I denna uppsats har vi diskuterat hur fotgängare ter sig i staden och hur väl de framkommer i Malmö stads planering. En generell insikt är att fotgängare tar stadsrummet i anspråk som heterogena aktörer i staden. En mer mångbottnat och djupare förståelse av fotgängare i Malmö stads planering, kan bidra positivt till utveckling av stadsmiljön.
Observationerna som vi har genomfört i vår studie har bidragit till en djupare förståelse om fotgängarnas känslor och upplevelser när de befinner sig i staden. Dessutom har observationerna som metod indikerat hur fotgängare tar stadsrummet i anspråk i form av hastighet och vilka aktiviteter som kan ske under en rutt. Generellt anser vi att kommuner bör belysa fotgängarna i större utsträckning och ha fotgängarens heterogenitet i åtanke vid utformning av stadsmiljön. En bredare förståelse av fotgängare i stadsrummen hos kommuner kan således bidra positivt till stadslivet där människor eventuellt dröjer kvar och tar del av mer social interaktion. Fotgängare bör ses som en heterogen grupp för sig och inte tas för givet som främst en transportenhet vid stadens planering, eftersom gående kan röra sig fritt i stadsrummet utan att förhålla sig till färdens syfte i samma utsträckning som bilister och cyklister. Ifall en stad önskar titulera sig promenadstad och främja fotgängare är omprioriteringar och nya tankebanor i den befintliga planeringen önskvärd. Kärrholm et al. (2014) koncept, vilket har behandlats återkommande i texten, är ett tillvägagångssätt som kan främja målsättningar med ökade inslag av gång i stadsmiljön.
7.1 Förslag på vidare forskning
I takt med att hållbara transporter ökar och prioriteras i transportplaneringen för att reducera biltrafiken är det väsentligt att ha ökad förståelse hur fotgängarna använder sig av stadsrummet. Om fotgängare tas för givet finns det en stor risk att det uppstå en liknande klyfta mellan cyklister och fotgängare, som det finns mellan cyklister och bilister. Vi hoppas på vidare forskning för att förstå den mångbottnade innebörden av att ta sig fram till fots i staden. Ett relationellt perspektiv på fotgängare både inom forskning och planering kan vara essentiellt för att utveckla platser och städer.
8. Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB. Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Författaren och studentlitteraturen.
Carr, S., Francis, M., Rivlin, L. G., & Stone, A. M. (2009). Public space. New York: Cambridge University Press.
Cresswell, T. (2006). On the move: Mobility in the Modern Western World. New York: Routledge Taylor & Francis Group.
Cresswell, T. (2010). Towards a politics of Mobility. Environment and Planning D: Society
and Space. 28, 17-31. doi: 10.1068/d11407
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For Small Scale Social Research
Projects, 5th Edition. Maidenhead: Open University Press.
Edensor, T. (2010). Walking in rhythms: place, regulation, style and the flow of experience. Visual Studies, 25(1), 69-79. doi: 10.1080/14725861003606902 Folkhälsomyndigheten. (2020). Covid-19. Hämtad 2020-04-22 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/ utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/
Gehl, J. (2010). Cities for people. Washington: Island Press.
Gehl, J., & Gemzøe, L. (2003). Winning back public space. I R. Tolley (Ed.), Sustainable
transport (s. 97-106). Woodhead Publishing Limited.
Gehl, J., & Svarre, B. (2013). How to study public life. Washington: Island Press. Gemzøe, L. (2001). Copenhagen on foot: thirty years of planning & development. I J.
Whitelegg (Ed.), World Transport Policy & Practice, 7(4) (s. 19-27). Lancaster: Eco-Logica Ltd
Geyerhofer, M. (2017). Södra Nyhamnen blir Malmös nya framsida; Broar över både spår och kanal binder samman Nyhamnen med staden . PLANERING I MALMÖ,
2017(2), 6-7.
Hass-Klau, C. (2003). Walking and its relationship to public transport. I R. Tolley (Ed.),
Sustainable transport (s. 189-199). Woodhead Publishing Limited.
Holman, L., Head, M.L., Lanfear, R., & Jennions, M.D. (2015). Evidence of Experimental Bias in the Life Sciences: Why We Need Blind Data Recording. PLoS Biology 13(7): e1002190. doi:10371/journal.pbio.1002190.
Hsieh, H.-F., & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative Health Research, 15(9), 1277–1288.
https://doi.org/10.1177/1049732305276687
HSLF-FS 2020:21. Folkhälsomyndighetens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och
allmänna råden (HSLF-FS 2020:12) om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.. Folhälsomyndigheten. Hämtad 27 maj, 2020 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ea87a700392c4e64bb80 bc7e09823ce2/hslf-fs-2020-21.pdf
Ingmarsson, N. (2004). Bilkultur i Malmö: Hur en bilstad blir till. Hedemora: Gidlunds förlag.
Jacobs, J. (1961). The Death of Life of Great American Cities. New York: Random House. Koglin, T. (2013) Vélomobility - A critical analysis of planning and space.
Hämtad från https://portal.research.lu.se/portal/files/4053475/3972519.pdf
Kärrholm, M., Johansson, M., Lindelöw, D., & Ferreira, I. (2014). Interseriality and Different Sorts of Walking: Suggestions for a Relational Approach to Urban Walking.
Mobilities. https://doi.org/10.1080/17450101.2014.969596
Lindelöw, D. (2016). Walking as a transport mode: Examining the role of preconditions,
planning aspects and personal traits for the urban pedestrian. (Doktorsavhandling,
Lunds Universitet, Lund). Lund: Lunds Tekniska högskola. Hämtad från:
https://portal.research.lu.se/portal/files/7558010/David_Lindel_w_Phd_kappa.pdf Lindelöw, D., Koglin, T., Svensson, Å. (2016). Pedestrian planning and the challenges of instrumental rationality in transport planning: emerging strategies in three Swedish municipalities. Planning Theory & Practice. 17(3). 405-420. doi:
10.1080/14649357.2016.1199813
Malmö stad. (2012) Fotgängarprogram 2012-2018. Malmö - den gångvänliga staden. Malmö: Gatukontoret
Malmö stad. (2014). Gångstråksplan. Malmö: Gatukontoret.
Malmö stad. (2016). Trafik- och mobilitetsplan: För ett mer tillgängligt och hållbart Malmö. Malmö: Malmö stad.
Malmö stad. (2018a). Cykelkarta, Malmö. [Karta]. Hämtad från
https://malmo.se/download/18.198e132616aa40a135af35b/1560151625587/ MALMO_cykelkarta_181004_HR.PDF
Malmö stad. (2018b). Växkraft.
https://malmo.se/Service/Om-Malmo-stad/Vart-Malmo/Vart-Malmo-artiklar/2018 -1228-Vaxtkraft.html
Malmö stad. (2018c). Översiktsplan för Malmö, Planstrategi. Malmö: Malmö stad. https://malmo.se/download/18.270ce2fa16316b5786c18924/15281816085 62/%C3%96VERSIKTSPLAN+F%C3%96R+MALM%C3%96_antagen_31maj 2018_lowres.pdf
Malmö stad. (2019). Studiebesök Cykelstaden Malmö. Hämtad 2020-05-20 från https://malmo.se/Service/Om-Malmo-stad/Studiebesok/Tema-Hallbar-stad/ Tema-Mobilitet/Cykelstaden-Malmo.html
Middleton, J. (2011a). I’m on autopilot, I just follow the route: exploring the habits, routines, and decision-making practices of everyday urban mobilities. Environment &
Planning A, 43(12), 2857–2877. https://doi.org/10.1068/a43600
Middleton, J. (2011b). Walking in the City: The Geographies of Everyday Pedestrian Practices. Geography Compass 5(2): 90-105.
https://doi.org/10.1111/j.1749-8198.2010.00409.x
Nationalencyklopedin [NE]. (2020a). Nationalencyklopedin, flanör. Hämtad 2020-05-10 från http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/flanör
Newman, P. (2003). Walking in a historical, international and contemporary context. I R. Tolley (Ed.), Sustainable transport (s. 48-58). Woodhead Publishing Limited. Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Pink, S. (2007). Doing visual ethnography: images, media and representation in research. (2., [rev. and updated] ed.) London: SAGE.
Porta, S. (2003). Formal indicators of social urban sustainability. I R. Tolley (Ed.),
Soja, E. W. (2010). Seeking Spatial Justice. Minneapolis: University of Minnesota Press. Southworth, M. (2005). Designing the Walkable City. Journal of Urban Planning and
Development. 131(4), s. 246-257
Ståhle, A. (2016). Alla behöver närhet: Så blir framtidens städer. Årsta: Dokument Press. Svensson, B. (2012). Varför etnologi?: en ämnesintroduktion för nya studenter. (1. uppl.)
Lund: Studentlitteratur.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2010). GCM-Handbok: Utformning, drift och underhåll
med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Sveriges Kommuner och landsting, SKL
Kommentus AB. Solna.
Vergunst, J. (2010). Rhythms of walking: history and presence in a city street. Space and
Culture, 13(4), 376-388. https://doi.org/10.1177/1206331210374145
von Schönfeld, K. C., & Bertolini, L. (2017). Urban streets: Epitomes of planning challenges and opportunities at the interface of public space and mobility. Cities, 68, 48-55. https://doi.org/10.1016/j.cities.2017.04.012
Whyte, W.H. (1988). City: Rediscovering the Center. University of Pennsylvania Press. Yin, R.K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. (1. uppl.) Malmö: Liber.
8.1 Datamaterial
Lantmäteriet. (2020). Fastighetskartan bebyggelse, Vektor. Gävle: Lantmäteriet Lantmäteriet. (2020). Malmö, Vektor. Gävle: Lantmäteriet
Arbetsfördelning
Genom studiens gång har vi tillsammans tagit fram teoretiskt material för att inhämta den teori som ligger till grund för arbetet. Läsningen av dokumenten från Malmö stad har vi delat upp för att ha tid att förstå de olika texterna djupgående. Vi har därefter sammanställt informationen tillsammans för att få en uppfattning vad alla olika dokument vill förmedla för att sedan kunna föra en dokumentanalys av materialet. Det empiriska undersökningen, i form av observationer, har till stor del utförts av båda. När vi genomförde tracking-observationerna gjorde vi det tillsammans, där en av oss talade in en ljudinspelning och den andra tog fotografier. Vid genomförande av observationsmetoden ljuddagbok, gick vi själva på sträckorna i staden för att insamla vårt material. De andra deltagande observatörerna har, liksom oss, utfört observationer på egen hand. Det empiriska materialet från alla observationer har vi sammanställt. Genom de gemensamma sammanställningarna har vi diskuterat fram en gemensam diskussion för att uppfylla studiens syfte.
9. Bilagor
9.1 Bilagor 1 - Ljuddagbok
Lilla torg ←→ Caroli torg
Tisdag 21 april 2020, 12.45 - 12.52