Avsikten med kapitlet har varit att sammanfatta slutsatserna i RFSL:s rättsutredning och visa hur systematiska fel i prövningen av hbtqi-ärenden leder till felaktiga avslagsbeslut. Som jag visat i detta kapitel präglas rättsläget för hbtqi-flyktingar i Sverige av stor rättsosäkerhet: Rätten till enhetlighet, förutsebarhet samt en objektiv och individuell bedömning uppfylls inte i hbtqi- asylärenden. Den bristande enhetligheten leder till en dubbelbestraffning av hbtqi-asylsökande där alla svar kan vara fel och leda till avslag. Otillåtna avslagsmotiveringar tillämpas frekvent av migrationsmyndigheterna vilket leder till felaktiga utvisningar av skyddsbehövande hbtqi-personer.
Jag som författare och praktiserande hbtqi-asylrättsjurist sedan nio år tillbaka saknar anledning att överdriva slutsatserna i forskningen. I min yrkesroll och som människa önskar jag om någon att vi inte befann oss där
vi är i dag. Ett grundläggande problem när nya migrationslagförslag läggs fram är att politiker och allmänheten tror att asylprocessen är rättssäker i dag. Det är den inte. Definitivt inte för sårbara grupper som hbtqi-flyktingar som ofta har flera asylskäl och rätt till skydd, vilket de konsekvent nekas. En orsak till detta är att metoden för att utreda och bedöma hbtqi-asylärenden inte är rättssäker. Den bygger nämligen på västerländska, stereotypa modeller som förutsätter att hbtqi-personer har vissa universellt gemensamma erfarenheter som migrationsmyndigheterna kan utreda för att objektivt fastställa vem som är ”genuin” hbtqi-person och vem som inte är det (Gröndahl 2020). Många hbtqi-personer, särskilt från andra delar av världen, känner inte igen sig i de erfarenheter och beskrivningar som migrationsmyndigheterna kräver av dem. De är chanslösa redan från början i asylprövningen eftersom migrationsmyndigheterna tillämpar modeller vars utgångspunkter oundvikligen utesluter många skyddsbehövande som riskerar förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck.
Jag är övertygad om att en ytterligare orsak till den rådande rättsosäkerheten är att utredare hos Migrationsverket – och migrationsdomstolarna där kompetensen är ännu lägre om hbtqi-asylskäl – är oerfarna gällande bedömningen av hbtqi-asylskäl. Många saknar kunskap om grundläggande rättigheter inom asylrätten. Jag kan personligen vittna om flera exempel på detta från de hbtqi-asylärenden jag varit involverad i. Ett exempel på stereotypa, subjektiva uttalanden är då en västerländsk, vit, kvinnlig utredare talar om för min klient hur hon hade känt om hon var en homosexuell man i Gambia. Eller när utredaren talar om för min klient att ”16–17 år är en ganska sen ålder att inse sin homosexuella läggning i Bangladesh”. Eller utredare som talar om att det inte är trovärdigt att min klient känt glädje när han insåg att han var kär i sin killkompis i Uganda ”för det är ju förbjudet där”. Eller att en förälder i Uganda som skäms över sitt homosexuella barn inte skulle anmäla barnet till polis och media av den anledningen. Jag har även mött utredare som svär åt klienten vid utredningen. Som använder fel pronomen om transklienter. Som felaktigt vägrar utreda hbtqi-asylskälen. Utredare som informerats om behovet av kvinnlig tolk för en somalisk hbtqi-ungdom som utsatts för sexuella övergrepp av män. Som trots det låter en manlig tolk kliva in i utredningsrummet och bokstavligen tvingar den hyperventilerande, gråtande, återtraumatiserade klienten att ”försöka ändå”. Utredare som skam- och skuldbelägger mina klienter genom upprepade frågor om varför de inte skäms över att de är hbtqi-personer eller varför de tagit risker. En eller flera av dessa saker händer vid varje enskild asylutredning som jag varit involverad i under de senaste dryga åtta åren. Det jag vill att migrationsmyndigheterna ska förstå är: Det handlar inte om enskilda utredningar. Det är ett systemfel som förstärks av stereotypa utredningsmetoder som utesluter många skyddsbehövande hbtqi-personer vilket oundvikligen leder till att de utvisas till förföljelse, tortyr eller sin egen avrättning.
Jag konstaterar att migrationsmyndigheterna i hbtqi-asylärenden har kommit bort från kärnan i asylprövningen. De viktigaste frågorna är: Varför flydde du? Vad riskerar du? Detta är inte vad som utreds i dag. I stället utreds om hbtqi-asylsökande har ”rätt” erfarenheter och kan beskriva dessa. Det är inte ett misslyckande. Det är ett svek mot några av de mest utsatta skyddsbehövande och skyddsberättigade människorna på flykt. Ett svek av ett samhälle som gör anspråk på att vara en rättsstat, när det inte ens lever upp till grundläggande mänskliga rättigheter som rätten till internationellt skydd för den som riskerar förföljelse, tortyr och död.
Detta kapitel tillägnas alla de tusentals hbtqi-flyktingar som fått av- slag och utvisats.
Lästips
• Gröndahl, Aino (2020) Avslagsmotiveringar i hbtqi-asylärenden. En rättsutredning av Migrationsverkets, migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens prövning av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Rapport utgiven av RFSL. [https://www.rfsl.se/ wp-content/uploads/2020/11/Rapport-AVSLAGSMOTIVERINGAR-I- H-BTQI-ASYLA%CC%88RENDEN-2020.11.09-1.pdf]
Referenser
Dawson, J. & Gerber, P. (2017) Assessing the refugee claims of lgbti people: Is the DSSH model useful for determining claims by women for asylum based on sexual orientation? International Journal of Refugee Law, 29(2): 292–322.
Dir. 2011/95/EU Skyddsgrundsdirektivet. Dir. 2013/32/EU Asylprocedurdirektivet.
EU-domstolen (2013) Förenade målen C-199/12-C-201/12, 2013-11-07. EU-domstolen (2014) Förenade målen C-148/13-C-150/13, 2014-12-02. Gould, A. (2019) Queer? Prove it. Should the EU create a framework for the
credibility assessment of asylum claims based on sexual orientation and gender identity? Masteruppsats, Université Libre de Bruxelles. Gröndahl, A. (2012) Asylprövningen vid flyktingskap på grund av sexuell
läggning. En analys av riskprövningen och möjligheten till skydd i hemlandet. Uppsala universitet.
Gröndahl, A. (2020) Avslagsmotiveringar i hbtqi-asylärenden. En rättsutredning av Migrationsverkets, migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens prövning av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Rapport utgiven av RFSL.
ILGA (2019) State-Sponsored Homophobia 2019. De facto criminalisation: Iraq, 2019-03-19 s. 523 [https://lifos.migrationsverket.se/dokument?d ocumentSummaryId=42986]
Jansen, S. (2014) Good Practices Related to LGBTI Asylum Applicants in Europe. ILGA Europe.
Jansen, S. (2019) Pride or shame? Assessing lgbti asylum applications in the Netherlands following the XYZ and ABC judgements. COC Netherlands. Kammarrätten (2013) MIG 2013: 25, Mål nr UM 3853-13. Kammarrätten
Stockholm, 2013-12-19
Kammarrätten (2013) Mål nr UM 3853-13. 2013-12-19, Kammarrätten Stockholm.
Kammarrätten (2016) Mål nr UM 5663-16. 2016-12-21, Kammarrätten Stockholm.
Malmquist, V. (2016) Fruktan och skam. En granskning av
migrationsdomstolarnas bedömningar av HBTQI-asylärenden. Kandidatuppsats, Lunds universitet.
Migrationsverket (2015) Rättsligt ställningstagande angående utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck. SR 38/2015
Millbank, J. (2009) From Discretion to Disbelief: Recent Trends in Refugee Determinations on the Basis of Sexual Orientation in Australia and the United Kingdom. The international Journal of Human Rights, 13(2–3): 391–414.
NCK (2020) Sexuellt våld: Rättens syn på trovärdigt offer. Nationellt Center för Kvinnofrid. [https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/ sexuellt-vald/sexuellt-vald/, hämtat 2020-01-08]
Prop. 2005/06:6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning.
Sharpston, E. V. E. (2014) Opinion of advocate general Sharpston delivered on 17 July 2014. Joined cases C148/13, C149/13 and C-150/13. [https:// eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:62013CC 0148&from=SV, hämtat 2020-01-08]
Socialförsäkringsutskottet (2009) Migration och asylpolitik. Socialförsäkringsutskottets betänkande 2009/10:SfU14. UD (2019) Irak – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens
principer: situationen per den 30 juni 2019. Rapport nr 43923. UNHCR (2012) Guidelines on International Protection No. 9: Claims to
Refugee Status based on Sexual Orientation and/or Gender Identity within the context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or its 1967 Protocol relating to the Status of Refugees.