UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
15. Avstämningsperioder
10. Fyllnadstid/ övertid
Fyllnadstid/övertid utgår enligt AB om arbetet är beordrat av arbetsledare i en akut situation.
Ersättning kan utgå i pengar enligt AB, bil A eller tid som då avräknas från årsarbetstiden enligt följande:
Fyllnadstid avräknas med timme mot timme Enkel övertid avräknas med 1,5 * timtid Kval. övertid avräknas med 2,0 * timtid
11. Utbildning på ledig tid ( t.ex. arbetsplatsträffar, informationsmöten)
Utbildning på ledig tid avräknas av årsarbetstiden med ”timme mot timme”.
12. Jourbiträde inom socialförvaltningen
Vid inringning på jourbiträdestjänst ska avräkning från årsarbetstiden räknas som om passet vore vårdare med nattjänstgöring.
13. Resersättning vid arbete på flera arbetspass under arbetsdagen
Resersättning utgår vid resa mellan olika arbetsplatser enligt kommunallagens bestämmelser då arbete sker på flera arbetsplatser under samma arbetsdag.
14. Årsarbetstid för visstidsanställda
Visstidsanställda ges möjlighet att utöver vikariat för ordinarie befattningsinnehavare dessutom vikariera för ej namngiven fysisk arbetstagare under förutsättning att vikariatstiden för den ordinarie befattningsinnehavaren är längre än tre månader.
15. Avstämningsperioder
59
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 32 (53) Avstämningsperioder är den 31 oktober samt den 31 mars då även saldoavstämning görs. Saldot i mars skall vara max 50 timmar plus eller minus. Om det i något specifikt fall ej varit möjligt att reglera saldot under avstämningsperioden pga. sjukdom eller dylikt kan, efter godkännande av arbetsgivaren, ett större eller mindre saldo överföras till nästa avstämningsperiod.
Vid förändring av anställningen inom årsarbetstidsavtalet ska tidssaldon avstämmas. Eventuella saldon kan medföljas till anställning inom årsarbetstidsavtalet efter godkännande av berörd chef. Då
anställning avslutas skall tidssaldot nollställas. Har saldot ej överenskommits före ändringsdagen ( i ledighet eller pengar), sker regleringen automatiskt i pengar genom löneutbetalning eller löneavdrag (1/165).
Avtal om måltidsuppehåll
Parter: Halmstads kommun genom kommunstyrelsens förhandlingsdelegation och KOMMUNAL
I enlighet med AB 05 § 13 överenskom parterna om möjlighet för utbyte av raster mot måltidsuppehåll för arbetstagare inom följande arbetsställen inom arbetslivsförvaltningen4 fr o m dagens datum:
• Bofinksvägen
För Halmstads kommun För arbetstagarparten
4 Arbetslivsförvaltningen ingår sedan 2011-01-01 i utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen.
5 Ingår numera i DV Kadriljen.
6 Ingår numera i DV Kadriljen.
7 Ingår numera i DV Kadriljen.
60
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 33 (53)
Leif Johansson Lars-Arne Strivall
61
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 34 (53) Bilaga 3: Synpunkter från kommunala förvaltningar
Socialförvaltningen, avdelningen för stöd och service, handläggningsenheten
Förstudien och tankarna kring verksamheten uppfattas som ambitiösa och har en positiv och nytänkande framtoning.
Från socialförvaltningens myndighetsutövning följer här ett antal synpunkter som påverkar vår enhet utifrån utredning och beslutsfattande kring daglig verksamhet.
Utifrån att Slussen blir en fristående funktion och navet i verksamheten kommer ett par följdfrågor:
Hur lång tid kan Slussenfasen pågå? Det har tidigare förekommit att deltagare har tid en halv dag i veckan på Slussen under en längre period. Ska man räkna detta som att insatsen är verkställd?
Slussen fastställer insatsnivå, behov av särkskild introduktion och arbetstid. Om god man/brukaren inte är nöjd med omfattningen eller placeringen och inte får gehör för detta hos Slussen, vad händer då? Ska man gå tillbaka till myndighetsutövningen igen?
Hela förstudien andas att verksamheterna ska vara individuellt anpassade utifrån brukarens behov och då också vad den enskilde orkar med. Ska vi då tolka det som att vi kommer att komma bort från diskussionerna om hur länge brukaren orkar vara på dagligverksamhet, t ex halvtid, eller två halvdagar i veckan. Eller kommer Slussen att ha veto i dessa frågor när det gäller vissa brukare, trepartssamtalen vill vi undvika.
Vi har brukare som t ex är utagerande verbalt eller fysiskt. Kan detta vara skäl till att man inte kan delta i daglig verksamhet överhuvudtaget, eller ska individanpassningen i princip täcka in alla?
Hur hanterar Slussen en situation då det inte finns platser att uppbringa i verksamheten?
Hur tänker man kring brukare som i dag är beviljade daglig verksamhet enl SoL?
Uppföljningen a placeringarna som ska utföras av Slussen i samråd med soc sekr på Soc förv efter tre månader, sex månader och sedan på årsbasis. I vilken form ska dessa uppföljningar ske? Förväntas soc sekr delta på uppföljningsmöten en gång om året påverkar detta arbetsbelastningen i hög grad.
AVD FÖR STÖD OCH SERVICE Handläggningsenheten
Anders Gustavsson Enhetschef
62
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 35 (53) Bilaga 4: Synpunkter från intresseorganisationer
Yttrande från FUB Halmstad – Hylte
63
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 36 (53)
64
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 37 (53)
65
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 38 (53)
66
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 39 (53)
67
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 40 (53) Bilaga 5: Synpunkter från arbetstagarorganisationer
Yttrande från Kommunal Sydväst sektion Vård och Omsorg Halmstad
Vi är inte positiva till att konkurrensutsätta något av daglig verksamhets enheter.
1.2 Legala förutsättningar
Yrkar på att meddelarfrihet skall finnas, nödvändigt med hänsyn till personal, deltagare och allmänhet.
Vi understryker vikten av bra kontroll och uppföljning.
4.4 Relationer till LSS, SOL och andra insatser/aktörer
Det måste finnas tydliga riktlinjer vem som står för kostnader när daglig verksamhet är stängt eller när deltagaren måste vara hemma eller åka hem av någon anledning.
Det skall finnas riktlinjer för om hur man löser transporterna till och från daglig verksamhet för de deltagare som inte kan åka färdtjänst.
4.6 Arbetsgruppens förslag till omfattning
Vår uppfattning är precis som arbetsgruppens: att Slussen, de individuella placeringarna och företags-/förvaltningsgrupperna inte skall omfattas av konkurrensutsättningen.
Vi anser att även friskvårdskonsulenten skall ingå i den grupp som kommunen fortfarande har ansvar för.
6.1 Gällande arbetsrätt Arbetsmiljö
Det skall finnas företagshälsovård för personalrelaterade ärenden.
Vi trycker på att man är tydlig med att det är en verksamhetsövergång det handlar om.
7.2 Fastighetsskötsel
Vi understryker vikten av att det måste framgå i ett förfrågningsunderlag huruvida vård av grönytor och snöröjning ingår i fastighetsskötseln.
9.1 Avtalslängd
Vi förordar avtalslängd på 3 år om det nu blir någon konkurrensutsättning alls.
Halmstad som ovan [2012-04-02]
KommunalSydväst Sektion Vård och Omsorg Halmstad
_________________________
LottaOlesenRosén ordförande
68
UTBILDNINGS- OCH
Inga remissyttranden har inkommit från övriga förvaltningar i kommunen.
Yttrande från DV Kadriljen team 1
Varför inte låta företags/förvaltningsgrupper ingå i anbudet. De bör ju vara lika kompetenta som kommunens företrädare att förhandla med företag o likn. och några lokaler ska ju ändå inte ingå i upphandlingen?
Vad innebär ensidig förlängning? s. 26 Förtydligas!
Avtalet ska vara långt med tanke på deltagarnas behov av kontinuitet , trygghet och stabilitet. Varje gång en sådan här förhandling startar påverkas verksamheten , det är oundvikligt. Vårt förslag är 5 år + förlängning med 2år. I de fall entreprenören inte fungerar är ju 3 år ändå för länge och det hela ska avbrytas i förtid.
Hur kommer verksamhetens inriktning tydliggöras i avtalet ? Vi utgår från att varje enhets inriktningar beskrivs i detalj i underlaget , detta för att säkerställa befintlig mångfald och kompetens .
Arbetstiden läggs förslagsvis mellan kl 9 och 15 står det på s. 15. Med tanke på kontinuiteten o.s.v.
vore det lämpligt att skriva så som det gjorts när det gäller ändring av inriktning på verksamheten . Alltså att det inte får ändras utan godkännande av verksamhetschefen . Vilket innebär att deltagarna får behålla de tider de har nu.
Vilken verksamhetschef avses, den som tillsatts av entreprenören eller behåller kommunen möjligheten att styra över detta? Förtydligas!
Är deltid lika med halv HAB ersättning alltså om man deltar mindre än 3 timmar/dag?
Det är oklart vilka kompetenser som ska finnas på slussen . i punkt 5.5 står några i punkt 6.3 några andra. Det blir otydligt, hur kom man fram till just dessa. Arbetsterapeut?
Vem kallar till "Mitt möte" om deltagare både bor och har daglig verksamhet i privat regi ?
Finns någon minimigräns för hur mycket deltagaren måste använda sin plats för att få behålla den ? Om deltagaren väljer att göra andra saker regelbundet under DV tid t .ex vuxensärskola,
sjukgymnastik o likn. görs då avdrag på den privata aktörens ersättning?
Kan detta påverka deltagarens valmöjlighet?
Kan deltagare välja att jobba t.ex 50% i privat regi och 50% i kommunal? Är behov lika med önskemål från deltagare?
Om deltagare och god man ej anser erbjuden dv plats vara lämplig , får man då ett nytt erbjudande?
Ang "skall" kraven.
Rätt att få vara i sitt hem vid sjukdom .
De deltagare som akut behöver uppsöka sjukvården ska få stöd av personal . Denna personal, ska så snart som möjligt ska bli avlöst av anhörig eller boendepersonal .
69
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 42 (53) Rätt till sommarsemester som alla andra är inget mervärde utan en rättighet ! Ska förtydligas vad det gäller antal sammanhängande dagar och när den ska tas ut.
I de fall 2 personal krävs för t.ex toalettbesök o förflyttning ( t ex vid användning av lift) ska deltagaren få hjälp av 2 personal.
Punkt 5.3 Vad innebär samråd? Hur skiljer det sig från andra former av möten? Vilka ska delta?
Förtydligas!
OBS: Murargatan finns ej mer! Denna verksamhet heter numera Kadriljen.
Har en privat entreprenör skyldighet att ta över las /olasad personal?
Har en privat entreprenör möjlighet att använda dv personal både på dv och gruppbostad om den bedriver både och? Vilka krav på kompetens kan då arb.givaren ställa på personalen?
Ska en entreprenör ha egna arbetskonsulenter eftersom man specificerar hur de ska arbeta s .19?
Eller gäller detta den kompetens som finns på Slussen?Är inte den verksamheten borttagen från utmaningen?
Om det ska finnas personal med pedagogisk högskoleutbildning på varje enhet , som ska handleda övrig personal, vem ska då specialpedagogen handleda? I de fall en enhet endast har 2 personal måste då den ena vara högskoleutbildad? Förtydliga!
Eftersom personalen ska ha enhetsspecifika kunskaper och samtidigt ges möjlighet att rotera mellan olika dagliga verksamheter ställer vi frågan " Hur många verksamheter förväntas man kunna? Vilka möjligheter har man att få den kompetens man ev. saknar för detta?
Övriga frågor
Hur kommer Slussens arbete att kvalitetssäkras ?
Om politikerna bestämmer sig för att säga ja till utmaningen .
Hur går man till väga för att välja ut vilka verksamheter som ska beröras ? Vilket syfte har politikerna förutom utmanarrätten , med att anta en utmaning?
Yttrande från DV Kadriljen, Maria Svensson Sid 19
* Mening som börjar.. : delagare som har behov av att jobba på mer än ett ställe ....
-att det framgår att det kan vara ett " kommunal"t DV och ett" privat"DV
*Mening som börjar..: deltagare har önskemål/behov av att byta arbetsställe..
- att de ska ha den möjligheten även om det arbetsställe de vill byta till är privat ,el omvänt.
*Mening som börjar.. : deltagarna ska kunna göra studiebesök ....
- att det ska kunna göra detta även om det ena är privat , el omvändt. Alltså oavsett om man jobbar på ett kommunalt DV , kan man praktisera på ett "privat" DV Sid 15
punkt 5:2
*Mening som börjar: Deltagarna ska delta i verksamhet heltid /deltid...
70
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 43 (53) -Det kanske inte" bara förslagsvis" är arbetstid 9-15, utan att det på något sätt
framgår att det är av vikt för deltagare att det är "på dagen man jobbar".
Kan ju även var så att man börjar tidigare än 9..( Så inte det blir så att deltagarnas arbetsdag kan börja tex 12 eller senare på dagen.
Många deltagare är morgonpigga och vaknar "tidigt" och bara väntar på att få gå till jobbet.)
Punkt 5:3
*Mening som det står: där det står att man ska ha två träffar om året ...
-Att det ska vara minst 1 möte och om behov finns fler . I dag har vi ett mitt möte och i de fall det behövs har vi fler.
*Där det står att det är av mervärde att mötena förläggs på kvällstid ...
-Önskemäl om att det kan vara i anslutning till arbetsdagens början el att avsluta arbetsdagen med mitt möte. Behöver inte vara på kvällstid.( kvällstid för mej är vid 17-18 tiden) mitt möte.
Behöver inte vara på kvällstid.( kvällstid för mej är vid 17-18 tiden)
En tannan tanke är att, om friskvårdaren inte ska vara ”med i övergång”, så borde han ha kontor på slussen. Det har ju de andra dvs specpedagog,arbets
konsulenterna.
Remissyttrande DV Bohusgatan Vem utser förstudiegruppen?
Efter vad vi kan utläsa i remiss versionen kan löner sänkas efter de 12 månaderna.
Kan de då också ändra tjänster t.ex. från aktivitetshandledare till gruppledare ?
Om det t. ex blir Carema kan de då vid behov ta daglig verksamhetspersonal och flytta till boendesidan eller rent av till äldrevården om de vill?
Om man väljer att stanna kvar i kommunen, och blir överflödig, erbjud annan arbete som genererar lägre lön. Kan de sänka min lön då?
När man talar om av daglig verksamhet 50 % undrar vi 50 % av vad? 50% av deltagarna, verksamheterna eller vad?
Vilka av de olika kompetenserna i den lilla projektgruppen finns representerade ? och är någon som arbetar direkt med deltagare representerad? Eftersom det står i remissvaret att det är viktigt att representanterna har en bred kompetens.
Överallt i remissversionen ,talas om kommunens insyns rätt och att kommunen alltid ska se till att lagar och regler följs oavsett aktör?
På stormötet senast, fick vi höra från flera ställen att detta inte fungerar i praktiken , vilket gör att misstro väcks mot att aktörerna kan agera lite som de vill om ingen ser till att rapportera missförhållanden .
Vi anser att alla som arbetar med deltagare, måste ha fått ut information och att särskilda blanketter
71
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 44 (53) finns att tillgå när regler inte följs, samt att den person man ska kontakta ska kunna nås och att resultat av missförhållanden, tas på allvar.
Har det kommit ut på mejl, vem och hur vi ska ta kontakt med vid oegentligheter?
Vem har befogenhet att mäta kvalité?
Vem jämföra kvaliteten mellan kommunen och annan aktör i framtiden ? Yttrande från DV Eketånga
1.2 Legala förutsättningar... sid.5
Formuleringen- När verksamheten drivs av andra än det offentliga ...
Där skriver man först att offentlighetsprincipen el . meddelarfriheten inte gäller-sedan kommer det i en liten not att meddelarfriheten regleras enl .kommunens tillämplighetsanvisningar...
Hur ska man tolka det???? Vad är det som gäller???? Luddiga formuleringar eller vi som inte tolkar rätt!!!!
2.2 LOU sid.8
Det har poängterats att utvärderingskriterierna är det viktiga i anbudsförfarandet - - Varför har man då överhuvudtaget med 2 utvärderingsprinciper - citat- Det anbud som har det lägsta priset- slut citat.
3.3 Erfarenheter från gruppbostäderna
Över huvud taget inga kommentarer från personalen!!!!! Vi vet svaret men personalen är en viktig del i en fungerande verksamhet
Kvalitetskraven Där kommer deltagarnas rätt till semester först som Mervärde . Det borde vara ett skallkrav .
6.3 Friskvårdskonsulentens uppdrag är för närvarande inte att ta hand om personalen utan deltagarna. Det ska väl inte ändras?
Yttrande från AnnaPia Brandt
Min roll är dubbel - jag har mina hundar på Hundcenter och jobbar som lärare på Sturegymnasiet, alltså "kund" men också tillhörande UAF.
Vissa saker kan vara en personlig tolkning av mål och riktlinjer för jag har inte kollat upp något nu utan utgår från det jag kommer ihåg.
Jag reserverar mig också för ev felaktiga ordval eftersom jag anser att det är viktigare att förstå budskapet och vad jag menar än att lägga tid på precist språkval.
I grund och botten så gäller ju FNs konvention om mänskliga rättigheter alla människor och Halmstads kommuns vision om alla innevånares tillgång till och deltagande i samhället.
Daglig verksamhet har bla ett verksamhetsmål att deltagarna ska komma ut i arbete, möta
människor och "normal verklighet" för förståelse och för att känna delaktighet i samhället. Men också omvänt - vanliga människor möter nog lika få människor med funktionshinder och deras vardag och verklighet som funktionshindrade möter "normalstörda".
Jag har förmånen att möta och prata med deltagare som privatperson och medmänniska varje dag, det är inte mitt arbete. Det ger mig perspektiv på tillvaron och livet med funktionshinder i allmänhet, ökad förståelse för människor jag möter inom mitt yrke men framförallt det är inget främmande och
72
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 45 (53) annorlunda. Det man möter och ser varje dag blir normalt, inte avvikande. Deltagande på lika villkor, för deltagarna och för mig, vi får båda möjligheten och kunskap om varandra.
Genom mötet med personal inom annan del av UAF blir vi medvetna om varandras organisationer och vad som finns inom "den andra okända" delen. Så många samverkansvinster som skulle kunna göras.
En del av mina elevers framtid finns inom dagligverksamhets område, både bland deltagare men också blivande yrkesabetande. Varför bygga upp fler speciallösningar och funktioner för olika målgrupper när de redan existerar men inte vet om varandra och framförallt inte utnyttjar varandras kunskap och den kunskap som redan finns i samma förvaltning? Det måste ge minskade kostnader och stora
samverkansvinster.
Tänk om antalet personer som arbetar runt bla funktionshindrade kunde bli färre och följa personerna under fler år och på så sätt göra övergångarna mellan t.ex gymnasie och vuxenliv enklare, inte så många förändringar på en gång, minskad risk att någon hamnar mellan stolarna, trygghet ...
Det ger ett fantastiskt kunskapsutbyte. Och öven om det inte blev möjligt för Klaragymnasiet att gå på föreläsningen om Alfaprojektet på Sannarp så fick de informationen. Synd bara att det inte går att hitta det på Fronter och att det är svårt att hitta vem man ska vända sig till för att få svar.
Möjligheter till möten mellan deltagare i olika åldrar och intressen och personal med olika funktioner Jag hoppas att ett vidare perspektiv på verksamheten tas upp och övervägs. Hur upplever deltagarna sitt arbete, sina möten med "normalstörda" och sina uppgifter?
Hur upplever "normalstörda" att arbeta på arbetsplatser med daglig verksamhets grupper?
Butiksanställda? (kommer inte på fler just nu) Kunderna? Cafégästerna? Hundägarna?
Arbetar man tillsammans eller bara på samma ställe? Hur blir kontakten mellan deltagare och kunder/medarbetare.
Jag är t.ex. beroende av att någon tar hand om mina hundar för att jag ska kunna arbeta. Hundcenter ger mig den möjligheten. Mina hundar stortrivs och jag vet att de har det jättebra och jag kan koppla av och koncentrera mig på att jobba. Deltagarna gör detta möjligt.
Hundarna i sin tur beroende av att få tillsyn, omsorg, promenader och kel. Omsorgtagare är omsorgsgivare, den som gör aktivt istället för att ta emot. Ett viktigt och riktigt arbete som är betydelsefullt.
Det måste framkomma och förekommer säkert inom andra daglig verksamheter i annan skepnad.
Yttrande från Cecilia Kristensen, DV Kadriljen
Hur kom ni fram till hälften av DV´s enheter? Varför valde ni att inte ha samma upplägg som vid förra konkurrensutsättningen? Är det för att företagen lättare ska kunna ge ett bra pris?
Varför har ni skrivit arbetstiden mellan 9-15 som ett förslag? Det företag eller entreprenör som får överta verksamheten kan ju då sätta vilken arbetstid de vill som, t ex mellan 8-14 och på så vis minska personalens tid för möten, dagens planering städ och så vidare. De har då också chansen att sänka våra tjänstgöringsgrader.
Jag satt med i dokumentationsgruppen och då bestämdes det att gode man alltid ska bjudas in till ”mitt möte” och genomförandeplansmöten vare sig deltagaren är med eller inte på mötena.
Personer runt deltagaren (nätverket) ska också bjudas in som t ex sjukgymnast, arbetsterapeut,
73
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN
Förstudie
Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 46 (53) logoped och distriktssköterska. Här kan även specialpedagog och friskvårdare bjudas in om behovet finns. Minimum enligt lag är 1 möte per år. Bra att ni sätter 2 stycken möten per år.
Jag anser att i personalens kompetens, stöd och fortbildning på sidan 19 ska friskvårdaren in.
Precis som med specialpedagogen kan man t ex skriva; Att friskvårdaren ska ha ett övergripande ansvar att handleda personal och deltagare i frågor som rör hälsa och friskvård runt deltagarna.
Jag anser att en chefstjänst ska gå med över vid en eventuell övergång på grund av att de
Jag anser att en chefstjänst ska gå med över vid en eventuell övergång på grund av att de