Examensarbete
Mamma, Pappa, Barn?
En studie om hur heteronormen reproduceras och
vidmakthålls vid beslut av familjehem.
Författare: Louise Uebel Handledare: Kerstin Arnesson Examinator: Jan Petersson Termin: VI16
Abstract
Author: Louise Uebel
Title: Mother, Father, Child? A study about how the heterosexual norm is reproduced
and perpetuated by the decision of foster family [translated title]
Supervisor: Kerstin Arnesson Assessor: Jan Petersson
The aim of this study is to examine how social workers are affected by the norm which tells what kind of sexual orientation is normal and wich one an individual should have. Previous research shows that the social workers often are affected by their own
valuations, experiences and stereotypes which can influence their decisions. In an previously interview with a social worker, it was highlighted that a homosexual couple could be approved to be a foster family but it would be difficult for them to have a fosterchid. The argument was that it was the best for the child to be placed in an ”ordinary family” and that original family members might discard it. Previous research shows tho, that the development of the child is not affected by the sex ore the sexuality of his/hers parents.
To fullfill my aim for this study, I first began to chart how many foster families there are in the region of Småland and trought forward statistics about how many of these that followed the norm ore not. I connected this chart to structured interviews as method and interviewed one social worker at every parish. The interview formula was sent over by mail to every respondent. When the chart was almost complete I selected three social workers from three different parishes because I wanted to analyze if they were affected by the norm and if I could find a connection between theirs valuations and the statistics for that geographical area. I decided to meet each one of them and then used semi-structured interwiew as mtehod.
During the work of this study I have used queertheory and modern family-theory to understand and become critical to the norm. The two theories are in a way quite similar to each other – they both mean that the so called ”normal family” is socially constructed and they are critical to the assumpiton regardig why a sexuality behaviour can be
My results point in the direction that the social workers are affected by the heterosexual norm. During the semi-structured interwievs I began to understand that the social workers are carrying stereotypes and assumptions which is in line with the norm. My conclusion, out of previous reserch, statistics and interviews, is that the decision which foster family gets a childs is affected by the norm. However, I can not comment in wich degree the decision is affected.
Keywords
Social work, foster family, heterosexual norm, heteronormativity, queer, foster family, foster care.
Nyckelord
Tack
Jag vill rikta ett extra stort tack till min handledare Kerstin Arnesson. När allt kändes tungt, besvärligt och näst intill omöjligt fick hon mig på lättare tankar och gjorde arbetet roligt igen. Jag vill även tacka mina respondenter som avsatt sin tid åt mina frågor och på så sätt gjort den här uppsatsen möjlig. Till sist vill jag också tacka mina närmsta vänner och min familj för att de stöttat och hjälpt mig i form av tips, idéer, tankar och åsikter som utvecklat mig i mina reflektioner, min argumentation och mitt skrivande.
Innehåll
1 . Inledning ________________________________________________________ 1 1.1 . Problembakgrund ______________________________________________ 1 1.2 . Problemformulering ____________________________________________ 3 1.3 . Syfte ________________________________________________________ 4 1.4 . Frågeställningar _______________________________________________ 5 1.5 . Avgränsningar och förtydligande __________________________________ 5 1.6 . Förförståelse __________________________________________________ 6 2 . Tidigare forskning ________________________________________________ 6 2.1 . Påverkan på socialarbetaren ______________________________________ 7 2.2 . Den ”normala” familjen _________________________________________ 7 2.3 . Socialtjänstens arbete ___________________________________________ 8 2.4 . Ensamstående och/eller samkönade som föräldrar _____________________ 9 3 . Teoretisk ansats _________________________________________________ 11 3.1 . Heteronormativitet/heteronormen ________________________________ 12 3.2 . Queerteori ___________________________________________________ 13 3.3 . Modern familjeteori ___________________________________________ 14 4 . Metod _________________________________________________________ 15 4.1 . Val av metodtriangulering ______________________________________ 154.1.1 . Kvantitativ forskningsansats och val av metod ___________________ 16 4.1.2 . Kvalitativ forskningsansats och val av metod ____________________ 17
4.2 . De olika metodernas förtjänster och begräsningar ____________________ 19 4.3 . Utförande samt argumentation för vald metod _______________________ 20
4.3.1 . Kvantitativa delen _________________________________________ 20 4.3.2 . Kvalitativa delen __________________________________________ 21
4.4 . Bearbetning och analys av data __________________________________ 22
4.4.1 . Transkribering ____________________________________________ 23 4.4.2 . Analys __________________________________________________ 23
-1 . Inledning
1.1 . Problembakgrund
I dagens samhälle finns det familjer som av olika orsaker inte kan erbjuda den trygghet, omsorg och kärlek som ett barn/en ungdom behöver. Det kan exempelvis bero på att föräldern eller föräldrarna inte har möjlighet eller förmåga att uppfylla dessa kvalifikationer, utifrån bland annat ekonomiska- eller hälsoproblem. En möjlig lösning för att hjälpa barnet/ungdomen kan då vara att hen blir placerad i ett så kallat familjehem (tidigare kallat fosterhem). Denna insats förmedlas av socialtjänsten och är lagstadgad i Socialtjänstlagen (Höjer, 2012:158).
I familjehemmet är det familjen i sig och den omsorg som den kan bidra med som står i fokus. Denna omsorg som familjehemmet kan erbjuda barnet/ungdomen förväntas ha en rehabiliterande effekt då det i många fall kan vara så att barnet/ungdomen på något sätt farit illa (Höjer, 2012:159). Familjehem som insats är reglerad av lagen (Socialtjänstlagen, SFS 2001:452, sjätte kap.) vilket betyder att ett barn/en ungdom inte placeras till vilken familj som helst, utan först socialtjänsten måste göra en utredning där barnet helst ska komma till en anhörig. Om barnet/ungdomen inte kan placeras hos en släkting måste socialtjänsten hitta ett familjehem som är utrett och godkänt hos socialtjänsten. Dessa familjehem rekryteras i hög grad från arbetarklassen och går i linje med kärnfamiljen - en man och en kvinna som föräldrar. Föräldrarna har ett stabilt förhållande med ofta traditionella rollfördelningar – kvinnan handhar hushållet och barnen medan mannen ansvarar för en ekonomisk försörjning (Höjer, 2012:159,162).
med ensamstående föräldrer, som även de bara har en typ av förebild – mamma eller pappa. Forskning hävdar dock att det är mindre sannolikt att ett barn till två mammor, två pappor eller en ensamstående förälder, riskerar att hämmas i sin utveckling endast på grund av sina föräldrars sexuella läggning eller brist på vad kritikerna kallar förebilder, eftersom de inte fann någon signifikant skillnad mellan barn som växt upp med en mamma och pappa, barn som växt upp med ett samkönat föräldrapar och ett barn som växt upp med en ensamstående förälder. Istället menar forskarna att faktorer som påverkar barnets uppväxt är kvalitén på föräldraskap, hur personen är som förälder – inte hur personen är som person (Hunfeld m.fl., 2001:586, Wainright & Patterson, 2008:125, Patterson, 2006:242, Malmquist, Hydén & Zetterqvist Nelson, 2012:143,147).
Svårigheten för samkönade par att få bli familjehem aktualiserades i P4 Skaraborg. I inslaget har P4 Skaraborg intervjuat en tjänsteman i Skaraborgs kommun, där det framkommer att samkönade par är välkomna att göra en ansökning, och blir ofta godkända, men senare är det sällan ett barn blir placerat hos de samkönade paren. Respondenten i intervjun, Helena Björk som är chef för IFO1 Skaraborg, menar att detta beror på att barnet ofta redan har det svårt och att det då behövs en normalisering och placering i en ”normal” familj (svårt för homopar att bli familjehem, 2011: P4 Skaraborg) Min tolkning är att Björk i denna situation, indirekt menar att ett samkönat par inte är ”normala” utan onormala och inte bra för ett barn som behöver hjälp, även om forskning visar på att sexuell läggning inte behöver påverka barnets utveckling.
Problemområdet kan också relateras till regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, där det står att
Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället […]. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av […], sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den
enskilde som person (RF 1:2, stycke 5).
Som påvisats i ovanstående text, blir samkönade par indirekt diskriminerade genom att heterosexualiteten och den traditionella familjekonstellationen – med pappa och mamma, påstås som den normala och vad som är bra för barnet. Trots att socialtjänsten ska arbeta
mot diskriminering på grund av bland annat sexuell läggning, arbetar de istället på ett sätt som gör att samkönade par mister sin chans att hjälpa ett barn/en ungdom trots att de har en förmåga och egenskaper, precis som heterosexuella, att vara bra föräldrar och ge barnet en bra uppväxt. Däremot finns ingen aktuell forskning på i vilken grad företeelsen upprätthålls.
1.2 . Problemformulering
annat syftar till att en person är attraherad av det motsatta könet, det vill säga är heterosexuell. Normen påvisar på så sätt den traditionella familjebildningen med pappa och mamma, och klassar därefter allt som avviker från detta som onormalt (RFSL ungdom, 2008). Är det ännu så att socialtjänstens arbete avser att normalisera könsidentiteter? Avviker då samkönade och/eller ensamstående från det så kallade normala? I min studie vill jag undersöka hur, och i vilken grad, heteronormen påverkar socialsekreterares handläggning och utredning i fråga om vilka personer som får bli familjehem och inte. Bryter socialsekreterarna mot lagen genom att följa heteronormen och på så sätt diskriminera den som på något sätt avviker från heteronormen, eller inte? Att synliggöra heteronormen inom socialt arbete är viktigt för att kunna utmana och för att ändring ska kunna ske för ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Berg och Wickman skriver att begreppet ”komma ut ur garderoben” (som används när personer som avviker från heteronormen, offentligt medger sin avvikande sexuella läggning) påtalar att det då finns något att komma ut från – att slå sig fri från normenatt vara heterosexuell. Författarna skriver vidare att det för många är osäkert och jobbigt att ta steget och faktiskt ”komma ut” (Berg & Wickman, 2010:29). Genom att synliggöra heteronormen kan professioner inom socialt arbete få en överblick och en kunskap om de problem och svårigheter som denna norm skapar för vissa människor, från diskriminering till stigmatisering. Det ökar också förståelse för de maktstrukturer och orättvisor heteronormen skapar som finns på både mikro-, meso- och makronivå. Genom kunskap och uppmärksamhet ges socialarbetare senare möjligheten att lösa upp maktstrukturer. Regler och policys kan bli än mer jämställda än idag och på så sätt reproduceras förmodligen inte heteronormen i samma utsträckning som idag.
1.3 . Syfte
1.4 . Frågeställningar
Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställningar:
- Hur många familjehem finns det i Småland, och hur många av dessa följer inte heteronormen?
- Vad har socialsekreterare för föreställningar om heteronormativitet och hur påverkar heteronormen utredning, beslut och matchning av familjehem?
- Finns det geografiska skillnader gällande hur heteronormen påverkar beslut om familjehem och hur kan dessa i så fall förklaras?
1.5 . Avgränsningar och förtydligande
Jag har valt att avgränsa min studie till familjehem och räkna bort jourhem, kontaktfamiljer, konsulentstödda familjehem och familjehem för ensamkommande flyktingbarn. Denna avgränsning har jag valt att göra i och med att min studie blir alltför omfattande om alla typer av insatser skulle räknas med. Jag valde alltså att fokusera på en speciell insats. Att det senare blev just familjehem berodde på intervju med IFO-chefen från Skaraborg. Hennes uttalande om samkönade par som familjehem väckte mitt intresse.
1.6 . Förförståelse
Min förförståelse för just familjehem är relativt liten. Jag har ingen erfarenhet av socialsekreterares arbete och har heller ingen i min närmsta bekantskapskrets som var sig varit familjehem eller varit placerad hos en. Däremot har jag under ett halvår arbetat på ett HVB-hem2 för barn och ungdomar där jag på något sätt utgjort ett stöd för de barn och ungdomar som bott där. Dessa har på något sätt hamnat fel med sina biologiska familjer men har istället för att placerats på ett familjehem, placerats på boendet. Jag har förutom detta läst de utredningar och riktlinjer som Socialstyrelsen gett ut angående familjehem och den utredning som ska ske runt denna insats.
Heteronormen har jag desto större erfarenhet och tidigare förståelse för. Jag har många i min närhet som på olika sätt avviker från heteronormen och på så sätt fått utstå de antaganden som sker i linje med heterosexualiteten och de roller som hör sexualiteten till. Jag är dessutom med i P6 vilket är en underkategori till Linnéuniversitetet studenthälsa. P6 står för Peer education for safer sex, där vi arbetar ideellt för att informera andra studenter om en säkrare sexuell hälsa – både fysiskt och psykiskt. På detta sätt har jag kommit i kontakt men olika personer som känt att de blivit tillbakahållna av heteronormen.
2 . Tidigare forskning
I kommande avsnitt, tidigare forskning, tar jag upp olika faktorer – bland annat fördomar, normer, stereotyper, som kan påverka socialsekreterarens beslut, med inriktning på individ- och familjeomsorg. Jag kommer även redovisa forskning om hur sexuell läggning och genus inte inverkar på barnets uppväxt, som tidigare beskrivits i den statliga utredning som fokuserade på homosexuellas förmåga att kunna vara föräldrar (SOU, 2001:10). Denna utredning blev senare grund till den lagändring som 2003 bland annat gjorde det möjligt för homosexuella att adoptera barn. Forskningen kommer dels fokusera på vem som anses duglig som förälder och vilken inverkan detta har på barnets utveckling, dels på arbetet som sker inom socialtjänsten. Kapitlet kommer däremot inte redovisa hur barn i familjehem påverkas, varken av homosexuella-, ensamstående eller heterosexuella föräldrapar. Detta eftersom det för tillfället inte finns någon forskning kring detta, vilket gör min studie än mer relevant.
2.1 . Påverkan på socialarbetaren
Elizabeth A. Wahler skriver i en artikel att det är väldigt viktigt, till och med en skyldighet för socialarbetare, att förstå klienten och försöka hitta en insats som passar just hen, med hänvisning till att det kan uppkomma skillnader i exempelvis värderingar, val och uppfattningar. Socialarbetaren samverkar regelbundet med olika människor och dessa unika klienter har alla olika bakgrunder, erfarenheter och kommer från olika sorters kulturer, för att bara nämna vissa faktorer som kan påverka mötet. Wahler menar dock att, trots att det finns en medvetenhet över att olika faktorer kan påverka, och också en kunskap om vilka dessa faktorer kan vara, kan en socialarbetares personliga värderingar ibland påverka ett beslut. Detta när en klients livsstil, beteende eller personliga val inte går hand i hand med socialsekreterans värderingar. Oftast är denna inverkan undermedveten och något som inte reflekteras över, i och med att ens personliga värderingar är så pass djupt invanda (Wahler, 2012:1060).
2.2 . Den ”normala” familjen
Margareta Regnér och Lisbeth Johnsson sammanfattar i artikeln The ordinary family as
a resource for single parents – on Swedish contact family service,en kvalitativ studie där
fokus låg på att studera vilka föreställningar och fördomar socialsekreterare har angående en familj och så kallat bra föräldraskap. I samhället finns olika familjeideal som beskriver hur en ”normal” eller ”vanlig” familj ska vara, vad den ska bestå av och vad det innebär att vara en familj. Dessa olika förställningar ser olika ut beroende på vilken individ som tillfrågas. Genom att själv leva i en familj har vi erfarenheten om vad en familj är (den typ av familj som vi oftast också lever med) men vi har också tankar på hur en familj
borde vara (familjetypen som vi oftast lever utefter) utifrån vad vi sett i media, filmer
eller när vi jämför med grannfamiljen. Därför är familjeidealet något som varierar från individ till individ. Något som däremot är ett vanligt förekommande fenomen, är att begreppet ”normal” oftast kopplas samman med ”rätt”. Enligt Regnér och Johnsson grundar sig oftast definitionen av en ”vanlig” familj på levnadsförhållanden som hus, föräldraskap, ekonomi, hushåll, med mera (Regnér & Johnsson, 2007:330).
familj, spelar en stor roll för vilken typ av insats och hjälp som familjen kommer få. Socialsekreterarens åsikter är mer sällan grundade på teorier eller forskning om familjer utan utgår och utformar ofta en ”normal” familj utifrån hens egna nätverk och erfarenheter (Regnér & Johnsson, 2007:323,324).
När socialtjänsten söker så kallade kontaktfamiljer letar de efter en familj med både mamma och pappa som kan vara förebilder för barnet (Regnér & Johnsson, 2007:330). Detta kan knytas an till Marcus Herz och hans avhandling där han beskriver hur kön konstrueras i socialtjänsten samt hur socialarbetarna kan förstå och hantera detta i sitt arbete med klienterna. Han menar att socialtjänsten, genom att arbeta utifrån vad som beskrivs ovan, vidmakthåller de normer som stärker heterosexualiteten som det normala, det vill säga den stereotyp som grundar sig i att könen är komplementära – det vill säga att män och kvinnor är motsatser till varandra samt att de förväntas vara ett komplement till varandra. Detta argument kan stärkas genom att undersöka de beslut som socialtjänsten tar i samband med ensamstående mödrar. När modern har en son tilldelas hon en manlig kontaktperson på basis att han ska fungera som en förebild för pojken vilket upprätthåller könsspecifika roller och föreställningen att fäderna ska lotsa sina söner så de blir stabila i sin maskulinitet och inte bli exempelvis homosexuella. Detta ger också en slutsats att ett samparat föräldrapar eller en ensamstående förälder inte anses som normala, riktiga eller som fullständiga förebilder för sina barn. Föreställningen vilar också på antagandet att om du som barn växer upp med din ensamstående moder riskerar du att bli feminin (Herz 2012:36, 114). Zufferey kritiserar detta arbetssätt och menar att socialarbetaren saknar teoretisk kunskap och måste reflektera över sina egna värderingar och fördomar. Dessa föreställningar som socialtjänsten har angående en ”normal” familj stärker föreställningen av könsspecifika förebilder vilket kan leda till att kvinnors och mäns positioner i familjer särskiljs och värderas olika (Zufferey 2009:384).
2.3 . Socialtjänstens arbete
”normala”, vilket också betyder att de kan vara ”icke normala”. Denna normaliserande sida inom socialt arbete är förhållandevis starkt och grundar sig på tanken att alla ska få leva ett så kallat normalt liv. Det gör dock att kategoriseringar får en styrande roll i bland annat arbetet och bemötandet, vare sig det gäller en klient med missbruk-, familje- eller ekonomiska problem. Att indelningar och uppdelningar görs på ett sådant sätt kan leda till en institutionalisering av kategorierna, som i sin tur kan öka och stärka de ojämlikheter som redan finns, både på meso- och makronivå. Herz menar vidare att det finns studier som visar att de förväntningar som socialsekreteraren har på klienten ofta är knutna till olika stereotypa och heteronormativa föreställningar som socialsekreteraren har av män och kvinnor (Herz, 2012:12,13). Detta synliggörs främst vid mötet med barn. Kullberg pekar på att pojkar vanligen kopplas ihop med kriminalitet, missbruk, aggressivitet och att de är impulsstyrda medan flickorna anses bära problemen inom sig, ha större problematik hemma, löpa större risk för sexuella övergrepp samt antas använda sex som en sätt för att få närhet (Kullberg 2004:203).
2.4 . Ensamstående och/eller samkönade som föräldrar
Innan år 2003 var det juridisk omöjligt för ett samkönat par att dela vårdanden och föräldraskapet för ett barn. Ett argument som låg till grund för detta, och som flitigt användes, var att barnet riskerade att utveckla en så kallad osäker könsidentitet, det vill säga att barnet skulle få problem att identifiera sig och senare också riskera att själv bli homosexuell, som tidigare sågs som en farhåga. En annan risk som användes som argument för att samkönade par inte skulle få gemensam vårdnad för ett barn, var att barnet riskerade ett socialt stigma utifrån att behöva utsättas för diskriminering och fördomar från allmänheten på grund av de tillhörde en familj som avvek från den normala familjekonstellationen. 2003 fick däremot samkönade par laglig rätt att dela den rättliga vårdanden samt föräldraskapet. Samma år blev det därför också lagligt för samkönade par att adoptera ett barn. Denna lag var ett resultat av den forskning som bedrivits angående barns psykiska och sociala hälsa, i samband med att föräldern/föräldrarna var ensamstående eller samkönade (Malmquist, Hydén & Zetterqvist Nelson, 2012:142-143). Forskare har granskat olika områden, bland annat barn till ensamstående, barn till samkönade par, så kallade IVF-barn3 - både barn till heterosexuella och samkönat kvinnligt par. Alla har kommit fram till samma resultat – att inga signifikanta skillnader avseende barns förutsättningar, kan hittas utifrån just föräldrarnas sexuella läggning
(Golombok & MacCallum, 2003:306, Wainright & Patterson, 2008:117, Patterson, 2006:241, Sandfort, m.fl. 2008:211).
Golombok och MacCallum, som observerat och forskat hur IVF-barns sociala och psykiska hälsa påverkas av föräldrakonstellationen, skriver att kritik mot provrörsbefruktning finns främst mot lesbiska föräldrapar. Argumenten grundar sig i antaganden som att barn till lesbiska föräldrar löper en större risk att utveckla emotionella- och beteendeproblem utifrån de fördomar som kan komma från allmänheten. Barnets könsutveckling skulle också påverkas av det faktum att en fadersfigur fattas. Pojkar skulle då kunna bli mer feminina i jämförelse med sina motsvarigheter från ett hem där föräldrarna var av motsatta kön. Författarna avvisar denna kritik i sitt resultat och menar att den enda skillnaden mellan ett barn som kommit till via konstgjord befruktning, och ett barn som kommit till via ”naturlig” (ur ett biologisk och naturvetenskapligt perspektiv) befruktning, vare sig det är lesbiska föräldrar eller inte, är just befruktningen i sig. IVF-barn följer samma kurva för social och känslomässig utveckling, som ett barn som blivit till under samlag mellan en man och en kvinna gör. Resultatet pekar också på att de inte löper någon större risk för psykiska störningar. Detta resultat gäller både de barn som vet vem donatorn är men också de barn som saknar information vem som är deras biologiska far. Istället menar författarna att barnets utveckling beror på föräldraskapets innehåll och den ekonomiska och sociala situation de befinner sig i (Golombok & MacCallum, 2003:306,308,310).
Wainright och Patterson har istället studerat hur föräldrarnas sexuella läggning har påverkat barnen i tonåren, i och med att detta förväntas ha ett stort inflytande i den sociala och psykiska utvecklingen som sker under denna ålder. Även deras resultat pekar på att det inte finns några signifikanta skillnader grundat på just föräldrakonstellationen. De menar istället att barnets utveckling beror på relationen mellan barn och förälder, processen som ständigt pågår i en familj och kvalitén på föräldraskapet (Wainright & Patterson, 2008:117,124.125). Patterson har senare gjort en egen studie där hon undersökt vilka psykologiska skillnader som kan finnas mellan barn i planerade samkönade familjer4 och barn som växer upp med heterosexuella föräldrar med fokus på barn som var fem år eller äldre. Även i denna studie pekar hon på att sexuell läggning inte inverkar
4 Icke planerade samkönade familjer är de samkönade familjer där någon av parterna har haft ett tidigare
på en persons föräldraroll, i att dem påverkar barnets utveckling negativt. Att barnet skulle sakna en typ av föräldragestalt i en samkönad familj avvisar hon med att barnet ofta har kontakt med andra vuxna som är av båda könen, i form av mor- och farföräldrar, föräldrarnas syskon samt deras bekanta (Patterson, 2006:222,241).
Även om det finns forskning om hur barnets utveckling är beroende av föräldrarnas kön eller inte, är de flesta undersökningarna koncentrerade till lesbiska föräldrapar och manliga samkönade par hamnar på så sätt i skymundan. Biblarz och Stacey håller med om detta men beskriver också att viss forskning angående familjer innehållande två föräldrar av manligt kön har gjorts även om de är få i jämförelse med forskning om lesbiska familjer. De menar att det i allmänheten finns ett antagande att egenskaper som anses moderliga, endast finns hos modern då dessa egenskaper betraktas som biologiska. Författarna menar däremot att dessa är socialt konstruerade och kan på så vis också finnas hos en man. Detta gör att ett barn till två män inte riskerar att få en ”dubbel dos” av maskulinet utan istället visar forskning på att denna föräldrakonstellation är mer jämlik än ett heterosexuellt par där könsroller ofta består, vilket kan ses som något bättre för barnet (Biblarz & Stacey, 2010:12-13, 16).
Sammanfattningsvis kan sägas att föräldrarnas sexuella läggning enligt forksningen inte påverkar eller är relaterad till ett barns utveckling och anpassning. Den sexuella läggningen är mindre viktig i jämförelse med andra faktorer som påverkar familjeförhållanden, som bland annat interaktion och styrka i relationen mellan barn och förälder samt kvalité på föräldraskapet. Ett bra föräldraskap är därför inte grundat i kön och/eller genus, och därför inte heller av att ha mamma och/eller pappa utan i att, en eller flera personer har ett barn som de bryr sig om och älskar. Antagandet om att ett barn behöver en normativ mamma och pappa stämmer alltså inte, utan behöver personer i sin närhet, som bidrar till ett åldrande med en positiv social och psykisk utveckling (Biblarz & Stacey, 2010:3,17. Regnér, 2006:50, Hunfeld m.fl., 2001:586).
3 . Teoretisk ansats
hjälpt mig att tänka kritiskt mot det ”normala” och ”vanliga”. Teorierna har också gett mig verktygen att analysera materialet och se informationen med andra ögon. Teorierna är vidare valda utifrån att de fokuserar på heteronormen och familj som socialt konstruerad, vilket är en utgångspunkt i mitt arbete. Därför presenteras inledningsvis heteronormen som nyckelbegrepp – både för det är en central del i min studie men är också en stor del för en av de valda teorierna.
3.1 . Heteronormativitet/heteronormen
För att peka på det faktum att det inte är heterosexuella handlingar som hamnar i fokus har begreppet heteronormativitet skapats (Mattson, 2015:70). Genom att använda detta begrepp kan forskaren visa att olika gärningar kan upprätthålla heterosexualiteten som norm och på så sätt sticka hål på tanken att just den sexualiteten är den mest åtråvärda eller det mest naturliga sättet att leva på. Forskaren visar också att det inte är individens handlingar som vill undersökas utan det system som gör att en viss typ av att organisera livet gynnas (Ambjörnsson, 2006: 53).
Enligt RFSL Ungdom är den så kallade heteronormen en av de starkaste normerna och är dessutom den mest grundläggande normen som vi lever med i samhället. Heteronormen betyder att en individ är antingen man/pojke eller kvinna/flicka, att dessa kön förväntas vara olika varandra samt att den som man blir kär och attraherad är en kvinna och tvärt om (att heterosexualitet är det förväntade, givna och normala). Detta gör att en person som ser sig själv som en kvinna men har en penis, en man som klär sig i kvinnokläder eller en homosexuell kvinna, avviker från heteronormen. Normen menar också att du som individ bör leva i en så kallad kärnfamilj – en mamma (klassisk feminin kvinna5), en
pappa (klassisk maskulin man6) samt barn där alla är heterosexuella. Att avvika från en norm kan komma att bli ett problem för många människor då de kan börja ses som avvikande och annorlunda. Heteronormen gör också att de sexualiteter som avviker från normen anses som onormala och onaturliga (RFSL ungdom, 2008). Eftersom heterosexualitet har en given ställning i vårt samhälle blir vissa människor diskriminerade och felbehandlade. En professionell som frågar sin manliga klient om hans flickvän gör automatisk antagandet att han är heterosexuell, vilket inte behöver vara fallet. Antagandet
5 Person med kvinnligt kön som tar ansvar för bland annat hushåll och barn samt klär sig i kläder från
damavdelningen.
6 Person med manligt kön som tar ansvar för bland annat försörjning och ordning, samt klär sig i kläder
kan göra att mannen får svårt att berätta om sin verkliga sexualitet vilket kan ge en felaktig bedömning och begränsa hur verkligheten faktiskt ser ut (Mattson, 2015:71).
En del författare väljer att använda heteronormen och heteronormativitet som samma sak medan andra väljer att särskilja dem. I min studie kommer jag välja det sistnämnda. Heteronormen samt heteronormativ kommer användas som begrepp för att beskriva den heterosexuella konstellationen som det ”normala sättet att leva” (se nedan) medan heteronormativitet kommer användas som begrepp för det kritiska perspektiv för att analysera hur heteronormen kan fortleva.
3.2 . Queerteori
En viktig grundpelare och ett stort studieobjekt för queerteoretiker är att heterosexualiteten betraktas som den självklara sexualiteten i vårt västerländska samhälle, samt hur den betraktas – i vilka former och perspektiv. Queerteoretiker menar att normaliseringen av heterosexualitet har vuxit fram ur olika sociala, historiska och kulturella processer, och är inte en ”normal” eller ”rätt” sexualitet, eftersom det inte finns någon sådan. Fokus är dock inte på heterosexualiteten i sig – individerna och dess handlingar, utan på dess ”ideologiserande roll som institutionaliserad normalitet” (Berg & Wickman, 2010, s. 33) samt hur heterosexualitet som norm reproduceras i bland annat organisationer, regler, policys, lagar och handlingar (ibid: 32-33, Mattson, 2015:70). Det handlar alltså om att formulera olika kritiska frågor som berör främst heterosexualitet – hur den synliggörs på makro-, meso- och mikronivå samt hur andra sexualiteter framhävs och representeras i samband med heterosexualiteten. När heterosexualiteten ses som det normala, kommer den också att framstå som det naturliga. Detta gör också att andra sexualiteter som avviker från normen kommer anses som onormala, onaturliga och kanske till och med sjukliga (Mattson, 2015:71).
Eftersom det centrala i queerteorin är att ifrågasätta normer, framför allt heteronormen, har jag valt denna teori då det går i hand med mitt syfte och mina frågeställningar. Teorin har gett mig redskap att ifrågasätta det som exempelvis ses som sanning, rätt, normalt och naturlig oberoende av vilka faktorer (kön, genus, sexuell läggning) som undersökts.
3.3 . Modern familjeteori
en social konstruktion och inte något biologiskt. Teorin utvecklades i linje med att det inte längre var endast de biologiska föräldrarna som kunde vara föräldrar, utan föräldraskap kunde skapas utifrån andra grunder. I moderns familjeteori är därför den bärande pelaren att försöka visa att ett föräldraskap inte behöver betyda två personer som dessutom är av olika kön och genus. Att analysera varför en exempelvis fadern får vissa olika egenskaper och funktioner, och moderns de motsvarande egenskaperna, är därför inte i fokus (Franséhn, 2004:87-89).
Trots att familjekonstellationen idag kan se ut på många olika sätt, lever den så kallade moderskapsnormen kvar. Denna norm menar att det ligger i kvinnan biologi att vara moderlig och därför ska känna en längtan till att få ett eget biologiskt barn. Denna norm är dessutom stark och familjeteoretiker menar att den därför är starkt styrande över kvinnors liv. Modern familjeteori vill därför ändra substantivet modern till verbet ”modrande”, med syfte till att förskjuta moderskap från ett visst genus och kön till ett handlande. En handling kan därefter utföras av vilken person som helst, oavsett kön, genus eller sexuell läggning. Detsamma gäller faderskap och ”fadrande”. (Franséhn, 2005:92,93)
4 . Metod
I följande avsnitt beskrivs val av metod, det vill säga den teknik som använts vid informationsinsamling, samt de överväganden som gjorts vid valet och vid insamlingen av data. Eftersom min studie är både kvalitativ och kvantitativ, har jag använt två olika metoder för vardera del, vilket är beskrivet i följande text. För att särskilja dessa har jag valt att dela upp vissa avsnitt efter kvantitativ och kvalitativ del. Under avsnittet förtjänster och begräsningar har jag dock valt att sammanlägga den, om inget annat nämns, det beskrivna gäller båda metoder. Efter metodval följer en redovisning samt motivering för urval, urvalsprocessen samt en beskrivning över hur intervjuerna har genomförts och sedan vilken analysmetod som valts. I slutet av kapitlet redovisas de etiska aspekter som jag har förhållit mig till under studiens gång.
4.1 . Val av metodtriangulering
begräsningar vid beslutfattande om vilka som får och inte får bli familjehem, blir min studie både kvantitativ samt kvalitativ. Skälet är att texten berör både siffror och statistik - som kan mätas, samt känslor, upplevelser och beslutsfattande - som inte kan mätas. Ahrne och Svensson förklarar att syftet med en kvalitativ forskningsstudie är att fånga upp de handlingar och uppfattningar som individer kan ha samt få kunskap och förståelse för dessa. Forskaren är inte intresserad över hur ofta eller hur många gånger fenomenet uppstår utan är mer intresserad av att förstå varför de finns och hur de fungerar. Insamling av data och analysen av den information som kommer till forskaren sker i växelverkan och forskningen strävar efter en beskrivning av helheten för det som granskas. Kvantitativ forskning däremot har som syfte att göra en statistisk redovisning av ett fenomen som går att ange i konkreta tal, det vill säga numerisk data (Ahrne och Svensson, 2015:9-10). I en kvantitativ studie har forskaren ofta en färdig idé över vad hen vill undersöka och strukturerar sin studie utefter aktuella teorier. Resultatet utformas sedan efter det insamlade materialet, som är kvantifierbart och konkret, och framställs vanligen med bland annat tabeller och diagram (Bryman, 2011: 150, 152, 168).
Kvantitativ metod har använts för att samla in statistik över antalet familjehem för valt geografiskt område, samt hur många av dessa som består av en viss familjekonstellation. På sådant vid berör min data en konkret mängd. Kvalitativ metod har istället används eftersom uppfattningar inhämtats från de anställda på socialtjänsten - för att förstå hur de påverkas av erfarenheter, fördomar och heteronormen, samt för att få kunskap om deras arbetssätt. Men hjälp av en kvalitativ metod har jag fokuserat på hur och inte varför ett visst mönster, handlande eller beslut formas.
4.1.1 . Kvantitativ forskningsansats och val av metod
kunna gå att sammanställas på ett liknande sätt (Bryman, 2011:176, 203). Denscombe beskriver surveyundersökningen på ett liknande sätt. Han menar att denna typ av undersökning hänvisar till att samla in information för en kartläggning. Det är dock inte själva surveyundersökningen som är metoden, utan rättare sagt en strategi för den forskning som ska genomföras. Själva metoden kan senare variera allt mellan enkäter och observationer. Exempelvis kan ett strukturerat frågeformulär skickas ut via e-post (Denscombe, 2009:26-27).
En strukturerad intervju beskriver författaren, i liknelse med Bryman, som en metod där forskaren har en stark kontroll över utformningen av frågorna och kan därmed vrida frågorna utefter vilka svar som söks. Om forskaren ämnar undersöka hur många hus det finns inom ett visst område, formuleras frågorna därefter. Frågorna formuleras även korta, okomplicerade och ledande för att forskaren ska kunna följa samma intervjuguide under alla intervjuer och därmed kunna återge frågorna så exakt så möjligt för varje respondent (Denscombe, 2009: 219, 234) .
4.1.2 . Kvalitativ forskningsansats och val av metod
Grunden i de båda metoderna är kvalitativ intervju och Millner och Glassner beskriver att intervju som metod ger forskaren ett tillfälle att kunna studera olika sociala problem som kan finnas i det samhälle vi lever i (Millner & Glassner, 2011:131). Genom att intervjua en person får forskaren en möjlighet att kunna ta del av olika personers verklighet och därmed kunna se problemet ur olika slags perspektiv (Millner & Glassner, 2011:131, Zetterquist & Ahrne, 2015:34). Intervjuer kan också ge en reflekterande relation mellan intervjuaren och intervjupersonen, vilket vanligen fångar upp olika aspekter, exempelvis värderingar, social kategori, identitet, med mera, som vanligtvis brukar tas för givna (Zetterquist & Ahrne, 2015:38).
Vidare kan intervjun förklaras som en kanal mellan intervjuaren och respondenten där intervjuaren får en möjlighet att kunna ställa sina frågor till intervjupersonen (Holstein & Gubrium, 2011:149). Intervjuaren förväntas ställa frågor som är opartiska och ska kunna liknas vid ’en fluga på väggen’ vilket betyder att intervjuaren ska vara objektiv och tålmodig. Faktorerna är viktiga för att skapa en relation till respondenten, så hen skapar en tillit till intervjuaren och på så sätt svarar sanningsenligt. Intervjuaren behöver också vara närvarande i samtalet för att kunna ställa relevanta följdfrågor men också för att kunna leda samtalet rätt om respondenten ”svävar iväg”. Samtidigt måste intervjuaren vara tålmodig och lyssna på vad intervjupersonen har att berätta. Hen får inte heller verka auktoritär och dominerade, vara dömande eller ställa dömande frågor, argumentera emot eller för ett visst svar eller ge råd (Millner & Glassner, 2011:131, Zetterquist & Ahrne, 2015:37). Intervjuer kan också ses som en metod för att inte bara samla kunskap om sociala förhållanden och problem utan även för att få information om enskilda individers beteenden och erfarenheter. Metoden kan fånga upp olika faktorer som exempelvis identitet, kön, värderingar och personliga känslor. Faktorer som ibland tas för givna.
inte, samt fråga efter samtycke för inspelning. Inspelning sker för att senare kunna återge exakt vad som har sagts under intervjun. Det är dock fortfarande viktigt att under intervjun ta anteckningar för att nedteckna det som är ohörbart och inte kommer med på inspelning, exempelvis grimaser och gestikulering, men även ifall tekniken fallerar. Om forskaren då har antecknat bland annat stödord och olika centrala fraser kan det finnas en chans att kunna återställa det som sades under intervjun (ibid: 50).
4.2 . De olika metodernas förtjänster och begräsningar
Zetterquist och Ahrne skriver att intervjuer ofta associeras med olika svårigheter eftersom en intervju först ska planeras, sedan genomföras, transkriberas och till sist analyseras. Författarna menar istället att det är förberedelsen innan intervjun som är tidskrävande men att det efter det, är en effektiv och smidig metod för att få kunskap om olika sociala förhållandet och om samhället (ibid: 35). Dock pekar Millner och Glassner på att det finns olika faktorer som inverkar negativt på metodens validitet. Resultatet som kommer ur en intervju är beroende av vem som varit respondent och intervjuare, samt hur språket används under intervjun (Millner & Glassner, 2011:132-133). Flera olika faktorer, exempelvis kön, ålder, social kategori och sociala koder, kan påverka det förhållandet som finns mellan de båda parterna i intervjun (ibid: 132,133, Zetterquist & Ahrne, 2015:42). Faktorn som exempelvis social kategori kan också verka negativt för samspelet mellan intervjuare och respondent. Om respondenten inte kan känna igen sig i intervjuaren eller förstå frågorna på grund av annan språkstil, exempelvis akademiska ord som är vanligt för forskaren, kan respondenten, som inte tillhör samma sociala kategori, ha svårt att förstå sammanhanget som kan frammana en osäkerhet hos respondenten, vilket i sin tur kan göra att hen väljer att inte svara på en fråga (Thomsson, 2011:99). Om intervjuaren istället använder ett språk som är anpassat efter situationen kan samtalet användas för att utbyta den information som intervjuaren behöver och hen får en möjlighet att förstå respondentens faktiska uppfattning av problemet. Därför har språket en betydelsefull roll för det samtal som sker i intervjun och därför också för studiens resultat (Millner & Glassner, 2011:144).
utförda utefter studien syfte och frågetolkningar, kan också tolkningar bli giltiga (Zetterquist & Ahrne, 2015:53, Thomsson 2011:31). En fördel med att använda semistrukturerade intervjuer däremot, är att forskaren kan anpassa sina frågor efter respondentens reaktion och svar. Samma sak gäller frågornas ordning. Att frågor ställs utefter situationen istället för ur ett bundet frågeformulär gör att forskaren kan få svar på andra frågor samt belysa andra områden, och på sätt sätt få en möjlighet att utöka sitt resultat. På så sätt kan också samtalet flyta naturligt (Zetterquist & Ahrne, 2015:39). Enligt Wilkinson är fokusgrupper är bra metod att använda för att fånga upp olika övertygelser och åsikter, både medvetna samt omedvetna. Genom att utgå från ett givet ämne kan forskaren synliggöra både vad samt varför respondenten säger och tänker som hen gör (Wilkinson, 2011:181).
4.3 . Utförande samt argumentation för vald metod
4.3.1 . Kvantitativa delen
Jag har valt att genomföra min strukturerade intervju via ett nedskrivet frågeformulär, se bilaga 1, som skickas till respondenterna via mail. Anledningen till att jag valt just strukturerad intervju, där exakt samma frågor ställs till alla respondenter, beror på att jag ville minimera mitt eget tolkande av respondenternas svar och på så sätt få siffror som pekar på en och samma sak. Samtidigt har jag kunnat utforma mina frågor utefter mitt syfte och mina frågeställningar och få den statistik jag behöver, precis likt vad Denscombe (2009:219) beskrivit. Frågorna har senare skickats ut till de personer som har anställning som enhetschef vid IFO i de olika kommunerna.
klara och raka svar riskerar inte heller intervjuaren att feltolka det som sägs och ingen stor felkälla vid kodningen kan antas (ibid: 203).
Trots de negativa påverkningar som kan finnas har de fördelaktiga argumenten vägt tyngre för mig. Att respondenten själv får välja när hen ska/vill svara, har för mig varit mer till fördel än att jag ska boka telefontid och därefter intervjua och få snabba, och på så sätt kanske till och med felaktiga svar. Genom att få ett svar via mail har respondenten fått tid att undersöka så rätt svar blir nedskrivet. Dessutom har jag även fått deras egna reflektioner kring ämnet nedskrivna med deras egna ord, vilket kan göra det svårare att feltolka. För att undvika uteblivna svar har jag skickat ut min intervju via mail tre gånger till respondenterna, beroende på vilken gång de svarade eller inte. Om personen inte svarat efter andra gången har jag ringt kommunens växel för information om kontaktinformation till någon annan som kan svara på mina frågor. På så sätt har jag förebyggt bortfall och i många fall fick jag svar efter den andra eller tredje gången jag skickade ut. I urval går att läsa mer om det bortfall som uppkom, trots de förebyggande metoder jag använt.
4.3.2 . Kvalitativa delen
mer och mer avslappnade under intervjuns gång samt mer och mer började berätta utan att först reflektera – vilket var vanligt för dem alla under intervjuns början.
För mig var det med fördel att använda semistrukturerade intervjuer med tanke på att jag undersökte ett fenomen som oftast synliggörs vid frågor som får respondenten att svara utan vidare eftertanke. Vid eftertanke och reflektion över en fråga hinner respondenten tänka ut ett svar som kanske går i linje med ett politiskt korrekt uttalande och utgår då inte från hens egna tankar och föreställningar, vilket ofta påverkar ett val eller åsikt omedvetet. Det är också en fördel eftersom individer är olika och för att kunna synliggöra respondentens personliga åsikt måste även frågorna bli personliga och följdfrågorna utformas efter de svar som ges (Bryman, 2011:203).
4.4 . Bearbetning och analys av data
teori som valts för studien (ibid: 220). Reduceringen innehåller nödvändiga val som forskaren måste ta för att sålla bland det data som samlats in – det är alltså omöjligt att visa allt material i studien. Att välja och välja bort data beskriver författarna som en delikat uppgift där forskaren inte kan välja utefter vad hen behagar, utan utefter att det ger en god representation av det insamlade materialet. Den reducerade informationen ska i studien återges selektivt men samtidigt på ett rättvisande sätt (ibid: 221, 228). Att sedan argumentera är enligt författarna en viktig punkt för att forskaren ska skapa ett oberoende i samband till expertis på området – tidigare studier och teorier (ibid: 231).
4.4.1 . Transkribering
Jag har själv transkriberat intervjuerna efter att ha lyssnat på det inspelade materialet samt utefter de anteckningar jag gjorde under intervjuns gång. Intervjuerna har varierat i tid mellan 40 minuter och en timme vilket gjort att det har tagit mellan fyra och sex timmar att transkribera. Transkriberingen har skrivits ut i anslutning till, eller åtminstone samma dag som intervjun, förutom en av intervjuerna som transkriberades nästan en vecka efter tillfället på grund av tekniska problem. Trots att det varit tidskrävande har det varit en fördel att själv transkribera eftersom jag under transkriberingen har analyserat materialet och har ibland under lyssnandet fått ett annat perspektiv på berättelsen vilken förändrat min uppfattning som jag hade från början. Genom att själv transkribera har jag också uppfyllt de etiska krav och konfidentialavtalet som har utlovats till intervjupersonerna. De anteckningar som har gjorts under intervjun har bland annat innehållit allmänna kommentarer som berör olika funderingar eller känslor som uppkommit under intervjun, och som avhandlats senare i resultatet. I analysarbetet har jag flera gånger återvänt till inspelningarna för att kunna tolka hur intervjupersonen sagt en mening och på så sätt lättare kunna tolka vad hen menade, utifrån hur hen uttryckte sig vad gäller röstläge och tonfall.
4.4.2 . Analys
i olika diagram och för att lättare förstå och se samband valde jag att färglägga diagrammen och dess innehåll lika, exempelvis fick en och samma kategori (till exempel ensamstående med placerat barn) samma färg i alla diagram. På detta sätt har jag sorterat ut relevant material likt Rennstam och Wästerfors (2015:220) beskriver.
Den transkriberade informationen färglades på liknande sätt för att sortera ut relevant information för just mina frågeställningar. Information som jag tolkade som likvärdig i alla intervjuer markerades med en och samma färg. Citat som jag ansåg viktiga att ta upp markerades även de men med understrykningar istället för överstrykning för att särskilja att jag där ville ha respondentens exakta uttalande. Precis som Rennstam och Wästerfors menade (2010:221,228) fick jag senare dock sålla bort mycket av informationen för att kunna skapa ett resultat som pekade åt rätt håll samt gick i linje med mitt syfte. Att jag valde endast vissa delar av transkriberingen beror på att just de delarna hittade jag ett tydligt samband med tidigare forskning och teori till, samt kunde ge svar åt mina frågeställningar. Det jag istället lämnade kvar var enligt mig väldigt intressant men tillförde inte något i mitt resultat utifrån vilket syfte min studie har.
4.5 . Urval
En avgörande faktor för studiens resultat är vilka, samt hur många personer som väljs till att vara intervjupersoner. Vilka som sedan väljs är beroende på studiens syfte samt frågeställningar. Urvalet för vilka respondenter som väljs kan ske i två olika steg – det första där man väljer vilken organisation som ska förfrågas och sedan i det andra steget väljs respondenterna. Att organisationen förfrågas först kan underlätta genomförandet då tillåtelse för att få intervjua anställda behövs oftast från högre nivå (Zetterquist & Ahrne, 2015:39-40). Oftast är det inte nog att intervjua en eller två personer utan författarna pekar på att genom att intervjua sex till åtta personer ökar säkerheten för att det insamlade materialet är oberoende av individers personliga värderingar och upplevelser. Samtidigt kan forskaren uppleva en så kallad teoretisk mättnad7 vilket kan göra att endast ett mindre antal intervjuer kan räcka (ibid: 42). Detta kan kopplas till Thomsson som skriver att antalet intervjuer som ska göras beror på hur många intervjuer som bör göras för att kunna uppfylla frågeställningarna. Ju mer fokuserad frågeställning studien har, desto färre intervjuer kommer forskaren att behöva göra. Dock kan det vara en god tanke att bestämma ett ungefärligt antal tänkta intervjuer för att kunna planera därefter (Thomsson,
2011:55). För att uppfylla min första frågeställning, var mitt mål att följa tvåstegsurvalet och därför få kontakt med en anställd inom individ- och familjeenheten, gärna chefen, i varje kommun i Småland samt på Öland. Senare valde jag ut fem stycken personer, från fem olika kommuner som jag valde utifrån svaren jag fick in från den första delen. Svar som gjorde att respondentens valdes ut till en andra intervju var bland annat ett visat intresse för ämnet, ett på något sätt avvikande antal familjehem i jämförelse med andra kommuner eller en kommentar som gick i linje med antagande om heterosexualitet. Som nämnts tidigare delade jag in kommunerna i tre olika grupper beroende av invånarantalet ( se s. 30 för vidare beskrivning och förklaring) och mitt mål var att alla tre typer skulle representeras under de semistrukturerade intervjuerna. Dessvärre var många av socialarbetarna högt belastade och hann inte med ett möte för intervju vilket gjorde att jag till slut kunde intervjua tre personer som på något sätt hade ett ansvar för utredning av familjehem – antingen socialsekreterare eller enhetschef. De tre intervjupersonerna kunde sedan representera två kommungrupper, av tre. Urvalet som jag gjorde, där jag valde ut respondenter medvetet utefter ett visst ämne, kallas enligt Denscombe subjektivt urval vilket betyder att urvalet ”handplockas” för undersökningen. Forskaren har vid urvalets skede en kännedom om olika personer och/eller situationer som studien har som syfte att undersöka. Därför väljer forskaren medvetet ut vissa individer eftersom det troligtvis är just dem som kan bidra med den mest värdefulla och intressanta datan. En fördel med ett subjektivt urval är att forskaren kan närma sig de personer eller händelser som verkar intressant och väsentlig för studien. Istället för att koncentrera på olika fenomen eller beteenden som kan verka typiska, kan forskaren fokusera på de olika fenomen som är viktiga för den aktuella undersökningen. Det gör också att studien blir mer informativ än konventionella sannolikhetsurval (Denscombe, 2016:37,38).
Mina respondenter till min kvantitativa del har inte handplockats på samma sätt. Eftersom jag ville kontakta varje kommun i Småland valde jag att i första hand vända mig till kommunens enhetschef för individ och familjeomsorg. De har i sin tur kunnat vidarebefordra mina frågor till ansvarig socialsekreterare eller svarat själva. Sammanlagt tillfrågades 33 kommuner och svar uteblev från nästan en tredjedel – 9 kommuner. Utöver dessa svarade tre kommuner att de skulle återkomma utan att senare lämna svar trots påminnelse. Ytterligare fyra kommuner lämnade svar att de på grund av hög arbetsbelastning inte hade tid att svara på mina frågor men de önskade mig alla lycka till. Eftersom 7 av dessa 16 kommuner kom från Kronobergs län (vilket betyder att jag endast fick svar från 1 kommun från detta län) valde jag att räkna bort Kronobergs läns kommuner och svar från mitt resultat vilket gjorde att jag fick en svarsfrekvens på 76 %. Eftersom de kommuner med hög arbetsbelastning gav ett svar, dock inte ett svar utefter mina frågor, valde jag att räkna bort dessa från svarsfrekvensen och fick då istället ett svarsantal som representerar 64%. En svarsfrekvens på 64% är enligt Barmark och Djurfeldt fullt acceptabelt och resultatet riskerar inte att bli snedvridet. Författarna fortsätter och pekar på att svarsfrekvensen är valid så länge bortfallet inte är systematiskt. (Barmark & Djurfeldt, 2015:81). I och med att de kommuner som inte har svarat är utspridda runt om i hela Småland samt att de består alla av olika invånarantal – både små-, mellan- och stora kommunersmå-, anser jag mitt resultat som godtagbart.
4.6 . Forskningsetiska överväganden
Under arbetet och insamlandet av data har jag som författare behövt vara medveten om de forskningsetiska aspekter och krav som finns. Dessa ställs både på mig och på genomförandet av studien. Forskningsetiska aspekter finns för att skydda de respondenter som deltar, mot nedvärderande handlingar och/eller skador (Hemerén, 2011:16). I Sverige finns till och med en lag som reglerar de etiska aspekter som finns samt skyddar individen. Lagen finns främst för att bibehålla människovärdet vid forskningen (lag 2003:460). Att etiska aspekter är lagstadgat pekar på att etiken är otroligt viktig att tänka över för mig som författare, trots att just min studie inte faller under lagen.
Vetenskapsrådet beskriver de fyra huvudkrav som forskaren måste ta i beaktande när studien berör andra personer, exempelvis respondenter (Hemerén 2011:6).
Informationskravet ställer krav på att ”forskaren skall informera de av forskningen
Dessa fyra etiska krav som åligger mig som författare, har jag informerat till de personer som valt att delta i min studie. Informationen har delgetts via informationsbrev (bilaga A och B ) som skickats ut till respondenterna innan mötet och intervjun. I detta informationsbrev har jag också meddelat att jag önskat att få spela in vårt samtal för att senare kunna återge exakt vad som sas. Jag har också vid mötets start påmint om vilka etiska rättigheter personen har som respondent.
5 . Resultat och analys
I detta avsnitt presenterar jag det empiriska material jag samlat in samt hur jag analyserat och kopplat detta till tidigare forskning samt vald teori. På grund av omfattande material har jag valt att integrera resultat och analys istället för att dela upp dem i två olika kapitel. Kapitlet är därför istället uppdelat efter olika teman för att underlätta besvarandet av de frågeställningar jag har samt för att göra texten lättare att läsa. Kapitlet är på så sätt uppdelat i sju olika avsnitt som var och ett berör olika teman, där de två första teman presenterar respondenterna samt redogör allmän info om Småland samt hur jag valt att dela upp de olika kommunerna. Resterande avsnitt redogör för det resultat jag kommit fram till utefter mina intervjuer.
5.1 . Presentation av respondenter
5.2 . Småland
I följande text kommer jag räkna med de två kommuner som finns på Öland men kommer inte räkna med Kronobergs län på grund av det bortfall som jag beskrivit i urval. De resterande kommunerna blir därför 25 stycken och tillhör Jönköpings- samt Kalmar län och varierar i både geografisk storlek samt i invånarantal (för exakt statistik samt allmän statistik om Småland, se bilaga 4). I mitt resultat kommer jag använda invånarantal som referens till kommunerna, och inte det geografiska området. Detta gör att kommunen som jag tilltalar som störst alltså har flest invånare för Småland, respektive den minsta kommunen har minst invånarantal för landskapet. Jag väljer att fokusera på invånarantal eftersom den data jag samlat in och vad jag fokuserar på i min studie, berör mängd i antal personer och inte mängd i area.
Smålands största kommun är Jönköpings kommun som har sammanlagt 133 310 bosatta personer inom sitt område medan den minsta kommunen, Högsby, endast har 5857 personer bosatta inom kommunen. (statistiska centralbyrån, 2016) I följande resultat har jag delat in kommunerna i tre olika grupper för att på bästa sätt kunna förklara, dra paralleller till teorierna samt beskriva slutsatser. Kommunerna är därför uppdelade efter tre olika färger – grön, blå och gul. Gröna kommuner är de kommuner som har ett invånarantal som ligger över 20 000 personer i kommunen. De gula kommunerna däremot är kommuner som har mindre än 10 000 invånare och de blåa kommunerna är de kommuner med ett invånarantal som ligger mellan de gula och de gröna kommunerna. Se figur 3 för vilka kommuner som tillhör vilken grupp. Senare i texten kommer resultatet från den kvantitativa delen att kopplas till de olika kommungrupperna.
5.3 . Ensamstående män och kvinnor
Som kan ses i Bilaga 1 har samma frågor ställts till alla kommuner i Småland samt på Öland, som berör familjehem. Jag har senare skapat olika diagram för att lättare kunna förstå och förklara de samband jag kan se mot redovisade teorier samt den tidigare forskning jag tagit fram.
Figur 2: antal familjehem i Småland. Illustrerad av författaren.
kopplas till den moderna familjeteroin som Franséhn (2004:89) beskriver. Därför avviker ensamstående män till större grad från heteronormen än vad de ensamstående kvinnorna gör, iom att de bär på två heteronormativt avvikande faktorer – män och ensamstående (till skillnad från kvinnan som bara bär på en – ensamstående). Med bakgrund av vad Stayes menar - att det i allmänheten ofta finns ett heteronormativt antagande att vårdande egenskaper ligger i kvinnans biologiska natur (Stacey, 2006: 33) och i relation till det Herz pekar på – att socialsekreteraren förväntingar och fördomar på en klient ofta går i linje med det heteronormativa och stereotypa föreställningar som finns (Herz, 2012:37), dykter frågan upp om de ensamstående männen har blivit annorlunda bedömna, i jämförelse med familjehem med konstellationen heterosexuella par. I och med att de enda två männen som blev utredda som ensamstående (till skillnad från de andra två som blev utredda medan de fortfarande var både i par och par med en kvinna) inte har ett placerat barn väcks frågan ifall de andra två männen, har ett placerat barn endast för att de inte började familjehemmet som just ensamstående män, eller inte. Eftersom tidigare forskning visar att barnets utveckling inte riskeras på grund av att bara ha exempelvis en pappa (Regner, 2006:50) borde alla ensamstående män, som är godkända familjehem, i praktiken ha ett placerat bara eftersom det enligt alla min respondenter är brist på familjehem och socialtjänsten ofta får leta med ljus och lykta efter familjer som är beredda att ta emot ett barn. Att det då finns godkända familjhem, beredda att få ett barn placerat hos sig, men står väntande, kan alltså enligt tidigare forksning, queerteori och det förhållande jag funnit, bero på heteronormativa förhållningssätt. Dock kan det även bero den matchningen som sker vid placering, som jag kommer beskriva senare i kaptilet.
5.4 . Familjehem som avviker från heteronormen
Att ensamstående män inte är familjehem i samma utsträckning som ensamstående kvinnor kan alltså möjligen förståt utifrån heteronormen och könsroller, utifrån respondenternas svar. Kan den låga siffran för det totala antalet familjehem som avviker heternormen förklaras på ett liknande sätt? Enligt alla tre respondenter blir familjehemmen inte utredda efter kön, sexualitet, familjekonstellationen eller liknande. De menar istället att det är relationen mellan barn och vuxen som står i centrum – hur den vuxna är som förälder. Bertil säger bland annat att
någonstans. Och stadigheten. Det är det som jag tror ändå räknas. För det är ju ändå det som räknas sen. Det hjälper inte vilket könsorgan du har så att säga. Om du inte kan stå upp för barnet, så spelar det ingen roll (Bertil).
som en familj. Kärnfamiljen kunde på det viset bli en familj de älre generationerna levde utefter och kategoriserade som hur en familj borde vara, utifrån vad Regnér och Johnsson (2007:330) beskrivit. Enligt Bertil är det inte bara för familjekonstellationen heteronormen är stark, utan även inom familjen. Han menar att de typiska könsrollerna - att kvinnan är mamma som visar kärlek, empati, m.m. och mannen är pappa med mer struktur, ansvar m.m., fortfarande finns i majoriteten av alla familjer. Han menar att det syns speciellt bland deras familjehem, vilket också Cecar håller med om. Sammanfattningsvis säger de båda att flertalet familjehem ofta följer de könsnormer Stacey beskriver – kvinnan i familjen är den personen som ofta styr upp, har kontakt med socialtjänsten och är den primära för barnet medan mannen i familjen ofta är den händiga som fixar saker samt är den som till större del står för försörjningen. (2010:12,139) Bertil menar att dessa stereotypa könsroller ofta gör att modern tillskrivs vara den viktigaste personen för barnet.
Om ett barn blir omhändertaget på BB, ett spädbarn, så kanske det är det mest naturliga att det blir mamman då som, som står för det här första. […] för hon är den primära personen för barnet (Bertil).
kvalifikationer som han tar upp. Att vara pappa är istället det motsvarande och tolkas till en person med ett manligt kön. Genom att Cesar gör denna jämförelse reproducerar han enligt det queerteoretiska perspektivet, även heteronormen. Berg och Wickman menar att ett antagande likt det Cesar har, gör att det heterosexuella sättet att leva blir en ideologiserande roll och på så sätt blir de stereotypa förställningarna även starka i lagar, organisationer, och liknande. (Berg & Wickman, 2010:33) Att göra ett antagande att det är en person med kvinnligt kön som ska vårda ett barn pekar enligt mig indirekt på att individer med manligt kön inte är kapabla till att ta hand om ett barn, trots att forskning (se tidigare forskning – ensamstående och/eller samkönade föräldrar) påvisar det motsatta. Detta i sin tur indikerar på att ett homosexuellt, manligt par inte är förmögna att själva fostra och vårda för ett barn. Kanske kan också detta antagande vara en förklaring till det låga antalet ensamstående män bland familjehem. Om en man som vill bli familjehem söker sig till en socialsekreterare med samma synsätt på mamma och pappa som Cesar, får han kanske ingen möjlighet att bli godkänd. Inte för att det hos socialsekreteraren behöver vara av uppfattningen att ”bara för att han är man kan han inte bli familjehem”, utan för att tanken om att en man inte kan vårda ett barn, omedvetet kan genomsyra utredningen och på så sätt även beslutet. Detta stärker i så fall också Regnérs och Johnsson resultat beträffande att socialsekreterare ofta utgår från oreflekterade värderingar och föreställningar istället för befogade teorier och aktuell forskning. (Regnér & Johnsson, 2007:322,323) Bertil berättar i sin intervju att det på hans arbetsplats, funnits en socialsekreterare som lät egna åsikter påverka situationen och mötet med individen.
De har haft kontakt med våran kommun tidigare […] och då fått svaret att, nej vi har inte samkönade par. Jag vet ju inte vem som har svarat så men de blev ju liksom bortpolleterade direkt (Bertil).
I denna situation har individer som på något sätt avviker från heteronormen, blivit bortvalda direkt endast utifrån sin sexuella läggning men det är, enligt både Bertil och Adam, långt ifrån alla inom socialtjänsten som delar denna typ av åsikt. Trots det fortlever den och finns kvar. Adam berättar att det dock även på hans arbetsplats säkert finns vissa personer som inte kan tänka sig att ett samkönat par kan vara bra för ett barns uppväxt.
Dessa uttalanden kan bekräfta att Regnérs och Johnssons resultat faktiskt i viss mån stämmer – vissa socialsekreterare är inte neutrala i mötet med klienten utan färgas av fördomar, vilket även Herz (2012:36, 37) pekar på. Zufferey menar att detta i sin tur stärker de redan könsdominerande rollerna och föreställningen om kärnfamiljen (Zufferey, 2009:390).
Mina respondenters uttalande pekar på att socialsekreterare i viss mån inte utmanar tanken att alla personer behöver följa ett visst mönster och placeras till visst kön och genus. Enligt queerteoretikerna Berg och Wickman, är att utmana det givna, en stor del i queerteorin (Berg & Wickman, 2010:14) men på så sätt arbetar inte socialtjänsten ur ett varken queerteoretiskt- eller heteronormativistiskt perspektiv. Istället placeras individer i olika fack – man och kvinna, och förväntas bete sig därefter. Ambjörnsson menar att genom att placera individer i fack bedrivs en sorts av normaliseringsprocess, då vissa fack betraktas som än mer önskvärda, bättre och normalare än andra. Diagnostisering och fackindelning kan senare leda till att individen börjar bete sig utefter vad som förväntas av hen istället för att gå sin egen väg. Detta i och med att individen inte vill avvika och beteendet som är social accepterat internaliseras i personen och på så sätt följer hen normen, utan att kanske egentligen inte vilja. Ambjörnsson menar fortsättningsvis att fackindelning är en typ av maktutövning som vidmakthåller rädslan att avvika och därmed införlivas normen (i detta fall heteronormen) i individen. (Ambjörnsson, 2006:46)
