Avslutning

Eftersom denna undersökning bygger på intervjuer med enbart fyra lärare är det omöjligt att göra generaliseringar av deras resonemang. Som tidigare nämnts är detta dock inte undersökningens syfte. Respondenternas resonemang om utformningen av arbetslagsarbetet samt deras engagemang och utveckling skissar, som jag ser det, fyra olika arbetslagssituationer och ger en bild av hur det kan se ut.

Respondenternas resonemang och arbetslag har bl.a. analyserats utifrån Hargreaves mikropolitiska analys av samarbetskulturer och påtvingad kollegialitet. Som tidigare nämnts finner jag i flera avseende Hargreaves renodlade analys av de båda samarbetsformerna som snäv och onyanserad. Detta till trots har analysen varit behjälpig i förståelsen av såväl respondent 2, 3 och 4:s arbetslag som deras resonemang, engagemang och utveckling. Undersökningen visar att respondenternas respektive arbetslag ligger i linje vad som, enligt Hargreaves, kännetecknar samarbetskulturer.

Hargreaves analys har också gjort det möjligt att identifiera en form av samarbete, som inte uppmärksammas av honom själv men som varit till hjälp vid förståelse av respondent 1:s arbetslag, hans resonemang och bristande engagemang och utveckling. Denna samarbetsform bär drag av både samarbetskulturens och den påtvingade kollegialitetens utmärkande drag och jag har därför valt att kalla den påtvingad samarbetskultur.

Enligt Hargreaves ligger en av skolans, lärarnas och skolmyndigheternas stora utmaningar i en postmodern värld i hur man väljer att förhålla sig till samarbete. Valet står, menar Hargreaves mellan att uppmuntra samarbete som utmärks av samarbetskulturernas kännetecknande drag såsom spontanitet, frivillighet och utvecklingsorientering eller samarbete som utmärks av den påtvingade kollegialitetens kännetecknande drag såsom administrativ styrning, kontroll och implementeringsorientering.79 Betraktat utifrån respondenternas arbetslag och resonemang menar jag dock att valet inte enbart står mellan samarbetskulturer och påtvingad kollegialitet. I en skolkontext som utmärks av å ena sidan

79

styrning och kontroll och å andra sidan frihet och självständighet ligger den stora utmaningen för såväl skolor som lärarutbildningar, enligt min mening, istället i att hitta produktiva och fungerande former för den påtvingade samarbetskulturen så att denna, trots sin dubbla natur, kan resultera i engagemang och utveckling. Om detta inte sker finns, menar jag, en risk att arbetslagsarbetet upplevs som meningslöst och ett slöseri med tid och energi. Samarbetet kan då bli en bromskloss för både den personliga ochm yrkesmässiga progressionen vilket i förlängningen kan innebära att man som lärare tappar den motivation som, enligt min mening, utgör en stor drivkraft i yrkesutövningen.

Det ligger utanför ramen av detta arbete att komma med råd för hur arbetslagsorganisering kan eller bör gestaltas. Utifrån respondenternas resonemang och vad som framkommit i denna undersökning kan jag dock konstatera att om man, som på respondenternas skola, väljer att låta nyetablerade och sedan tidigare etablerade arbetslag arbeta sida vid sida måste man ta i beaktande att lagen, beroende på hur länge de har varit etablerade, har olika förutsättningar och utgångspunkter vad gäller arbete, engagemang och utveckling.

Referenser

Arfwedson, Gerd och Gerhard Arfwedson (1992). Arbete i lag och grupp. Om grupparbete, tema, projekt, lärarlag och lokala arbetsplaner i skola och undervisning. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.

Assermark, Gert och Katarina Sörensson (1999). Arbetslag i skolan. Stockholm: Liber AB och Gert Assermark och Katarina Sörensson.

Axiö, Annika och Berit Palmquist (2000). Utveckla ledarskapet i skolan. Stockholm: Liber. Björn, Christina, Marianne Ekman Philips och Lennart Svensson (2002). Organisera för

utveckling och lärande. Om skolprojekt i nätverksform. Lund: Studentlitteratur.

Davidsson, Bo och Runa Patel (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur Gíslason, Björn och Lars Löwenborg (2003. Lärarens arbete. Stockholm: Liber AB.

Goodson, Ivor F (2005). Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärares yrkesroll. Lund: Studentlitteratur.

Hargreaves, Andy (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, Håkan (1998). Arbetslagsarbete i skolan. Förutsättningar och utmaningar för

teamutveckling i skolan. Östersund: H. Jönsson Konsult AB.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lundström, Ulf (2007). Gymnasielärare – perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid millennieskiftet. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för barn- och

ungdomspedagogik.

Lycken, Margareta (1999). Effektiva arbetslag i skolan. Tankar, idéer och verktyg. Jönköping: Brain Books AB.

Lärarförbundet (2006). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. Stockholm: Lärarförbundet.

Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Mål och riktlinjer, kursplaner, timplaner. Upplaga 1:17. Stockholm: Allmänna förlaget. 1992. Trost, Jan (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Ej tryckta källor

Välfärd för alla – det dubbla åtagandet. Lägesrapport 1. (2004) Malmö stad Välfärd för alla – det dubbla åtagandet. Lägesrapport 3. (2005) Malmö stad Personalpolicy för Malmö stad P2006. s. 14 och 5

http://www.malmo.se/download/18.33aee30d103b8f1591680007138/personalpolicy+p20 06+2001.pdf

Prop 1992/93: 250, s. 78.

http://www.riksdagen.se/debatt/visadok.aspx?spec=visa_stort_dokument&dokid=GG0325 0

Utskrift från 2008-09-01 finns i författarens ägo.

Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning

http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf Utskrift från 2008-09-30 i författarens ägo.

Bilaga 1

Intervjuguide

Grunduppgifter

Ålder?

Examensår- och ort? Antal år som lärare? Antal år på skolan? Ämnen?

Definition av arbetslag?

Initiering av arbetslag

Vem initierade arbetslagsinförande? Hur initierades arbetslagsarbete? Hur motiverades beslutet? Hur upplevde du initieringen?

Organisering av arbetslag

Hur gick processen för arbetslagsorganiseringen till rent praktiskt? Vem har beslutat sammansättningen?

Hur är lagen sammansatta?

Hur upplever du arbetslagsorganiseringen?

Arbetslagets uppgifter

Berätta om arbetslagets uppgifter?

Vilka uppgifter bör arbetslaget arbeta med? Arbetslagsarbetets mål?

Hur ofta träffas ni?

Hur ser ett typiskt möte ut?

Det egna arbetslagsdeltagandet

Hur fungerar ditt arbetslag?

Hur upplever du ditt eget deltagande?

Vad tycker du att arbetslagsträffarna ger dig?

Hur har ditt arbete förändrats sedan arbetslagsinförandet? Hur har ditt arbete förändrats genom arbetslagsarbetet? Hur har du utvecklats genom arbetslagsarbetet? Är det något du saknar och iså fall vad?

Bilaga 2

Informerat samtycke att deltaga i examensarbete om arbetslag

Arbetslag betraktas emellanåt som en av skolans stora reformer och en av de snabbast växande företeelserna i svenskt skolliv idag. Det finns en massa litteratur om arbetslagets fördelar och nackdelar, hur det ska organiseras, vilken roll psykologiska faktorer spelar och vem som bör initiera bildande av arbetslag. Dessvärre uteblir ofta lärarnas röster i diskussionen och i den mån lärare uttalar sig rör det sig ofta om lärare vid grundskolan. Gymnasielärare finns sällan representerade.

Syftet med detta arbete är att genom fyra intervjuer undersöka vad gymnasielärare, inte forskare, skolledning eller grundskolelärare, tänker och tycker om arbetslag och arbete i sådant och hur detta kan förstås utifrån teorier om skolan och det postmoderna samhället. Undersökningen ämnar således ge inblick i, kunskap om och eventuell förståelse för hur lärare tänker och känner inför arbetslag samt vilka aspekter som lärare upplever som centrala dels i skapande av och arbetande i arbetslag, dels i läraryrket i stort. Förhoppningen är att undersökningen ska synliggöra förtjänster och brister på både organisatoriska, administrativa, kollegiala och individuella plan och ge en bild av en komplex verksamhet. Detta kan i sin tur ligga till grund vid såväl förbättring av redan etablerade projekt som genomförande av framtida reformarbeten.

Deltagandet i undersökningen är frivilligt och informanten har när som helst rätt att dra sig ur. Uttalanden som görs kommer att refereras och i viss mån citeras i den publicerade undersökningen men konfidentialitet kommer att säkras genom att privat data såsom namn, skola och identifierande drag inte kommer att redovisas. Den publicerade undersökningen kommer dock att innehålla information om informantens ålder, kön och examensår och ort som potentiellt kan kännas igen av andra.

Endast Charlotta Zimmergren och dennas handledare vid Malmö högskola kommer ha tillgång till det inspelade materialet.

Intervjuerna kommer att transkriberas och analyseras och i analysprocessen har informanten, om så önskas, rätt att få se såväl intervjuutskrift som tolkning av denna. Informanten har dock inget inflytande över hur uttalanden tolkas.

Härmed accepterar jag undersöknings villkor och ger mitt informerade samtycke att deltaga.

Informant Forskare

Namn och datum Namn och datum