Lärare I poängterar vikten att aspekten mer tid åt förarbete:
6.6 Tema 5 – Fortbildning Lärare A:
6.6.1 Sammanfattning av tema 5:
På den här punkten är alla lärare kritiska mot hur från skolledning och förvaltningen hanterat fortbildningsfrågan. Lärarna lyfter fram några centrala aspekter: demokratiskt perspektiv, frågan om tid till fortbildning och pengar. Lärare (O) menar att om alla lärare inte får samma behövliga fortbildning, riskerar elever att få en ojämlik undervisning, då de lärare som arbetar extra och på sin fritid levererar en mer IKT-anpassad undervisning. Lärarna kräver mer fortbildning men inte på bekostnad av den befintliga undervisningen d.v.s. inte på bekostnad av deras redan befintliga ansvarsområden eller på obetald arbetstid under deras fritid. De talar om mer tid och mer pengar. Lärare (E) uttrycker det så här: ”Jag skulle vilja göra det, jag
säger inte nej till att lära mig nytt. Om jag fick betalt för det och gå och läsa detta, om du till exempel skär ner min tjänst med 25 % för att jag skulle öka min datakompetens, fick gå en betalkurs, så skulle jag göra det meddetsamma. Men det funkar inte så, det ska göras på studiedagar och ovanpå allt annat, det är det som är så fräckt, eller på min fritid.”. Lärarna
menar att inte heller eleverna inte har fått och behöver fortbildning. En annan lärare (I) efterlyser ett strategiskt tänkande. Avsaknaden av ordentlig fortbildning skapar osäkerhet bland lärarna. Lärare (E) berättar: ”Många lärare känner ett krav de inte riktigt kan leva upp
7. Analys
Det finns vissa likheter mellan Falkenbergs-lärarnas erfarenheter och lärarna i denna studie. Under Falkenberg-projektets inledande år hade både elever och lärare en övervägande positiv inställning till En till En-satsningen. Denna positiva inställning delas till viss del av lärarna i denna studie. Under intervjuerna berättar de att de sedan En till En satsningens införande känner sig motiverade och inspirerade att finna nya sätt att undervisa i sina ämnen. Samtliga respondenter är nyfikna och inställda på att ta hjälp av de bärbara datorerna i sin undervisning. Några av lärarna upplever att införandet medfört stressframkallande känslor av oro och osäkerhet kring satsningen. Detta har sin grund i vad de menar är, en latent förväntan från både elever och skolledning om att dessa lärare ska kunna hantera och använda de bärbara och alla dess relevanta program på ett fördelaktigt, kreativt och roligt sätt.
Lärarnas berättelser lyfter fram andra kritiska synpunkter som talar om frustration och den irritation över vad de menar är skolledningens förväntningar på att de ska ”kompetensutveckla sig på sin fritid och under obetald arbetstid”. Just aspekter som tid och pengar åt fortbildning och kompetensutveckling framstår som centrala för lärarna, som menar att dessa aspekter måste tillmötesgås av skolledningen om de ska ha en möjlighet att framgångsrikt klara av de krav på IKT-kompetens som En till En-satsningen medför. Lärarna menar att i den nuvarande situationen är deras kompetensnivå avhängig dem själva.
I uppsatsdelarna, tema sammanfattning, synliggörs hur deras lärarroll delvis har förändrats och också hur/vad som förändrats i deras arbetssätt. Omfattningen av denna förändring skiljer sig dock i olika grader beroende på den enskilde lärarens inställning till En till En-satsningen. Ur ett demokratiskt perspektiv uppfattas denna variation av några av lärarna som odemokratisk och ogynnsam för en del av eleverna. Deras oro grundar sig i att de misstänker att elever kan komma att få olikvärdiga chanser att arbeta med IKT i undervisningen. De blir
39
helt beroende på hur IKT-inriktad deras lärare är. Är han eller hon IKT intresserad och IKT- eller IT-kunnig har eleven större chanser att till fullo nyttja de påtänkta fördelarna med satsningen. För lärarna är det viktigt att ge akt på denna ojämlika situation, och hur den ska och kan motverkas. De vill få stöd att följa de utsatta målen i styrdokumenten, så att alla elever kan få möjlighet att, såsom det står i styrdokumenten: ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”56. Lärarna betonar också att det saknas ett tydligt samarbete mellan dem och skolledningen, kommunens IKT- grupp och politikerna. De hävdar att man inte arbetar tillräckligt och tydligt nog med att stötta lärare och elever i deras kunskapsutveckling kopplat till de möjligheter som datorerna kan ge. De berättar att den IKT-utbildning de fått har varit begränsad till att utbilda dem i ett antal enkla ljud- och bildprogram, program som lärarna och elever i stort lärt sig själva eller/och med hjälp av varandra. Lärarna påpekar, missnöjt och uppgivet, att en stor del av den nödvändiga IKT-utbildningen sker informellt i klassrummen och i lärarrummen. Det i sig är inte negativt men de efterlyser att deras erfarenheter och samlade kunskap sätts i ett konstruktivt sammanhang för ett vidare utvecklingsarbete.
Oscar Valiente skriver i sin rapport åt OECD att det mest effektiva stöd lärare kan få är i form av formell utbildning av IT-specialister som riktar in sig på lärarnas ämneskompetens, och det informella lärandet lärare emellan, och det som främjar en mer elevfokuserad pedagogik. Lärarnas understryker att det borde finnas en tydlig dialog mellan dem och skolledningen, och även med andra inom kollegiet. Och att det borde etableras ett tydligare samarbete mellan lärare och skolledning kring En till En-satsningens vidareutveckling t.ex. uppföljningsbara mål som lärarna kan använda som stöd i sitt utvecklingsarbete.
Lärarna saknar en tydlig vision och ett strategiskt tänkande som ska diskuteras i dialog och i samråd med dem. I Valientes rapport understryks att lärare behöver få en tydlig vision av vilka lärandemålen av En till En-satsningen är. Han skriver, att enbart tillgänglighet till datorer och datorteknik har en liten eller ingen inverkan på lärarnas lektioner eller elevernas förmåga att ta till sig kunskap. Det kommer inte att vara tillräckligt för att öka elevers prestationer eller för att ändra undervisningen och lärandet. Såväl den svenska som den internationella forskningen visar vilka de olika förutsättningarna är, som ska förekomma för att positiva effekter av En till En-projektet ska kunna uppstå.
Förekomsten av bland annat en strategisk fortbildningsinsats är central. Tänk Vidare-insatsen
i Falkenberg är ett gott exempel. Där har man samlat en tydlig resursgrupp med kunniga resurspersoner som tillhandahåller lärarna med nödvändig IKT-utbildning och detta sker utifrån lärarnas och arbetslagens önskemål och behov57. Detta underbygger den pedagogiska dialogen och möjliggör lärarnas möjligheter att utveckla IKT-baserade undervisningsmetoder. Enligt lärarna i denna studie saknar de denna typ av stöd och efterfrågar det. Valientes OECD rapport gör gällande att det är mängden av fortbildning och teknisk support som lärare får som blir den avgörande faktorn som aktiverar deras IKT-användande och om det sker en pedagogisk förändring. Lärare och skolledning behöver ha klara anvisningar om de alternativ de har, och lämpliga undervisningsmodeller, när man genomför en IKT-strategi.
Att ha tydliga mål, en vision, underlättar lärarnas och skolans självutvärdering. Genom själutvärderingsprocesser kan man identifiera vilken typ av stöd som är nödvändigt för att fortsätta utvecklingsarbetet framåt. Med utgångspunkt i vad Martin Tallvids fyra framgångsfaktorer lyfter fram, visar lärarna i denna studie att det finns brister i Lunds kommuns förmåga att förankra satsningen i lärarnas verklighet. Tallvid säger, att lyckas skapa en god och stabil förankring mellan politiker och tjänstemän är centralt för satsningens framgång. Lärarnas berättelser vittnar om ett glapp mellan ett kommunal styrt beslut om att genomföra En till En-satsningen och hur satsningen i verkligheten bedrivs på ”markplan”. En annan framgångsfaktor som Tallvid nämner är den om förvaltning. Tillsynes har Lunds kommun en tydlig IKT-strategi med tydliga punkter, men enligt lärarna i denna studie är denna strategi klent förankrad i deras arbete. Ingen av lärarna kan tydligt redogöra för vilken roll kommunens IKT-pedagoger haft för deras IKT-utbildning. Enligt lärarna finns det ingen uttalad plan från förvaltningens sida för att involvera lärarna i en utvärderingsprocess med vetenskaplig kompetens. I intervjuerna är lärarna mycket tydliga med att de fått en bristande förberedelse och fortbildning. Lärarna beskriver att det inte finns något gehör hos förvaltningen gällande deras behov av fortbildning58. För att lärarna ska komma ifrån det som Tallvid kallar ”knapptryckerikurser” vidare till att utveckla datoranvändandet i sina ämnen måste förvaltningen genomföra nödvändiga utbildningssatsningar.59 En långsiktig satsning på fortbildning, menar Tallvid, är en förutsättning för att satsningen ska överleva. Datorn är annars bara ett redskap. Det krävs en pedagogisk grundtanke förankrad i lärarnas vardag annars riskerar användandet att stagnera, datorn blir en teknisk artefakt som ersätter pennan och blocket. Rapporten ”Framtidens lärande, i dagens skola” visar att lärare som har ett
57 ur denna studie ”om arbetet för kompetensutv… 58 ur denna studie se de 4framgångs…
41
utvecklat pedagogiskt arbetssätt med IKT-användning får större effekter på eleverna, när det gäller utvecklingen av färdigheter och samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och förmåga att planera sitt lärande.60 IKT framhålls ofta på central nivå som ett verktyg för undervisning och lärande men det finns fortfarande stora skillnader i genomförandet. Även om IKT som ämne, eller som verktyg för lärande inom andra ämnen, förordas i så gott som alla länder, visar uppgifter från internationella undersökningar på en helt annan bild av hur det går till i klassrummet.61
Framgångsfaktorn om friheten är den som tydligast är aktuell för lärarna i denna studie. Likt lärarna i Falkenberg-projektet har dessa lärare full tillgång till Internet, ingen censur och ett delat resonemang om att istället prioritera den pedagogiska friheten. Att alla har tillgång till en bärbar dator i skolan och i hemmet har visat sig ha medfört positiva förändringar för både lärare och elever. Lärarna upplever det som oerhört positivt att eleverna slipper vänta på datorer i datasalen, och att de har snabb tillgång till information. Lärarna påpekar att införande av de bärbara har förenklat deras arbete.
60 se rapport framtidens lärande… 61 se s.26
8. Avslutande reflektion
2010 genomförde Lunds kommun införandet av En till En projektet i några av kommunens skolor. Många lärare och elever i både grundskolan och i gymnasiet har blivit påverkade av denna satsning. Respondenterna i min undersökning har öppet berättat vad denna satsning inneburit för dem och deras undervisning. Alla fem respondenter använde de bärbara datorerna för både pedagogiska och administrativa ändamål. I deras berättelser framstår faktorer som motivation och inspiration som väsentliga i deras arbete med de bärbara datorerna. De talar i termer av nya möjligheter, och om positiva effekter de bärbara datorerna har medfört i deras undervisning i form av ökad motivation och ökad individualisering. Men de pekar också på nackdelar. Enligt lärarna har datorerna och den nya tekniken de för med sig, ställt nya krav på deras traditionella undervisningsmetoder. I deras berättelser anas hur belastande kravet på ett gediget IKT-kunnande är, ett IKT-kunnande de inte helt bemästrar. De talar om avsaknaden av, och ett starkt behov av, en välfungerande IKT-strategi som är välförankrad i arbetet i skolan. Medan några av lärarna ger sig in i det nya uppdraget och påtar sig extra arbete på sin fritid, intar andra pedagoger en annan inställning. De accepterar inte att det tillförs extra uppgifter på redan befintliga i deras uppdrag. Inte på bekostnad av försämrade villkor för lärarna själva och deras elever.
Allt detta sker samtidigt som den traditionella formen av lärarledd undervisning förändras och under tiden ska lärarna själva komma fram till hur de ska hantera, använda och utnyttja de bärbara datorerna i sin undervisning. Den snabba tillgången till nya källor för information utöver de traditionella läroböckerna skapar nya möjligheter som lärarna i vissa fall känner sig pressade att använda, vilket i vissa fall resulterar i nya former för lärande. Men lärarna i undersökningen berättar också att de känner sig ensamma i allt det nya. Även om viss informellt samarbete uppstår mellan de mest entusiastiska av lärarna efterfrågas ett bättre samarbete lärare emellan, och även samarbete och utbyte med andra skolor.