7. ANALYS
7.2 AVSLUTNINGSVIS, NÅGRA PERSONLIGA REFLEKTIONER
En av våra handledare sa i utbildningens början att; ”Denna utbildning kommer att vara en resa för er alla”. (Ann-Christin Ringström 2006). Med lite mer än en termin kvar på studie- och yrkesvägledarutbildningen känner vi båda att det stämmer. Vi anser att vår utbildning är väldigt bred och kompetensrik även om kompletteringar krävs för att berika den ytterligare och göra oss mer attraktiva på den privata företagsmarknaden. Där finns en del moment på utbildningen som vi anser ska ses över och de är hur vi marknadsför oss efter utbildningens slut, detta är naturligtvis något vi själva får ta ansvar för beroende på vilket syfte med utbildningen vi har. Efter de intervjuer vi har gjort under detta examensarbete har vi fått en ny kunskap, förståelse men framför allt en fördjupning, i hur stort, omfattande och utbrett ett Human Resource - center är i större privata företag. Om vi härleder till vårt syfte så har vi fått en uppskattning att trots den samtida omvandlingen av arbetsmarknaden och arbetslivet samt den påtagligt snabba globala kunskapsutvecklingen så ses studie – och yrkesvägledaryrket fortfarande som ett traditionellt yrke, vi är fortfarande ”SYO”. ”
Vi känner att det är viktigt att se till att vår status höjs, inte minst så att lönenivån höjs, samt att vara stolta över den breda kunskapsbank vi besitter efter tre år på högskolan. Förutsättningarna vi har när vi ska ut i arbetslivet baseras nu på att göra aktiva val och mål samt att följa dem. ”Nina” sa under intervjun att; ”om det är HR som lockarer, så ska ni göra upp mål som ni sedan strävar efter att nå.” Vår tolkning är att det krävs disciplin och ett ”driv” för att nå dit, men att det är möjligt. Ingen av de intervjupersoner vi har varit i kontakt med
har dementerat vår förförståelse men de har alla menat att en anställning direkt efter utbildningen är svår. Med det i åtanke så frågar vi oss nu; vad krävs för att arbetsgivare på privata företag ska få upp ögonen för studie- och yrkesvägledare? Är det så att processen redan är igång? Vi ser att en studie som fokuserar på vår utbildning inom den privata arbetsmarknaden kan föra diskussionen vidare. En problemformulering vi kan tänka oss i en framtida studie härleds från en fråga vi ställde oss själva i vår inledning och den lyder; vem, eller vad, är det som kan vara pådrivande i denna process med att omgestalta synen på SYV’s profession? Till slut är väl verkligheten sådan att förutsättningarna för oss att få arbete som ”Syvare” inom den privata marknaden är inte svårare eller lättare än för andra som söker arbete. Allt handlar om sin egen förmåga att sälja sig själv och inneha en viss kompetens blandat med egenskaper som är berättigande för den tilltänkta tjänsten. Personkemin mellan intervjuare och den sökande tillsammans med den sökandes habitus skall stämma överens med företagets kultur och värderingar.
KÄLLFÖRTECKNING:
LITTERATUR
Abrahamsson, K, L & T. Björkman. (2002) Utbildning, kompetens och arbete. Studentlitteratur
Bryman, Alan (1997) Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Frykman, Per (2005) Myten om den effektiva rekryteringen: jobbsökning och rekrytering på 2000-talet. Stockholm: Bookhouse Publishing
Hansen L. & Orban. P. (2002) Arbetslivet. Studentlitterartur.
Hofstede, Geert (1991) Organisationer och kulturer - om interkulturell förståelse. Lund Studentlitteratur
Holm-Löfgren, Barbro (1995) Kulturuppvaknande: Kontorskultur, företagskultur, vårdkultur, samhällskultur. Lund Studentlitteratur
Jansson, Tommy (2004) Validering: att synliggöra individens resurser. Malmö: Liber Ekonomi
Lindgren, Monika, Johan Packendorff & Nils Wåhlin (2001) Resa genom Arbetslivet: Om människors organisationsbyte och identitetsskapande. Academia Adacta AB
Lindmark. A & Önnevik. T, (2006) Human Recourse Management. Studentlitteratur
Lovén, Anders (2000) Kvalet inför Valet. Malmö Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan
Ryen, Anne, (2004) Kvalitativ Intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber ekonomi.
Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB
Trost, Jan (2007) Enkätboken, Författarna och Studentlitteratur
Ola Bergström (1998) Att passa in, Bokförlaget BAS, Göteborg
W. Knocke, I-B Drejhammar, L. Gonäs och K. Isaksson (2003:4),”Retorik och praktik i rekryteringsprocessen” av i Skriften ”Arbetsliv i omvandling
Chatman, A. Jennifer, (2001) Matching People and Organizations: Selection and Socialization in Public Accounting Firms. Administrative Science Quarterly, Vol 36, No 3, pp.459-484. Published by: Johnson Graduate School of Management, Cornell University.
Internet litteratur
. Vetenskaplig%20teori%20omtentamen%20den%2030%20maj(1).doc – Microsoft Word http://sv.wikipedia.org/wiki/Etik http://hem.fyristorg.com/teosofi/TeosofisktForum/Artiklar_sorterade_efter_amne/Socialisatio nsprocessen.htm (http://www.ne.se/lang/humankapital (2009-05-12)Bilaga 1. Introduktionsbrev.
Malmö Högskolan den 17 september.
Vi är två stycken studerande, som går sista året, av tre, på Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Högskola. Vi är nu igång med vårt examensarbete som varar i 10 veckor. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka om vår utbildning kan vara gångbar inom företag i den privata sektorn. Vi kommer att bifoga ett utdrag ur vår kursplan som beskriver de olika momenten i vår utbildning.
Med referens till vårt tidigare samtal undrar vi om Ni kan läsa igenom vårt bifogade brev som skall vara ett underlag till vår intervju. Vi beräknar att intervjun kommer att ta cirka 45 minuter.
Vi ser fram emot att få träffa Er, samt att få höra Era synpunkter och åsikter om vår utbildning.
Med vänliga hälsningar,
Christina Decker och Mikela Orvén
Malmö Högskola den 17 september 2008 Frågor:
1. Skulle du vilja börja med att berätta för oss vad du har för arbetsuppgifter och hur din arbetsdag ser ut?
Skulle du vilja berätta din uppfattning om vår utbildning och de kunskaper vi besitter när vi är färdiga?
3. Tror du att en utbildad Studie- och yrkesvägledare skulle kunna vara till hjälp i Er verksamhet? Om svaret är ja, i så fall på vilket sätt?
4. Har du i ditt arbete varit i kontakt med vår utbildning eller med någon som är utbildad Studie- och yrkesvägledare? Vill du i så fall berätta vad syftet var.
5. De ämnena vi läser, skulle dessa vara någonting som skulle vara till hjälp på Er arbetsplats inom personalavdelningen? Eller finns det ämnen som du tycker kan vara kompletterande? 6. Som sista fråga, undrar vi om det är något du vill tillägga angående vår utbildning i koppling till Er verksamhet.
Bilaga 2. Kursplan
Studie- och yrkesvägledarutbildningen, 180 högskolepoäng Bachelor of Education in Career Counselling
Världen förändras i allt snabbare takt och kraven ökar på den enskilde individen att välja och förhålla sig till såväl utbildning som arbetsmarknad. Att välja karriär är alltmer ett begrepp i vår del av världen och innebär för individen att dels utveckla en god självkännedom och dels orientera sig om alla möjligheter i utbildning och arbetsliv. Det är utgångspunkten för den utbildning du får vid studie- och yrkesvägledarprogrammet.
Utbildningen innehåller fyra stora block:
Ett samhällsvetenskapligt block som syftar till att ge kunskaper om hur samhälle, arbetsliv och utbildning organiseras och fungerar.
Ett beteendevetenskapligt block som inrymmer sådana grunder i psykologi, pedagogik och sociologi som är nödvändiga för at förstå människors beteenden på ett sådant sätt att man kan fungera som vägledare, undervisare och informatör.
Ett kärnblock med inriktning på karriärvägledning. I detta får du kunskap och färdigheter i med inriktning på kommunikation och samtal. Särskild vikt läggs vid förståelse och insikt om människors karriärmönster och hur du som vägledare/coach kan hjälpa människor att hantera frågor och undringar kring val av utbildning, yrke och karriär. Ett praktikblock som innehåller praktik huvudsakligen inom utbildningssektorn men även
på arbetsförmedling, samt inom nya verksamheter som karriärcoaching etc. Praktiken innebär bl a att man självständigt genomför vägledningssamtal, enskilt eller i grupp, undervisar och informerar.
Som studie- och yrkesvägledare kan man arbeta inom många olika områden. De flesta studie- och yrkesvägledare finns på grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, högskola eller i olika former av verksamheter för ungdomar och vuxna. Under senare år har många studie- och yrkesvägledare anställts för nya uppgifter och uppdrag inom såväl den offentliga som den privata sektorn.