Sammanfattningsvis kan det konstateras att civilrättsliga sanktioner kan utgå med anledning av bristfälliga kreditprövningar, trots att KkrL inte föreskriver några civilrättsliga sanktioner. I vissa undantagsfall kan återbetalningsskyldigheten jämkas enligt 36 § AvtL. Huruvida skadestånd kan utgå till konsument eller borgensman är mer osäkert, men stöd finns för att så torde vara möjligt. Rätten i praktiken är dock mer begränsad, då såväl lagstiftaren som rättstillämparen har fastslagit att 36 § AvtL ska tillämpas restriktivt. Sålunda krävs också mer än att bara 12 § KkrL (och 8 kap. 1 § LBF) överträds, en ringa överträdelse föranleder inte att jämkning eller skadestånd kan utgå. Några tydligt fastslagna riktlinjer går inte att utläsa, emellertid har vissa slutsatser dragit av vilka omständigheter som kan tala för att jämkning av återbetalningsskyldigheten kan ske. De omständigheter som tycks tala för att jämkning är påkallat, är att konsumenten eller borgensmannens ekonomi har påverkats på ett betungande sätt, att konsumenten eller borgensmannen haft mycket dålig ekonomi där flera utmätningsförsök har gjorts, en borgensman har inte fått tillräcklig information om konsumentens ekonomiska situation eller att borgensåtagandet är i form av en generell borgen, och inte en proprieborgen. Omständigheter som istället kan tala för att jämkning ej kan aktualiseras är om överträdelserna är ringa, om en konsument själv har bidragit till felaktigheter eller att konsumenten har handlat irrationellt.
Sett till sanktionssystemets förenlighet med EU-rättens krav på effektivitet, proportionalitet och avskräckande effekt kan det konstateras att det i stort överensstämmer med EU-rättens krav. Emellertid skulle ett civilrättsligt sanktionssystem möjligen bättre uppfylla dessa krav, om det civilrättsliga ansvaret begränsas, så det inte blir oskäligt betungande för kreditgivare, exempelvis genom att ansvar endast kan aktualiseras vid uppsåtliga överträdelser eller uppenbara överträdelser. Ett oinskränkt ansvar gentemot konsumenterna skulle förvisso kunna vara avskräckande, men det skulle vara en förlångtgående sanktion enligt proportionalitetsprincipen. Sammantaget uppfyller den svenska regleringen av sanktioner EU-rättens krav, men införandet av civilrättsliga sanktioner i KkrL skulle möjligen vara mer fördelaktigt i de fall de begränsas till uppsåtligt förfarande eller uppenbart felaktiga förfaranden för att bekämpa överskuldsättningen i samhället.
45
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1975/76:81 Med förslag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, m.m..
Prop. 1991/92:83 Om ny konsumentkreditlag.
Prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse. Prop. 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag.
Prop. 2013/14:107 Viss kreditgivning till konsumenter.
Prop. 2015/16:125 Skuldsanering – bättre möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt. Prop. 2015/16:85 Ett effektivare förbud vid bristande kreditprövning.
Prop. 2017/18:72 s. 35-37 Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter.
Prop. 2019/20:100 2020 års ekonomiska vårproposition – Förslag till riktlinjer.
Statliga utredningar
SOU 2013:78 s. 44 Överskuldsättning i kreditsamhället?
SOU 2014:60 Tillförlitligare kreditupplysningar – ett förbättrat integritetsskydd vid offentligrättsliga krav.
Departementsserien (Promemoria)
DS 2013:17 Straffavgift vid bristande kreditprövning. DS 2013:26 Viss kreditgivning till konsumenter.
Motion
46 Föreskrifter FFFS 2014:11. KOVFS 2011:1. KOVFS 2020:1. Direktiv
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG.
Meddelande från Kommissionen
Europeiska Kommissionen, Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet,
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén; Om att förstärka sanktionssystemen i den finansiella tjänstesektorn, KOM(2010) 716 slutlig.
Rättspraxis
Avgöranden från Högsta domstolen
NJA 1988 s. 230. NJA 1993 s. 163. NJA 1996 s. 3. NJA 1996 s. 19. NJA 1999 s. 304. NJA 1999 s. 408.
Avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen
HFD 2017:64.
Avgöranden från Förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten i Karlstad 2016-01-18, mål nr. 4894-14. Förvaltningsrätten i Karlstad 2016-01-18, mål nr. 4896-14.
47 Avgöranden från Kammarrätten
Kammarrätten i Göteborg 2016-10-19, mål nr. 888-16. Kammarrätten i Stockholm, 2019-05-23, Mål nr. 8304-18.
Avgöranden från Allmänna reklamationsnämnden
ARN 2000-1830. ARN 2002-4108.
Beslut från Konsumentverket
Konsumentverkets beslut mot Grandvik AB, 2014-11-05, Dnr. 2012/541.
Konsumentverkets beslut mot Förskottslön Sverige AB, 2014-11-05, Dnr. 2014/540. Konsumentverkets beslut mot La Redoute Sverige AB, 2014-12-08, Dnr. 2014/543-110. Konsumentverkets beslut mot Ambrion Finans AB, 2015-11-04, Dnr. 2015/442.
Beslut från Finansinspektionen
Finansinspektionens beslut mot Finans AB Marginalen, 2009-06-26, FI dnr. 09-3351-342. Finansinspektionens beslut mot Sparbanken Gotland, 2012-12-10, FI Dnr. 12-3181. Finansinspektionens beslut mot Solidum AB (publ), 2014-10-06, FI Dnr. 12-13485.
Finansinspektionens beslut mot Snapphanebygdens Sparbank, 2017-04-24, FI Dnr. 15-6162.
Avgöranden från EU-domstolen
Dom den 5 februari 1963, Mål 26/62, NV Algemene Transport- en Expeditie Onderneming van
Gend & Loos mot Nederländska skatteförvaltningen, ECLI:EU:C:1963:1.
Dom av den 13 november 1990, Mål C‑331/88, Fedesa m.fl., ECLI:EU:C:1990:391. Dom av den 25 april 2013, Mål C-81/12, Asociaţia Accept, EU:C:2013:275.
Dom av den 26 september 2013, Mål C-418/11, Texdata Software GmbH, EU:C:2013:588. Dom av den 27 mars 2014, Mål C-565/12, LCL Le Crédit Lyonnais SA mot Fesih Kalhan, EU:C:2014:190.
Dom av den 18 december 2014, Mål C-449/13, CA Consumer Finance SA mot Ingrid Bakkaus, EU:C: 2014:2464.
48 Litteratur
Böcker
Askeland, B & Bernt, J.F. (red.), Erkjennelse og engasjement : minnesseminar for David
Roland Doublet [1954-2000], Fagbokforlaget, Bergen, 2002.
Bernitz. U., Kjellgren. A., Europarättens grunder¸ 5:e uppl., Nordstedts Juridik, Polen, 2014. Derlén. M., Ingmansson. S., Lindholm. J., Grundläggande EU-rätt, Liber, Kina, 2015. Donner. G., Handbok i bankrätt, Bokförlaget Juridik & Samhälle, Borås, 1996.
Eriksson. A., Lambertz. G., Konsumentkrediter – kommentar till 1992 års konsumentkreditlag, Publica, Stockholm, 1993.
Korling, Fredric., Zamboni, Mauro., Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Polen, 2015. Lennander, G., Kredit och säkerhet, 11:te uppl., Istuts Förlag, Polen, 2015.
Lycke. J., M. Runesson. E., Swahn. M., Ansvar vid finansiell rådgivning, Nordsteds Juridik, Stockholm, 2003.
Mellqvist. M., Persson I., Fordran och skuld, Iustus Förlag, Polen, 2019.
Papadopoulou. F., Skarp. B., Juridikens nycklar, Wolters Kluwer Sverige AB, Polen, 2017. Ramberg. C. Kontraktstyper, Nordstedts Juridik, Solna, 2005.
Sandgren, Claes., Vad är rättsvetenskap?, Jure Förlag, 2009.
Walin. G., Borgen och tredjemanspant, 3:e uppl., Nordstedts Juridik, Stockholm, 2002.
Artiklar
Bengtsson. B., Om skadestånd vid konsumenttjänster, SvjT 2008, s. 262-273.
Ingvarson. T., Allmänna råd och jämkning av borgensåtaganden, SvJT 2008, s. 867-876. Ingvarsson. T., Solidariskt ansvar, SvJT 2018, 423-438.
Ismail. Z., Kontextualitet som minoritetsskydd – Rättskälleläran och kvinnor som utsätts för
våld i anknytningsrelationer, Juridisk Publikation (JP), Jubileumsnummer 2014, 2014, s.
229-245.
Kleineman. J., Kreditgivaransvaret - professionsansvar under utveckling, JT, JT 1993-94, s 172-183.
Kleineman. J., Sanktionsmedel mot vårdslösa banker och andra professionella kreditgivare, JT, JT 1994-95 s. 234-243.
Olsen, Lena., Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 105-145. Peczenik. A., Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s. 249-272.
49 Peczenik. A., Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken,
Förvaltningsrättslig Tidskrift, 1990, s. 41-52.
Svensson. E-M., De lege interpretata – om behovet av metodologisk reflektion, Juridisk Publikation (JP), Jubileumsnummer 2014, 2014, s. 211-226.
Zahle, H., Polycentri i retskildelaeren, i festskrift til Torstein Eckhoff, Tanum, Oslo, 2003 752-756.
Avhandlingar
Henriksson., A-S., Överskuldsatt och skyldig: en rättsvetenskaplig analys av konsumentskyddet
mot överskuldsättning, Juridiska institutionen, Diss. Umeå universitet, 2016.
Gustafsson. H., Rättens Polyvalens: En rättsvetenskaplig studie av sociala rättigheter och
rättssäkerhet, Juridiska institutionen, Diss. Göteborgs universitet, 2003.
Övrigt material
Internetkällor
Financial Stability, Financial Services and Capital Markets Union, Responsible consumer
credit lending: FSUG opinion and recommendations for the review of the Consumer Credit Directive, 2019.
https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/business_economy_euro/banking_and_finance/docum ents/fsug-opinions-190408-responsible-consumer-credit-lending_en.pdf (hämtat 2020-04-13) Finansinspektionen, Sanktioner – Finansiella företag, 2020.
https://www.fi.se/sv/publicerat/sanktioner/finansiella-foretag/ (hämtat 2020-05-22) Konsumenternas bank och finansbyrå; Konsumenternas försäkringsbyrå, Borgen, u.å. https://www.konsumenternas.se/lana/olika-lan/om-bolan/pantsattning/borgen (2020-05-05) Konsumentverket, Diariet, Sök ärenden (Kreditprövning), u.å.
https://www.konsumentverket.se/aktuella-konsumentproblem/anmal-till-konsumentverket/diariet-pa-webben/ (hämtat 2020-04-26)
Konsumentverket, Kartläggningens delar, 2019.
https://www.konsumentverket.se/om-konsumentverket/vart-arbete/forskning-och-rapporter/konsumentrapporten/kartlaggningens-delar/ (hämtat 2020-04-13). Konsumentverket, Koll på pengarna, 2020.
https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/privatekonomi/koll-pa-pengarna-2020-konsumentverket.pdf (hämtat 2020-04-26)
Konsumentverket, Mål, domar och förelägganden, u.å.
50 Konsumentverket, Remisspromemoria till KOVFS 2019:XX, s. 12, 2019.
https://www.konsumentverket.se/contentassets/13e3b391cc324081887f19d6e1219e59/besluts -promemoria-till-kovfs-allmanna-rad-for-konsumentkrediter.pdf (hämtat 2020-05-03)
Rapporter
Eriksson. A., Konsumentskyddet inom det finansiella området, 2005.
https://www.regeringen.se/contentassets/dad6eb4bd79a4333ac41a80e6f39eed1/konsumentsky ddet-inom-det-finansiella-omradet (hämtat 2020-04-07)
Finansinspektionen, Konsumentskyddsrapport, 2020.
https://www.fi.se/contentassets/981f109cb0f64d998a9c039426cf5d6a/konsumentskyddsrappo rt-2020b.pdf (hämtat 2020-04-17)
Finansinspektionen, Svenska Konsumtionslån 2018, dnr. 18-11091, 2018.
https://www.fi.se/contentassets/1f940c907eb94e16806c8f774622ce0b/konsumtionslan_2018. pdf (hämtat 2020-04-17)
Finansinspektionen, Svenska konsumtionslån 2019, dnr. 19-10094, 2019.
https://www.fi.se/contentassets/3900398fb47e41d6a6a5d9af378a1f36/konsumtionslan2019ny 20190614.pdf (hämtat 2020-04-17)
Konsumentverket, Rapport 2013:8 Konsumentrapporten 2013 – läget för Sveriges
konsumenter, 2013.
https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/var-verksamhet/konsumentrapporten-2013-konsumentverket.pdf (hämtat 2020-04-13).
Konsumentverket, Rapport 2018:1 Konsumentrapporten 2018 – läget för Sveriges
konsumenter, 2018.
https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/var-verksamhet/konsumentrapporten-2018-konsumentverket.pdf (hämtat 2020-04-13). Kronofogdemyndigheten, Statistik skuldsatta 2017–2019, u.å.
Statskontoret, Delat tillsynsansvar enligt konsumentkreditlagen – för- och nackdelar, 2018. http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2018/2018105.pdf (hämtat 2020-04-13)
Lagkommentar
Klefbäck. Johan., Konsumentkreditlag (2010:1846), lagkommentar till Konsumentkreditlagen, Karnov Internet.
Lycke. Johan., Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lagkommentaren till 8 kap. 1 §, Lexino Internet.
51 Grönfors. Kurt., Dotevall. Rolf., Avtalslagen (1915:218), lagkommentar till Avtalslagen, Nordstedts Juridik.