5. Fotgängare i praktiken
5.1.2 Pappan med barnet
En annan konstellation vi fick följa var Pappan med
barnet. Pappan är en man i 30-årsåldern och förmodligen är barnet hans son. Som en tydlig tillhörighet har de med sig en barnvagn. Pappan bär på bland annat en dunväst och barnet har en overall på sig. Båda har huvudbonad. De promenerar vid Gustav Adolfs torg i ett ganska lugnt tempo. Här blir ‘walking assemblage’, en förälder med barn och barnvagn (se figur 7).
5.1.3 Paret
Paret vi följde efter var runt 50-årsåldern och det var en fredagskväll runt 18-tiden vid köpcentret Triangeln. Paret upprätthåller en relativt snabbt tempo under sträckan och stannar inte upp under promenaden. Vi följer dem från Triangelns entré vid St: Johannesgatan till Friisgatan. Deras ‘walking assemblage’ är bland annat att de promenerar som ett par (se figur 8).
Figur 8: Paret vid Triangeln. 2020-05-01.
5.1.4 Småbarnsfamiljen
Småbarnsfamiljen består troligtvis av en mamma, en pappa och deras barn.
Tracking-observationen indikerade inledningsvis att det fanns några tillhörande föremål som kunde associeras till var och en i familjen exempelvis kunde pappan associeras med en barnvagn, mamman med en axelremsväska och barnet med en trehjulig scooter. Var och en tyder på att de är enskilda fotgängare med olika tillhörande ‘assemblage’, som tillsammans skapar en ‘walking assemblage’. I denna konstellation, kan ‘walking assemblage’ i sin helhet te sig genom att de började som en familj som sedan kom att förändras (se figur 9-11).
Figur 9: Småbarnsfamiljen går över en bilväg. 2020-05-01. Figur 10: Småbarnsfamiljen på torget. 2020-05-01.
5.1.5 Hundägarna
‘Walking assemblage’ kan också involvera djur som det gör i den här promenaden som vi har fått ta del av. En äldre kvinna går med en något yngre man och med sig har de en hund. Vi kan kalla de för Hundägarna. Här är det märkbart att ‘walking assemblage’ kretsar i stort sett kring hunden eftersom mycket som äger rum, sker på hundens villkor. Därav kan ‘walking assemblage’ av Hundägarnas promenad sammanfattningsvis benämnas som Hundägarna med deras hund (se figur 12).
Figur 12: Hundägarna vid uteserveringarna. 2020-04-07
5.2 ‘Object of passage’ (Fysiska)
Det som refereras till ett ‘object of passage’ är att vissa fotgängare omvandlar och omdefinierar ‘walking assemblage’ till en ny sort av ‘assemblage’. I staden möter fotgängare på olika ‘object of passage’ som gör de tvungna att förändra sitt rörelsemönster, vilket kan innebära plötsliga förändringar i gångstrukturen som ett annat fordon inte är lika kapabel att förändra. I samband med detta förändras en variant av fotgängare till en annan eller alternativt till en helt ny aktivitet. Fotgängaren kan även återgå till hur ‘walking assemblage’ var tidigare. Några scenarion där ‘object of passage’ är konkreta är exempelvis när observatör 1 och observatör 6 hamnade under en arkad som täckte solen. Detta var på sträckan mellan Lilla torg och Caroli. I detta fall utgjorde arkaden ett ‘object of passage’ som fick både observatör 1 och observatör 6 att förändra sitt rörelsemönster och fullfölja sin promenad utanför arkaden:
“Jag vill gärna gå ut i solen just nu, jag går i skuggan under ett tak. Jag gillar inte sånt, uppskattar att gå där det är sol, så att jag kan få njuta av vädret så jag går ut. ” - Observatör 1 (Baltzarsgatan)
“Väl när jag finner en öppning där det inte finns cyklar som hindrar mig att gå ut så går jag utanför arkaden för vill hellre gå utanför när jag se solen skina.”
- Observatör 6 (Baltzarsgatan)
Dessa citat visar hur en fotgängare kan använda sina impulser och gå ut i solen fastän det kanske inte är nödvändigt. Det visar också hur en fotgängare kan bli medveten om en vana när den avbryts (Middleton, 2011a). Här kan vi se att både observatör 1 och observatör 6 har en vana att gå i solen när den är framme, men så fort båda hamnade under arkaden försvann solen och de valde att gå mot solen istället. En annan aspekt som har stor betydelse i hur fotgängare ter sig i det offentliga rummet är gaturummets utformning. Vid Triangelnområdet finns tydliga separeringar för olika trafikslag där cyklister har en markerad cykelbana, busstrafiken har rödfärgad väg och fotgängare har gångbanor. Vi noterade att Parets gångstruktur påverkades av gaturummets utformning och vi uppfattade att markbeläggningen blev ett ‘object of passage’ som påverkade deras promenad:
“Det är ganska tight att gå i bredd innanför så kvinnan är tvungen att väja lite för
papperskorgen. Sedan väljer mannen att gå på andra sidan de räfflade plattorna så
det blir lite avstånd mellan paret. Han säger något till kvinnan och pekar ner på de
räfflade plattorna emellan dem”. - (Utdrag från Paret i Bilagor 2 -
Tracking-observationer)
Först var Parets ‘walking assemblage’ att de gick tillsammans för att sedan gå isär för en kort stund på grund av markbeläggningen och slutligen gå tillsammans igen. Det visar tydligt hur en liten sak som markbeläggning har en stor inverkan på människor. Andra fysiska objekt som kan påverka fotgängare och som är väldigt vanligt nu under vår- och sommarhalvåret är uteserveringar. Vissa uteserveringar kan vara placerade på ett sätt som upplevs som hinder och barriärer för en fotgängare och bidrar till ytterligare exempel på störningsmoment. I båda områdena finns det en del uteserveringar. Både observatör 5 och observatör 6 upplevde att uteserveringarna tog upp en stor del av ytan där de passerade, så det blev noterat som ett störningsmoment:
“Trottoaren är smalare här vilket gör att Lazizas uteservering tar upp en stor del där
jag går som jag är tvungen att väja för. Blir extra trångt eftersom jag precis får två
mötande.” - Observatör 5 (Baltzarsgatan)
“Väl framme vid Mcdonalds, finns det en uteservering och den tar upp en stor del av
gångbanan att där kommer mötandes och jag får vänta om jag inte vill gå ut på
bilvägen.” - Observatör 6 (Triangelområdet)
Uteserveringar är inte enbart störningsmoment som förändrar rörelsemönstret till ett annat utan det kan även bjuda in till ett besök för att dämpa hungern. Det var vad som hände i slutet av ‘Hundägarnas’ promenad. Mannen i sällskapet fick en känsla av hunger och således förändrades deras ‘walking assemblage’ när de fick syn på de olika uteserveringarna (‘object of passages’).
“De närmar sig uteserveringarna. Här saktar de ner och går ännu långsammare
samtidigt som de tittar på restaurangerna. De stannar till ett ögonblick och läser på restaurangens meny som står utanför. Sedan fortsätter de att gå. En lyktstolpe på trottoaren gör att de får gå på varsin sida. Hunden drar in mot uteserveringarna. De stannar till vid den sista uteserveringen och kollar. Mannen säger att han är hungrig. Efter att de stått och kollat ett tag, väljer de att gå tillbaka till en av de första restaurangerna de passerade och går in. ” - (Utdrag från Hundägarna i Bilagor 2 - Tracking-observationer)
5.3 ‘Object of passage’ (Mänskliga)
På samtliga platser som vi har observerat befinner det sig många andra människor, vilket bidrar till att platsen innehar olika varianter av fotgängare. Det första området, Lilla torg - Caroli torg, ligger innanför kanalen där det finns många möjligheter för till exempel handel, arbete, fika etcetera. Triangelområdet innehar ett köpcentrum där det vistas många människor samt anslutningar till både tåg och buss. Det gör att området befolkas med både personer som upprätthåller sig på platsen och personer som bara ska åka vidare. Alla dessa människor som befinner sig på en plats kan utgöra en form av ‘object of passage’. Andra människor som vistas i det offentliga rummet kan ta rummet i anspråk på ett sätt som medför att fotgängare
omkring får anpassa sig efter dem. Detta fick observatör 4 uppleva när en barnfamilj stod på trottoaren utanför arkaden. Samtidigt kom en fotgängare bakom dem och ville passera. Han fick istället gå runt barnfamiljen och mellan en el-sparkcykel för att kunna fortsätta sitt rörelsemönster (se figur 13).
“Här står det tre personer som täcker en stor del av trottoaren och de tänker heller inte flytta på sig. Jag får går
in under arkaden för att gå runt dem.” - Observatör 4
(Baltzarsgatan)
Figur 13: Barnfamilj som “står i vägen”
utanför arkaden. (Baltzarsgatan). 2020-04-28
Observatör 6 fick erfara en liknande situation när en stillastående cyklist tog upp mycket plats vilket bidrog till att observatören fick ändra sitt rörelsemönster:
“Jag går utanför arkaden men en stillastående cyklist finns framför mig som tittar på
sin mobil. Det gör att jag kan inte gå förbi där så jag går in under arkaden.” -
Observatör 6 (Baltzarsgatan)
Det behöver inte enbart vara människor som står still utan det kan också vara andra människor som går väldigt långsamt och skapar ett ‘object of passage’. Observatör 5 mötte på både långsamtgående och stillastående personer på sträckan mellan Lilla torg och Caroli. Framför observatören var det två barn som gick långsamt och längre fram stod mammorna och inväntade barnen. Detta bidrog till att observatör 5 fick förändra sin gånghastighet och rörelsemönster:
“Jag hamnar bakom två långsamtgående barn som äter glass. När jag får möjlighet väljer jag att gå förbi dem. När jag kommer fram till Djäknegatan hörs tydligt ett ökat
ljud av motortrafik. Jag blir tvungen att väja för mammorna till barnen som stod och
väntade på dem.” - Observatör 5 (Baltzarsgatan)
Andra ‘object of passages’ som kan inträffa, och som ändrar rörelsemönstret är när övriga fotgängare i det offentliga rummet har fokus på andra saker än att gå. I dagens samhälle är det vanligt att personer kollar i sina mobiltelefoner när de förflyttar sig. Förflyttningarna kan ske i varierande hastigheter. Detta kan påverka andra personer runt omkring på grund av att de är ouppmärksamma. Detta fick observatör 3 uppleva vid triangelområdet:
“Det är också en del fotgängare som går och kollar i mobilen som jag måste väja
för.“ - Observatör 3 (Triangelområdet)
Observatör 3:s möte med de andra fotgängarna påvisade dessutom på att alla fotgängare kan vara distraherade på varierande sätt. En annan situation som observationerna visade, var när observatör 1 möttes av ett ‘object of passage’, en polisbil i rörelse som förändrade hennes rörelsemönster (se figur 14). Denna händelse bidrog till en känsla av stress när hon plötsligt behövde förändra sitt gångssätt för att kunna väja för polisbilen och fortsätta att gå.
“Väldigt många här på gatan som går i motsatt riktning. Jag
ser polisen köra mot mig så jag var tvungen att gå in vid
sidan. Jag gick mitt i vägen.” - Observatör 1 (Baltzarsgatan)
Figur 14: Polisbil i rörelse.
5.4 ‘Boundary objects’
Tydliga ‘boundary object’ är exempelvis, stadsutformningar som ‘shared space’ ytor, gångstigar eller områden med låga hastigheter (Lindelöw, 2016). Dessa ytor används på olika sätt beroende på vem individen är eller vilket motiv man har (Kärrholm et al., 2014). Det som tydligt indikeras av våra observationer är att fotgängarna vi har fått följa går på olika typer av gångbanor och torg som sammanbinder rörelsemönstret för promenaderna och som binder ihop olika sociala världar tillsammans på en och samma yta. Utöver det har vi noterat att de breda gatstenarna som utgör en sorts gångbana är tilldragande att gå på. Här är några fotografier som tydligt indikerar vad gatstenarna kan ha för betydelse för fotgängarna.
Figur 15-17. En fotgängare med ett barn som visar tydligt hur de följer de större gatstenarna och hur det påverkar deras rörelsemönster. 2020-04-06
Ett tydligt tecken på hur ‘boundary object’ kan upplevas är från observatör 2:s promenad, där hon gick på en bred trottoar som inte var en gågata och upplevde passagen smidigt att gå på fastän att det fanns en uteservering:
“Det blir en bredare trottoar. Vid Brewdog sitter det några och dricker öl i solen. Från restaurangen kommer lite musik. Jag passerar några elcyklar som står
parkerade huller om buller. I bakgrunden hörs skrikande måsar. Även fast det inte är en gågata känns det lätt att gå här på grund av en ganska bred trottoar. Fast det finns lite uteserveringar tycker jag inte att de är ivägen.” - Observatör 2 (Baltzarsgatan)
Detta indikerar att storleken och miljön på ett ‘boundary object’ har en stor betydelse ifall observatör 2 ville gå där eller inte. För någon fotgängare kan det upplevas gemytligt medan
det för en annan kan det vara obehagligt ellet otrevligt. En annan händelse som tyder på vad ett ‘boundary object’ kan innebära, är när observatör 1 promenerade vid en arkad där hon mötte på en joggare. Joggarens avsikt på trottoaren var att träna medan observatör 1:s avsikt däremot var att promenera förbi.
“Någon som springer nu och som sprang om mig på min vänstra sida och jag blev
själv sugen på att springa.” - Observatör 1 (Baltzarsgatan)
Trottoaren förenade de på denna plats och de tog trottoaren i anspråk på olika sätt beroende på vilket syfte de hade.
5.5 ‘Interseriality’
’Interseriality’ i denna kontext är individfokuserat, där olika ‘walking assemblages’ produceras och transformeras genom ‘object of passages’ och därefter upprätthålls genom ‘boundary objects’. Några ‘interseriality’ från våra observationer kommer att presenteras nedan. Första exemplet är Pappan med barnet, som är en variant av ‘walking assemblage’. Först satt barnet i vagnen men valde sedan att hoppa ur vagnen precis innan de korsade bilvägen, vilket förmodligen bidrog till att pappan tog tag i barnets hand. En stund senare befann de sig på torget som är ett ‘boundary object’ eftersom torget används på olika sätt beroende på vem man är eller vilket syfte man har (Kärrholm et al., 2014). Somliga satt ner på stadsmöbler, vissa gick och andra sålde blommor eller frukt och grönsaker etcetera. Väl på torget släppte pappan taget om barnets hand och pappan blev upptagen med barnvagnen. Samtidigt blev barnet fri för en liten stund. Där han sprang runt lite. Därefter gick de vidare in till Pressbyrån och blev kunder efter att en reklamskylt fångat pappans intresse.
“När pappan är klar med vagnen går de vidare mot torgförsäljningen som säljer
blommor. De går förbi och vidare mot Chinabox. Passerar och stannar upp när de ser
en skylt från Pressbyrån, som finns bredvid affären, där det står: “halva priset på glassar”. De går därefter in på Pressbyrån. ” - (Utdrag från Pappan med barnet i Bilagor 2 - Tracking-observationer)
Det är olika ‘object of passages’ som inträffade under deras gångstruktur som bildar olika delar i en serie och ‘interseriality’ uppstår.
En annan tydlig ‘interseriality’ som vi observerade var när Fönstershopparen flanerade på gågatan, Baltzarsgatan. Han flanerade med händerna i fickorna och hans promenad bestod av flera stopp under den korta promenaden vilket blev olika ‘object of passage’. Flera olika stopp där han betraktade olika butikers skyltfönster. Förmodligen fanns det något på andra sidan som fångade hans uppmärksamhet. I dessa ögonblick kan vi anse att han fönstershoppade i ett lugnt tempo. Slutligen efter dessa olika stopp förändrade hans promenad till att bli en kund, från att ha varit en flanör och en fönsterhoppare.
“Stannar upp utanför Peter Beier chokladfabrik och kollar in i deras skyltfönster. Står
här ett bra tag och funderar. Tills han sedan väljer att gå in.” - (Utdrag från
Fönstershopparen i Bilagor 2 - Tracking-observationer)
En annan transformering av ‘walking assemblage’ och där olika ‘object of passages’ bland annat tilldra sig uppmärksamhet och förändrar rörelsemönstret inträffade observatör 6 som promenerade från en arkad och passerade en bilväg problemfritt och hamnade återigen under en annan arkad. Under arkaden fanns en butik som använde sig av flera olika reklamskyltar. Dessa reklamskyltar var placerade utanför butikens entré för att fånga uppmärksamheten från passerande personer. Reklamskyltarna verkade ge effekt för att de lyckades fånga observatör 6 intresse och från att vara en fotgängare som gick i ett stabilt tempo till att minska sin gånghastighet och bli en fönstershoppare för att sedan återgå till en fotgängare.
“Kommer nu till en annan arkad, förbi en butik som har utförsäljning på böcker,
hörlurar och dylikt. Deras reklamskyltar tar plats runt deras entré och syns för att uppmärksamma vilka erbjudande de har. Det fungerar tycker jag för att jag tittar in i butiken nyfiket.” - Observatör 6 (Baltzarsgatan)
I början av observatör 1:s promenad som hade sin startpunkt från Caroli torg gick hon på ett ‘boundary object’, en liten trottoar som delades av många andra fotgängare. De andra ‘walking assemblages’ som noterades här är fotgängare med barnvagn och fotgängare som gick ensamma. När hon hade passerat bil- och bussvägen, Djäknegatan, hamnade hon på en annan trottoar där hon mötte en joggare som sprang förbi henne. Trottoaren här förenade de på denna plats. Väl över Kalendegatan såg hon många andra som befann sig på gågatan, ‘boundary object’, där somliga cyklade, gick, stod stilla med cykel, någon med rullstol och någon som pratade i telefon. Dessutom kom en polisbil körandes mot henne som transformerade hennes gångstruktur eftersom hon fick väja undan och gå intill fasaden. Under hennes promenad fångade flertalet restauranger hennes uppmärksamhet. Hon fortsatte att gå och observerade ett butiksbiträde som stod utanför hennes butik och erbjöd smakprov på ost (se figur 18). Observatör 1 blev oväntat en provsmakare för ett ögonblick och interaktion skedde där samtal emellan dem fördes. Därefter återupptog observatör 1 sin promenad med ett förändrat humör till att vara mer belåten.
“Det är någon som står utanför sin affär, säljer och ger
ut smakprover på ostar. Jag blev precis erbjuden att få smaka och jag smakprovar en ostbit. Gott! Står och
pratar om butikens historia och när de öppnade butiken.
Ostbutiken på Skomakaregatan. Jag går sedan vidare.”
- Observatör 1 (Skomakaregatan)
Figur 18: Butiksbiträde erbjuder smakprov på ost. 2020-04-25
Observatör 1:s promenad påvisar olika serie där hennes ‘walking assemblages’ förändrades, vid påträffande av olika ‘object of passages’. Hennes gångstruktur blev oavsiktligt transformerad, framförallt hennes sinnesstämning som visar att hennes promenad upprätthölls av pågående interaktion med stadsrummet exempelvis av övriga trafikanter, musik, butiksbiträde eller restauranger. ‘Boundary object’ i detta sammanhang är gågatan där
butiksbiträdet även befann sig och delades av många andra. I helhet är observatör 1:s promenad en ‘interseriality’ och under denna promenad stod butiksbiträdet och erbjöd ost, som observatör 1 är förtjust i och detta fångade hennes uppmärksamhet att stanna upp för att provsmaka.
En annan gångstruktur med en rik variation av olika ‘object of passages’ är Småbarnsfamiljens promenad. Till att början gick de alla tillsammans. Lilla barnet, en pojke åkte på en trehjulig scooter längst bak, pappan gick med en barnvagn och mamman bar på en axelremsväska. Detta indikerar att ‘walking assemblages’ är varierande. De mötte sedan på olika ‘object of passages’ som påverkade deras rörelsemönster och bidrog till att utforma en serie av olika ‘walking assemblages’. Först var deras ‘walking assemblage’, två föräldrar med barn. Därefter tog pappan på sig en halsduk för att sedan stå tillsammans med mamman och väntade på barnet ska komma ikapp. När de passerade bilvägen var mamman tvungen att leda barnet över vägen. Väl över bilvägen sprang lilla pojken oväntat mot cykelbanan utan sin scooter och mamman var tvungen att springa efter för att styra tillbaka honom till gångbanan. Mammans sinnestillstånd visade att hon behövde vara mer vaksam. Pojken vände och sprang i förväg och mamman fick ta upp scootern efter honom. Därefter satte sig alla på en bänk för att kort därefter fortsätta promenera men barnet fick syn på några vattenfontäner som bidrog till en lekfull aktivitet. Fontänen är en typ av ‘object of passage’ eftersom den transformerade deras rörelsemönster på torget som är ett ‘boundary object’. Småbarnsfamiljens rörelsemönster vi har fått följa är en ‘interseriality’.
“De kommer fram till en bänk och sätter sig en lite snabbt och fixar med något i
vagnen. Sedan fortsätter de gå och barnet springer före mot vattenfontänerna som
kommer upp ur marken i mitten på torgen. Mamman följer med och de stannar här
och leker med vattnet.” - (Utdrag från Småbarnsfamiljen i Bilagor 2 -
6. Diskussion
Nedan för vi en diskussion som ska koppla det empiriska materialet med teori och våra egna tankar för att få svar på frågeställningarna och uppfylla uppsatsens syfte.