Under min studies gång har jag reflekterat över om alla individer faktiskt är lika inför lagen. Som tidigare beskrivits ska socialtjänsten enligt lag motverka diskriminering på
grund av bland annat sexuell läggning (1974:152) medan mitt resultat visar att så inte är fallet. Istället pekar mina respondenters uttalanden om att vissa socialsekreterare bemöter och utreder klienten olikt beroende på vilket slags förhållande hen har. Detta väcker för mig även frågan om det är på fler punkter individer blir diskriminerade när de på något sätt har kontakt med socialtjänsten.
En annan reflektion som väckts under min analys är att det vore intressant att gå djupare med statistiskt analys, exempelvis att fokusera på de ensamstående kvinnorna som är familjehem. Herz har tidigare skrivit att en pojke med endast en mamma ofta blir tilldelade en manlig kontaktman för att fungera som en förebild för pojken (Herz, 2012:36). Utifrån denna uppgift vore det intressant att undersöka om det finns något samband kring de barn som är placerade hos en ensamstående mor, exempelvis om det finns pojkar vars biologiska mor även hon är ensamstående. Heteronormen kan även här bli synlig. Om de placerade barnen endast är barn vars föräldrar är av två kön samt ej separerade, skulle det gå att dra en slutsats att heteronormativa antaganden finns även här, utifrån den forskning som presenterats.
I mina intervjuer påtalar både Adam och Bertil att familjehem för ensamkommande barn inte utreds på samma sätt som familjehem vars placerade barn är svenskar. Bertil berättar bland annat att de inte blir utredda lika grundligt utan de ensamkommande barnen kan bli akut placerade och att utredningen sedan pågår parallellt med placeringen. Dock görs det enligt Bertil inga lika grundliga utredningar för dessa familjehem som för de familjehem som tar emot svenska barn och ungdomar. Jag hade tyckt det vore intressant att se varför dessa skillnader finns mellan ensamkommande barn och svenskfödda barn med inriktning familjehem. Det hade även varit intressant att undersöka om olika faktorer, exempelvis klass och status för de biologiska föräldrarna, har inverkan på i vilken familj barnet blir placerat i.
Under mina tre intervjuer har jag förstått att heteronormen kan uttrycka sig och synliggöras på många olika sätt. Via min analys har jag blivit uppmärksam på en återkommande faktor som alla respondenter har haft med i sina exempel och berättelser om tidigare familjehem och liknande. De har i sina exempel aldrig använt begreppet förälder/föräldrar, som inte hade beskrivit föräldrarnas kön utan istället pekat på att det finns olika typer av konstellationer. Istället har de alla dragit paralleller till och beskrivit
en familj likt den typiska heteronormativa leken som många barn leker i tidig ålder – mamma, pappa, barn.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen I: Ahrne, G. & Svensson, P. (2015) .Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.
Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur.
Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda - att förstå och förändra
världen med siffror. Lund: Studentlitteratur.
Berg, M. & Wickman, J. (2010). Queer. Malmö: Liber AB.
Biblarz, T. & Stacey, J. (2010). How Does the Gender of Parents Matter? Journal of
Marriage and Family 72: 3–22
Brinkmann, S. & Kvale, S. (2015). Interviews – Leraning the Craft of Qualitative
Research Interviewing.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB .
Denscombre, M. (2016). Forskningshandboken. För småsakliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Franséhn, M. (2004). Den dolda triaden. Om Ensamstående mödrar med söner och
deras behov av stöd inom socialtjänsten. Göteborg; Göteborgs universitet.
Golombok, S. & MacCallum, F. (2003). Practitioner Review: Outcomes for parents and children followingn on-traditional con. Journal of Child Psychology and Psychiatry 44(3):303–315
Hemerén, G. (2011). God forskningsed. Stockholm: Liber AB.
Herz. M. (2012). Från ideal till ideologi – Konstruktioner av kön och etnicitet inom
Hunfeld1, J.A.M.,.Fauser, B.C.J.M., de Beaufort, I.D. & Passchier, J. (2001). Child development and quality of parenting in lesbian families: no psychosocial indications for a-priori withholding of infertility treatment. A systematic review. Human
Reproduction Update, 7(1):579-590.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/queerteori den 8 april 2016a.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=faderskap den 2 augusti 2016b. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=moderskap den 2 augusti 2016 c. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens- sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/399199/ den 29 april 2016.
http://www.visitsmaland.se/sv/om-smaland den 25 augusti 2016
Höjer, I. (2012). Att vara familjehem-om ett delat föräldraskap. I: Bäcklund-Wiklund, M. & Johansson, T. (2012) Nätverksfamiljer. Stockholm: Natur och kultur. S.158-175.
Jacobsson, K., Thelander, J. & Wästerfors, D. (2010). Sociologi för socionomer : en
stående inbjudan. Malmö: Gleerup.
Karlsson, L. (2005). Klasstillhörighetens subjektiva dimensioner; Klassidentitet, sociala
attityder, och fritidsvanor. Akademisk avhandling. Umeå universitet: Print & Media.
Kullberg, C. (2004). Work and social support: Social workers assesments of male and female clients problems and needs. Affilia, vol. 19:199-210.
Malmquist, A., Hydén, M. & Nelson-Zetterquist, K. (2012). Familjeliv hos samkönade par och andra regnbågsfamiljer. I: Bäcklund-Wiklund, M. & Johansson, T. (2012).
Nätverksfamiljer. Stockholm: Natur och kultur. S.139-157.
Mattson, Tina. (2015). Intersektionalitet i Social arbete. Malmö: Gleerup AB.
Mattson, Titti. (2016). Juridik och socialt arbete I: Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S. & Knutagård, M. (2016) .Socialt arbete – en grundbok. Stockholm: Natur och Kultur.
Millner, J. & Glassner, B. (2011). The ”Inside” and ”Outside”: Finding Realities in Interviews. I: Silverman, D. (red.) (2011). Qualitative research: issues og theory,
method and practise. Los Angeles: Sage.
P4 Skaraborg (2011). svårt för homopar att bli familjehem. 26 mars 2011.
Patterson, C.J. (2006). Children of Lesbian and Gay Parents. Association for
Psychological Science. 15(5)241-244.
Regeringsformen (1974:152).
Regnér, M. (2006). Familjebilder- Om klientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer. Göterborgs universitete: Göteborg.
Regnér, M. & Johnsson, L. (2007). ”The ordinary family as a resource for single parents – on Swedish contact family service”. European Journal of Social Work. Vol.
10(3):319-336.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material I: Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.
RFSL Ungdom (2008). Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synerhet. Stockholm: DixaAB.
Rosenberg, T. (2005). Könet brinner! Judith Butler. Stockholm: Natur och kultur.
Sandfort, T.G.M. (2008). Children in Planned Lesbian Families: A Cross-Cultural Comparison Between the United States and the Netherlands. American journal of
Orthopychiatry. 78(2):211-219.
Skogens, L. (2005). Om perosonliga faktorers betydelse för socialsekreterares agerade vid tecken på alkoholproblem hos klienter. Nordisk alkohol- & Narkotikatidsskrift. Vol. 22:317-337.
Socialtjänstlagen 2001:453.
Stacey, J. (2006). Gay Parenthood and the Decline of Paternity as We Knew It. SAGE
Publications. 9(1):27–55.
Statens offentliga utredningar, 2001:10.
Thomsson, H. (2011). Reflexiva intervjuer Lund: Studentlitteratur AB.
Wahler, E.A. (2012). ”Indentifying and Challenging Social Work Students Biases”.
Social Work Education. Vol. 31(8):1058-1070.
Wainright, J.L. & Patterson C.J. (2008). Peer Relations Among Adolescents With Female Same-Sex Parents. The American Psychological Association. 44(1): 117–126.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserande gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.
Zufferey, C. (2009). ”Making gender visible. Social work responses to homelessness”.
Affilia. Vol. 24(4):382-393.
Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (2015).
Bilder:
Figur 1: Kartläggning invånarantal över Smålands kommuner, illustrerad av författare. Statistiska centralbyrån (2016)
Figur 2: antal familjehem i Småland. illustrerad av författare.
Figur 3: statistik för familjehem i Småland, kopplat till de tre kommungrupperna. illustrerad av författare
Figur 4: familjehem för kommuner som tillhör grön grupp – kommuner med mär än
20 000 invånare. illustrerad av författare.
Figur 5: familjehem för kommuner som tillhör blå grupp – kommuner med mellan
10 000 och 20 000 invånare. illustrerad av författare.
Figur 6: familjehemför kommuner som tillhör gul grupp – kommuner med mindre än
10 000 invånare. illustrerad av författare.
Figur 7: invånarantal för de 5 största landskapen. illustrerad av författare. Statistiska centralbyrån (2016)
Figur 8: Befolkningstäthet. illustrerad av författare. Statistiska centralbyrån (2016) Figur 9: antal invånare per kommun. illustrerad av författare. Statistiska centralbyrån (2016)
Bilagor
Bilaga 1 – informationsbrev kartläggning
Hej !
Jag heter Louise Uebel och studerar min sjätte termin på socionomutbildningen vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Under denna termin skriver jag min kandidatuppsats vars huvudsyfte är att få fördjupade kunskaper om familjehem utifrån familjestrukturer som går i linje med, eller avviker från heteronormen. Syftet kan därefter delas upp i två olika delsyften. Ett delsyfte är att kartlägga antalet familjehem i Småland utifrån
familjestrukturen det vill säga de som följer heteronormen och de som avviker från heteronormen. Ytterligare ett delsyfte är fördjupa förståelsen för om förändringar av familjestrukturen i samhället kan avspeglad i den familjestruktur som finns i godkända familjehem. Till min början vill jag därför undersöka hur valen av familjehem ser ut i Kalmar-, Jönköping. samt Kronobergs län. Därför kontaktar jag dig. Jag skulle
uppskatta om du kunde svara på sex korta frågor om hur det ser ut i just kommunen där du jobbar. Svaren kommer sedan sammanfattas till ett diagram som jag kommer
använda mig av i mitt resultat.
- Hur många familjer är godkända som familjehem i din kommun där du arbetar? - Hur många av de godkända familjehemmen består av ett föräldrapar som är heterosexuella?
- Hur många av de godkända familjehemmen består av ett föräldrapar som är av annan läggning än heterosexuella?
- Hur många av de godkända familjehemmen består av en ensamstående förälder. Är dessa kvinnor eller män?
- Hur många familjehem, som inte följer heteronormen (det vill säga: har annan läggning än heterosexuell eller är ensamstående) har ett placerat barn hos sig?
- Hur många familjehem som inte följer heteronormen, har att placerat barn hos sig där inget släktskap finns.
I studien kommer du som respondent att anonymiseras och även din arbetsplats. Dina svar och uppgifter kommer att hanteras av mig och min handledare och kommer användas med största varsamhet. När uppsatsen är examinerad kommer dessa
anteckningar att förstöras och raderas. Uppsatsen avses vara klar vid vårterminens slut och när studien är godkänd av examinerande lärare har du möjlighet att få ta del av resultatet, om intresse finns.
Jag hoppas du kan hjälpa mig med min studie och är tacksam för svar. Om jag inte kommit till rätt person skulle jag uppskatta om du kan vidarebefordra mig till en anställd som kan svara på mina frågor.
Om du har några frågor är du välkommen att kontakta mig eller min handledare på mail eller telefon.
Tack för att du tog dig tid och läste detta!
Med vänlig hälsning
Louise Uebel Handledare: Kerstin Arnesson
lu222ap@student.lnu.se kerstin.arnesson@lnu.se
Bilaga 2 – informationsbrev för fokusintervju
Hej (namn)!
Jag vill börja med att tacka dig för att du ställde upp i min kartläggning för hur antalet familjehem ser ut i kommunen där du arbetar. Genom ditt deltagande har du varit med i mitt första delsyfte vilket var att kartlägga antalet familjehem i Småland som går i linje med, eller avviker från heteronormen. I andra delsyftet ämnar jag att förstå
kartläggningen utifrån samtal, intervjuer med professionella som på något sätt ansvarar för utredningen för familjehem. Jag önskar därför att få intervjua dig som anställd, och få svar på några fördjupande frågor om det resultat som framkommit från
kartläggningen.
Intervjun kommer ta mellan trettio minuter till en timme. Din medverkan är helt frivillig och du kan när som helst under intervjun välja att inte svara på en eller flera frågor men också att avsluta intervjun helt. Du behöver inte ange några specifika skäl om du vill göra detta. Under intervjun önskar jag att få spela in vårt samtal för att senare kunna ge en exakt återgivelse vad som sas och öka tillförlitligheten. Denna inspelning, samt de anteckningar som tas under intervjun, kommer att hanteras av mig och min handledare och kommer användas med största varsamhet. När uppsatsen är examinerad kommer denna inspelning samt anteckningar att förstöras och raderas. Uppsatsen avses vara klar vid vårterminens slut och när studien är godkänd av examinerande lärare har du som respondent möjlighet att få ta del av resultatet.
I uppsatsen kommer du bli anonymiserad och ditt deltagande kommer därför vara anonymt. Inte heller din arbetsplats kommer vara identifierbar.
Om du har några frågor är du välkommen att kontakta mig eller min handledare, Kerstin Arnesson, på mail eller telefon.
Tack ännu en gång! Med vänlig hälsning
Louise Uebel Handledare: Kerstin Arnesson
lu222ap@student.lnu.se kerstin.arnesson@lnu.se
Bilaga 3 – intervjuguide semistrukturerad intervju
Tema Bakgrund. Utbildning Anställning Erfarenhet (tid) Uppväxt – familj Tema familjehemDefinition – (kort beskrivning) + syfte Utredning
Matchning barn och familj (vilka kan påverka? Brist på familjehem?) Typisk familj som behöver familjehem?
Tema familj Definition : Familj Moderskap Faderskap Föräldraskap Gott föräldraskap God barndom Sexualitetet Tema kartläggning:
Varför ser det ut som det gör?
Bilaga 4 - Statistik Småland
Som går att se i figur 1 bor det för tillfället8 776 885 personer i Småland , vilket gör landskapet till det femte största, mätt i invånarantal. Om fokus istället ligger på befolkningstäthet kommer Småland på tolfte plats med ca 24.4 personer per kvadratkilometer. Men sin area på 29400 km2 (visit småland, 2016) är landskapet indelat i tre olika län– Jönköpings-, Kalmars- samt Kronobergs län, som därefter kan delas in i kommuner. I Kalmar län ingår även Borgholm- och Mörbylånga kommun som ingår i landskapet Öland. Genom att räkna med alla läns kommuner, det vill säga även Ölands kommuner, består Småland av sammanlagt 33 kommuner vilka är uppdelade relativt jämt i antal mellan de olika länen. (statistiska centralbyrån, 2016)
Figur 7: invånarantal för . Illustrerad av författare
Figur 8: Befolkningstäthet. Illustrerad av författare
8 Statistik från 31 dec 2015 1286584 128610415479831293500 776885 0 500000 1000000 1500000 2000000