6. Diskussion
6.1. Avslutande reflektioner
Avslutningsvis vill vi återknyta till vår studies titel, där vi ställer frågan om man får vara vem man vill. Det är en fråga som ständigt har funnits med under arbetets gång, där
könsidentitetsprocessen kan ses som ett uttryck för alla barns rätt att få vara precis vem man vill. Varken samhället i stort eller förskolan som institution bör sätta gränser för barns könsidentitetsprocess. Dock visar den här studiens resultat och den påtalade granskningen från Skolinspektionen (2017) att det är svårt att omsätta jämställdhetsarbetet i förskolans pedagogiska praktik.
Det svenska skolväsendet, där förskolan ingår, vilar på en värdegrund där demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter är viktiga utgångspunkter. Vi menar att den här värdegrunden kan ses som ideell och att den inte alltid speglar den faktiska värdegrunden som utspelar sig i praktiken. Det går därför att tala om en ideell värdegrund kontra en reell värdegrund. En del av resultatet, där ett fåtal av de analyserade studierna ingår (nio av 24), förmedlar en ideell värdegrund, eftersom det visar att pedagogers förhållningssätt och metoder ger barn fler möjligheter och större frihet till en individuell utveckling av
könsidentitet. Däremot visar en betydande del av resultatet att det existerar en omedvetenhet kring pedagogers förhållningssätt och metoder i barns könsidentitetsprocess, som mer förmedlar en statisk könsidentitetsprocess. Det här reflekterar snarare att
värdegrundsuppdraget som behandlar kön och identitet, kan vara svårt att omsätta i
förskolans verksamhet. Synliggörandet exemplifierar en komplex ”verklighet”, där det som pågår i den faktiska yrkesutövningen kan skilja sig från hur förskolans läroplan uttrycker att arbetet ska utföras. Komplexiteten i pedagogers uppdrag, speglar även en komplexitet i samhällets demokratiska värdegrund; den ständiga utmaningen i vad som premieras. Det handlar om en pluralitet där människor betonar olika värden som kan komma i konflikt med varandra. Exempelvis - vad blir viktigast, respekt för olikheter eller individens frihet till åsikter?
Vidare ser vi utifrån dessa reflektioner ett behov av fler studier som behandlar barns könsidentitetsprocess i relation till den pedagogiska praktiken i förskolan, som för kunskapsutvecklingen inom området framåt. I vår studie har vi arbetat fram mönster som utgörs av könsdidaktiska förhållningssätt och metoder som kan bli praktiska i
yrkesutövningen. För att hantera den komplexa verklighet som vi har påvisat när det handlar om jämställdhetsarbetet i praktiken, blir de könsdidaktiska mönstren användbara som ett
slags pedagogiskt verktyg. Verktyget kan användas som reflektionsmaterial i granskning av den egna yrkesprofessionen, för att synliggöra värderingar och ageranden. Det vore intressant med fler studier som utarbetar liknandepedagogiska verktyg, särskilt sådana där även barn involveras.
Referenser
Bergnehr, Disa. (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 5, 29-61.
https://doi.org/10.23865/ntpk.v5.1373.
Chapman, Rachel. (2016). A case study of gendered play in preschools: how early childhood educators’ perceptions of gender influence children's play. Early Child Development and Care, 186(8), 1271-1284. https://doi.org/10.1080/03004430.2015.1089435.
Connell, Raewyn. (2009). Om genus. (Andra upplagan). Göteborg: Daidalos.
Crisp, Richard. J., & Turner, Rhiannon. N. (2010). Essential social psychology. London: SAGE.
Dolk, Klara. (2013). Bångstyriga barn : Makt, normer och delaktighet i förskolan. Stockholm: Stockholms universitet.
Edström. Charlotta. (2014). Pedagogues’ Constructions of Gender Equality in Selected Swedish Preschools: A qualitative study. Education Inquiry, 5(4).
https://doi.org/10.3402/edui.v5.24618.
Eidevald, Christian. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Eidevald, Christian. (2011). "Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber.
Emilson, Anette., Folkesson, Anne-Mari., & Moqvist-Lindberg, Ingeborg. (2016). Gender Beliefs and Embedded Gendered Values in Preschool. International Journal of Early Childhood 48(2), 225-240.
Emilson, Anette., & Johansson, Eva. (2013). Participation and Gender in Circle-Time Situations in Preschool. International Journal of Early Years Education, 21(1), 56-69. Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina., & Wengström, Yvonne. (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Frödén, Sara. (2019) Situated decoding of gender in a Swedish preschool practice. Ethnography and Education, 14(2), 121-135.
https://doi.org/10.1080/17457823.2017.1422135.
Gansen, Heidi. M. (2019). Push-Ups Versus Clean-Up: Preschool Teachers’ Gendered Beliefs, Expectations for Behavior, and Disciplinary Practices. Sex Roles 80(3), 393–408. https://doi.org/10.1007/s11199-018-0944-2.
Giraldo, Elida., & Colyar, Julia. (2011). Dealing with gender in the classroom: a portrayed case study of four teachers. International Journal of Inclusive Education 16(1), 25-38. https://doi.org/10.1080/13603110903518216.
Hardardottir, Gudrun. A., & Petursdottir, Gyda. M. (2014). Gendering in one Iceland preschool. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 7. https://doi.org/10.7577/nbf.681. Heikkilä, Mia. (2020). Gender equality work in preschools and early childhood education settings in the Nordic countries—an empirically based illustration. Palgrave Communications 6(1). 1-8. https://doi.org/10.1057/s41599-020-0459-7.
Hellman, Anette. (2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola.Göteborg: Göteborgs universitet.
Hellman, Anette. (2011). Gender Learning in Preschool Practices. In N. Pramling & I. Pramling-Samuelsson (Eds.), Educational encounters: Nordic studies in early childhood didactics, 141–157. New York: Springer. https://doi.org/10.1007/978-94-007-1617-9_8. Hellman, Anette., Heikkilä, Mia., & Sundhall, Jeanette. (2014). Don’t be Such a Baby!’ Competence and Age as Intersectional Co-markers on Children’s Gender. International Journal of Early Childhood, 46(3), 327–344. https://doi.org/10.1007/s13158-014-0119-4. Hjelmér, Carina. (2020). Free play, free choices? – Influence and construction of gender in preschools in different local contexts. Education Inquiry, 11(2), 144-158.
https://doi.org/10.1080/20004508.2020.1724585.
Hjälmeskog, Karin., Andersson, Kristina., Gullberg, Annica. & Lagrell, Kerstin. (2020). Didaktik i förskolan. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.
Hägglund, Solveig., Löfdahl, Hultman, Annicka. & Thelander, Nina. (2017). Förskolans demokratifostran – i ett föränderligt samhälle. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Johansson, Eva., Emilson, Anette., Röthle, Monika., & Puroila, Anna-Maija. (2016). Individual and Collective Rights Expressed in Educator and Child Interactions in Nordic Preschools. International Journal of Early Childhood, 48(2), 209-224.
https://doi.org/10.1007/s13158-016-0164-2.
Karlssons, Ingrid., & Simonsson. Maria. (2008). Preschool Work Teams’ View of Ways of Working with Gender—Parents’ Involvement. Early Childhood Education Journal, 36(2), 171-177. https://doi.org/10.1007/s10643-008-0259-y.
Lee-Thomas, Kerrin., Sumsion, Jennifer., & Roberts, Susan. (2005). Teacher Understandings of and Commitment to Gender Equity in the Early Childhood Setting. Australian Journal of Early Childhood, 30(1), 21-27.
Lindgren, Anne-Li. (2017). Förskolebarndomens historia: föreställningar och förutsättningar för barns utveckling i småbarnsinstitutioner. I A. Lindgren, N. Pramling, R. Säljö (Red.), Förskolan och barns utveckling: grundbok för förskollärare (s. 57-71). Malmö: Gleerups. Löfdahl, Annica. (2014). God forskningsed – regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson, K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 32-43). (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Meland, Aud Torill., & Kaltvedt, Elsa Helen. (2017). Tracking gender in kindergarten. Early Child Development and Care, 189(2), 94-103.
https://doi.org/10.1080/03004430.2017.1302945.
Månsson, Annika. (2000). Möten som formar: interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Malmö: Malmö universitet.
Månsson, Annika. (2011). Becoming a Preschool Child: Subjectification in Toddlers During Their Introduction to Preschool, from a Gender Perspective. International Journal of Early Childhood, 43(1), 7-22. https://doi.org/10.1007/s13158-010-0022-6.
Odenbring, Ylva. (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar: könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett.Göteborg: Göteborgs universitet.
Prioletta, Jessica. (2018). Unequal Education in Preschool Gender at Play. Girlhood Studies, 11(2), 79-94. https://doi.org/10.3167/ghs.2018.110207.
Puroila, Anna-Maija., & Estola, Eila. (2014). Not Babies Anymore: Young Children's Narrative Identities in Finnish Day Care Centers. International Journal of Early Childhood, 46(2), 187-203.
Rantala, Anna., & Heikkilä, Mia. (2019). Agency, guidance and gender: interrelated aspects of early childhood education settings. Education 3-13, 48(4), 483-493.
https://doi.org/10.1080/03004279.2019.1620305.
Sandström, Margareta., Stier Jonas., & Sandberg, Anette. (2013). Working with gender pedagogics at 14 Swedish preschools. Journal of Early Childhood Research, 11(2), 123-132. https://doi.org/10.1177/1476718X12466205.
Servos, Jennifer. E., Dewar, Brandy. A., Bosacki, Sandra. L., & Coplan, Robert. J. (2016). Canadian Early Childhood Educators' Perceptions of Young Children's Gender-Role Play and Cultural Identity. Journal of Early Childhood Research, 14(3), 324–332.
https://doi.org/10.1177/1476718X15579740.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med jämställdhet. Hämtad från Skolinspektionen: https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-
statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2017/forskolans-arbete-med-jamstalldhet/ Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Hämtad från
https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca41169863e 6a65d9fe?file=4001.
Strandell, Harriet. (2000). Identitet eller interaktion - perspektiv på innebörder av kön. I A. Andenæs & H. Haavind (Red.), Kön och tolkning: metodiska möjligheter i kvalitativ forskning (s. 105-129). Stockholm: Natur och kultur.
Tellgren, Britt. (2004). Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal. Licentiatavhandling. Örebro: Örebro universitet.
Thornberg, Robert., & Fejes, Andreas. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 273-295). (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Vallberg Roth, Ann-Christine. (2013). De yngre barnens läroplanshistoria: didaktik, dokumentation och bedömning i förskola.Lund:Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winther-Lindqvist, Ditte. (2009). Game Playing Negotiating Rules and Identities. American Journal of Play, 2(1), 60-84.
Ärlemalm‐Hagsér, Eva. (2010). Gender choreography and micro‐structures – early childhood professionals' understanding of gender roles and gender patterns in outdoor play and learning. European Early Childhood Education Research Journal, 18(4), 515-525.
https://doi.org/10.1080/1350293X.2010.525951.
Ärlemalm-Hagsér, Eva., & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), 89-109.