barn till lågteknologiska Waldorfskolan som är en datorfri skola. I artikeln står det att: ”man skulle tro att chefer på de mest framgångsrika högteknologiföretagen borde vara angelägna att skriva in sina barn i skolor där man använder den senaste tekniken. Men så är inte fallet”. Artikelförfattaren skriver, ”vissa utbildningsexperter är överens och säger att insatserna för att utrusta klassrum med datorer är obefogad eftersom studier inte visar tydligt att detta leder till bättre provresultat eller andra mätbara vinster, man kan då tycka att det är hyckleri när människor som gör sina pengar på att utveckla teknik som sedan säljs till massorna, säljer det till skolor som en lösning på utbildningsproblemen, men skyr den för sina egna barn”62_.

I Sverige utvecklas strategier på nationell och lokal nivå som uppmuntrar till mer IT i undervisningen, och i skolor runt om i hela landet. Och En-till En-satsningar startas i olika kommuner. Man kan fråga sig vad kravet på lärare om extra IT-kompetens kommer att innebära för professionen, och för elevernas utveckling och skolutvecklingen när ny teknik ställs sida vid sida med och ibland ”knuffar undan”, mer traditionella undervisningsmetoder därför att det idag finns en, inte helt beprövad, tro om att tillgång till teknik ”kan vara nyckeln” som förbereder barnen bättre förutsättningar för att nå högre utbildning. Framtida forskning i ämnet får utvisa resultaten. En rekommendation är att på kortare sikt ta reda på och utvärdera i varje enskild skola hur de bärbara datorerna främjar deras elevers måluppfyllelse, hur elevernas kunskapsinlärning stärks med hjälp av datorerna, och att komma underfund med vilka de konkreta lärresurser är som behövs på just den egna skolan. Att det avsätts tillräckligt stöd för utveckling av lärarnas arbetsmetoder. Och allra viktigast att det ges behövlig kompetensutveckling åt alla berörda, både för elever och lärare.  

62  _{http://www.educationnews.org/technology/silicon-­‐valley-­‐tech-­‐execs-­‐sending-­‐kids-­‐to-­‐tech-­‐free-­‐} schools/  

  45  

10. Referenser