Det finns en omfattande och utbredd tystnad i Kärleken vi inte förstår och Alla är ledsna nuförtiden. Baserat på analysen är den här tystnaden mest av kommunikativ och känslomässig
52 Moeyaert, Kärleken vi inte förstår, 102f.
karaktär; den uppstår i stället för talet respektive hindrar talet från att ta sig ut samt beror på en spänd eller känslomässig situation. Situationens stämning kan i sin tur påverka även naturen, djuren och karaktärernas omgivningar vilket skapar effekten av att känslorna blir starkare och scenerna mer dramatiska.
För att kunna utföra ovanstående analyser har jag främst använt mig av Nikolajevas teorier om berättarperspektiv men även delar av det hon kallar för ”manliga”- respektive ”kvinnliga egenskaper”. Därtill har jag använt Ondek Laurences begrepp ”the unsaid”, ”the unsayable”
och ”the unspoken” för att kunna utröna vad tystnaden beror på. Bägge teorier har varit nyttiga i fastställandet av dels vad tystnaden beror på, dels vilken effekt den har och i vidare bemärkelse även vilken funktion den får. Dessutom har jag kort använt Joosen då det har varit lämpligt.
Analysen kring verkens berättarperspektiv visade främst att berättarna, trots deras likhet i ålder och kön, allra mest skiljer sig åt i frågan om vad de bryr sig om och vidare vad de väljer att gestalta och tänka på. Fokalisatorn i Kärleken vi inte förstår visar genom sina tankar och handlingar att hon bryr sig mer om sina syskon och deras upplevelse än sig själv medan det inom Bianca pågår en sorts kamp mellan att å ena sidan inte få plats, å andra sidan att själv ta den platsen hon behöver. Det här betyder fortsättningsvis att historierna skiljer sig åt kring vad de gestaltar; fokalisatorn i Kärleken vi inte förstår lyfter fram Axels upplevelser, Edies tystnad och Bonnies ansvar gentemot de andra medan Bianca lyfter fram sina egna tankar, känslor och, som sagt, den kamp hon för med sig själv liksom mot sin mamma.
Berättarperspektiven gav mig förutsättningen att analysera tystnadens funktion i Kärleken vi inte förstår och Alla är ledsna nuförtiden. Genom berättarnas ögon fick jag se vad de ansåg vara viktigt och kunde därmed dra slutsatser kring tystnaden som skiljde sig åt en hel del. I det förstnämnda verket fungerar tystnaden som ett verktyg för både karaktärerna och Moeyaert;
karaktärerna använder den som ett sätt att kommunicera och reagera medan Moeyaert här använder den för att undanhålla information från läsaren och få stämningar att förstärkas. I Alla är ledsna nuförtiden fungerar tystnaden snarare som ett tema eller ett motiv för att den motiverar Bianca och får historien att föras framåt. Dessutom omnämns tystnaden i den sistnämnda romanen på ett annat sätt – Bianca reflekterar exempelvis kring den och bestämmer sig slutligen för att frångå den och vidare berätta vad hon tydligt vill och tycker.
I fråga om maktaspekten i tystnaden mellan de yngre och de äldre karaktärerna har jag dragit slutsatsen att de äldre ofta tystar de yngre och att det här i viss mån även sker mellan de äldre och de yngre barnen. Jag påvisade att det mellan karaktärerna finns olika formationer som skapar en vi och dem-känsla som påverkar de olika berättarperspektiven på olika vis.
Fokalisatorn i Kärleken vi inte förstår klumpas lätt ihop med sina syskon som en kontrast till
modern och dennes partners. Dessutom vill jag hävda att även Bootsman tillhör gruppen med barnen trots sin ålder för att denne inte står upp emot modern samt bara låter saker hända denne.
Fortsättningsvis framställs Bianca snarare som en ensam individ med grupperingar kring sig vilka hon försöker och misslyckas med att passa in i.
Till maktaspekten av tystnaden hör också crossvokalisationen och Moeyaerts val att ta rösten av två dubbelt undergivna karaktärer som varken passar in i mansnormen eller vuxennormen.
Genom att göra detta ger Moeyaert bägge karaktärer agens som dels flickor, dels barn trots dennes kompensation för deras roller. Huruvida kompensationen är medveten eller inte kan jag inte spekulera kring men av analysen att döma lämnas jag ändå undrande kring flickornas öden.
Jag tolkar det som att Bianca, trots sin agens, slutligen väljer att underminera sig själv genom att frångå tystnaden – det är en dubbelt val på det sätt att det kan framstå som att hon går sin egen väg men samtidigt gör exakt det hennes föräldrar vill att hon ska göra: berätta vad hon vill. Fokalisatorn i Kärleken vi inte förstår är mer komplicerad eftersom berättelsen är uppbyggd av sekvenser ur hennes barndom samt för att slutet är öppet för tolkning. Här ser jag ett liknande val som jag tror får en annan effekt. Fokalisatorn kommer till insikten att det nog ändå kommer att bli bra, hennes mamma och dennes partners till trots. Konsekvensen av insikten gestaltas inte men jag kan tänka mig att hon, genom att ha med sig det här, får en ny blick på tillvaron.
Vidare vill jag säga något sammanfattande om tystnaden som behandlar djuren och naturen i ovanstående verk. Jag har redan konstaterat att tystnaden berör dem och vidare handlar det främst om att de genom berättarens blick till synes tystnar på grund av stundens stämning.
Därtill handlar naturens tystnad, till skillnad från tidigare, bara om avsaknaden av ljud.
Moeyaert har, i min åsikt och enligt min undersökning, här lyckats skriva två romaner så vitt skilda från varandra i fråga om tystnadens funktion att de dels visar på ett av Moeyaert nyanserat skrivande, dels att romanerna var värda att ta i beaktning och analysera. Initialt var jag mycket osäker på vad jag skulle komma fram till och om det överhuvudtaget skulle visa sig att tystnadens funktion såg olika ut – vidare ter jag mig positivt överraskad till mitt resultat.
Jag anser att det tillhör min undersökning att poängtera att Moeyaerts författarskap, på svenska, är relativt outforskat. Min analys av tystnaden i dessa verk har tvingats utesluta en rad intressanta aspekter av vad romanerna har att erbjuda och jag tror att det till exempel hade varit intressant att anlägga en queer- eller feministisk teori för att till exempel undersöka maktförhållanden eller kön. Därtill hade det varit fascinerande att göra en läsarorienterad analys för att exempelvis undersöka hur barn faktiskt läser dessa romaner. Förutom detta tror jag att andra kombinationer av Moeyaerts verk liksom Moeyaert i konstellationer med annan samtida,
eller inte samtida, barn- och ungdomslitteratur kan skapa spännande läsningar och slutsatser som kan säga något om litteraturen som skrivs idag.
Genom att skrapa på ytan och ta mig djupare ner mellan raderna i Moeyaerts verk har jag fått en ny förståelse för, och än en gång blivit nyförälskad i, dennes skrivande. Jag upptäckte fåglar som föll ner från himlen, små moln som låter puff puff puff och en öronbedövande tystnad som trängde igenom romanernas sammelsurium av röster och ord.
Källförteckning
Tryckt material
Druker, Elina, Sundmark, Björn, Warnqvist, Åsa & Österlund, Mia (red). Silence and Silencing in Children’s Literature. Göteborg: Makadam förlag, 2021.
Lassén-Seger, Maria. ”Mångkulturella visioner: Tysta möten över kultur- och språkgränser i Shaun Tans bilderböcker”. Ur Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur, redigerad av Andersson, Maria & Druker, Elina, 251–264. Lund: Studentlitteratur AB, 2017.
Lindskog, Annika J. Silent Modernism: Soundscapes and the Unsayable in Richardson, Joyce, and Woolf. Lund: Lund University, English Studies, Centre for Languages and Literature, 2017.
Moeyaert, Bart & Höglund, Anna. Afrika bakom staketet. Stockholm: Bonnier Carlsen, 1995.
Moeyaert, Bart. Alla är ledsna nuförtiden. Översatt av Annika Johansson. Stockholm: Gilla böcker, 2019.
Moeyaert, Bart. Bröder. Översatt av Annika Johansson. Stockholm: Lilla Piratförlaget, 2020.
Moeyaert, Bart. Graz. Översatt av Per Holmer. Malmö: Rámus förlag, 2020.
Moeyaert, Bart. Kärleken vi inte förstår. Översatt av Annika Johansson. Stockholm: Gilla böcker, 2019.
Nikolajeva, Maria. Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur AB, 2017.
Otryckt material
Englund, Jenny & Åkerholm, Jenny. ”Mångkultur i barnlitteraturen: En studie över hur kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner gestaltas i bilderboken”.
Examensarbete, Mälardalens högskola, 2010.
Guldbacke Lund, Linnéa. ”Tystnaden: Makten, rösten och talet: En analys av tystnaden som kontrollinstrument i Vegetarianen och brun flicka drömmer”. Kandidatuppsats, Umeå universitet, 2018.
Joosen, Vanessa. ”Bart Moeyaert: Sensual Appeal and Difficult Issues”. Bookbird: A Journal of International Children’s Literature 50, nr. 4 (oktober 2012): 83–89.
https://www.ibby.org/subnavigation/archives/flipbook?tx_archive_archivelist%5Baction%5D
=show&tx_archive_archivelist%5Bcontroller%5D=Publication&tx_archive_archivelist%5Bp ublication%5D=50&cHash=fc1103676a76ea8c6d5a9342e79ae756 (hämtad 2021-11-14).
Kågenäs, Josefine & Rosengren, Malin. ”Hamsa, Pirjo, Danilo och Anna: En studie om hur mångkultur skildras i tio moderna barnböcker”. Examensarbete, Mälardalens högskola, 2009.
Lint, Michiel van. ”Barnböcker som verktyg till värdegrund”. Examensarbete, Mittuniversitetet, 2013.
Willstedt, Anna. ”Hon borde kunna prata och läsa som andra mammor: En kvalitativ text- och innehållsanalys av etnicitet i bilderböcker”. Kandidatuppsats, Uppsala universitet, 2014.