Kvalitetskrav vid en eventuell upphandling av daglig verksamhet

Kvalitetskriterierna har tagits fram utifrån en verksamhetsanalys som gjorts på varje enhet, ett fokusgruppsarbete med personalen och en deltagarundersökning.

Socialtjänstlagen innehåller grundläggande värderingar och principer för socialtjänstens verksamhet.

Principerna uttrycks i lagens första paragraf, den så kallade portalparagrafen. I denna slås bland annat fast att socialtjänsten ska bygga på:

 respekt för människans självbestämmande och integritet

 insatserna utifrån från den enskildes behov och livssituation

I förarbetena till SoL står att vissa faktorer är av stor betydelse för att en verksamhet ska uppnå god kvalitet. Socialtjänstens insatser ska ges på ett sådant sätt att:

 den enskildes behov av stöd och hjälp tillgodoses

 syftet med insatsen uppnås

 personalen har lämplig utbildning och erfarenhet

 personalen har ett förhållningssätt till den enskilde så att de upplever trygghet Vidare anges en rad andra nödvändiga faktorer, såsom:

 rättsäkerhet

 den enskildes medinflytande

 väl fungerande arbetsledning

 en lämplig sammansättning av ett arbetslag

 ett genomtänkt arbetssätt

 att personalen visar lyhördhet och inlevelseförmåga i den enskildes förhållanden

 att den enskilde ska ha ett reellt inflytande över de insatser som ges LSS övergripande mål

 ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet

 den enskilde får möjlighet att leva som andra, trots sin funktionsnedsättning

Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har urskiljt ett antal kvalitetsområden, så kallade kvalitetsindikatorer som beskrivs i termer av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutats samt att de:

 Bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet

 Utgår från en helhetssyn, är samordnande och präglas av kontinuitet

 Är kunskapsbaserade och effektivt utförda

 Är tillgängliga och jämlikt fördelade

45

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN

Förstudie

Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 18 (53)

 Är trygga och säkra och präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen

Enligt Socialstyrelsen kan insatsen daglig verksamhet vara organiserad på olika sätt, men bör innehålla både aktiviteter med habilitering och mer produktionsinriktade uppgifter.

Verksamhetens omfattning bör följa samma riktlinjer som i arbetslivet, men måste anpassas efter individuella behov och önskemål. Ett övergripande mål bör vara att utveckla den enskildes möjlighet till arbete.

Följande kvalitetskrav är tagna ur Analys, fokusgruppsarbete och deltagarundersökning av Daglig verksamhet 2011.

Den dagliga verksamheten skall ta tillvara deltagarnas egna intressen och önskemål i den mån det är möjligt. Grunden i arbetssättet är att arbeta efter ett bemötande och ett förhållningssätt som främjar individens utveckling, självständighet och alla människors lika värde.

Skall-krav

Utformning av och innehåll i arbetet

 Det urval av sysselsättningsformer som erbjuds inom daglig verksamhet skall breddas och utvecklas efter deltagarnas behov och möjlighet att delta i arbetslivet.

 Verksamheter med inriktning tydliggörande pedagogik, Snoezelen, individuellt utarbetade scheman och arbeten skall finnas för de deltagare som behöver det.

 I genomförandeplanen skall det sättas upp mål för varje deltagare med mål och delmål.

 Kontaktpersonen på daglig verksamhet ansvarar för dess uppföljning.

 Strukturen för detta skall följa de rutiner som gäller för MITT MÖTE.

 Verksamheten skall utföra löpande utvärderingar och uppdateringar genom observationer i det dagliga arbetet som redovisas genom dokumentation, veckoplanering, pedagogmöten och kontinuerlig tillgång till pedagogisk handledning.

 Deltagarna skall ha ett meningsfullt, individuellt anpassat och utvecklande arbete.

 Deltagarna skall känna sig trygga på sin arbetsplats/dagliga verksamhet.

 Deltagarna skall trivas på sin arbetsplats/dagliga verksamhet.

 Arbetet/aktiviteterna skall vara individanpassade utifrån varje deltagares behov, intressen och dagsform.

 Deltagarna skall få stöd och hjälp i det dagliga arbetet och i det sociala umgänget. De skall vid behov få sin dag tydliggjord och möjligheter att kommunicera efter behov och förmåga.

 De deltagare som har behov av tydliggörande pedagogik skall få det.

 De deltagare som behöver hjälp och stöd i att göra vardagen tydlig och begriplig, så att deras självständighet ökar skall få det.

 De deltagare som har behov av alternativa kommunikationssätt skall erbjudas det.

 De deltagare som behöver hjälp med att lära sig det sociala samspelet och de regler som finns på en arbetsplats, att arbeta i grupp, sköta sin hygien och respektera varandra skall få det.

 De deltagare som har behov av ständig tillsyn och stöd skall få det.

 Alla deltagare skall ha individanpassade scheman.

 De deltagare som behöver hjälp att förflytta sig, gå på toaletten, klä på och av sig, motorisk träning och utveckling av sin kommunikation skall få det.

 De deltagare som behöver mindre och lugnare miljö skall få det.

 De deltagare som akut behöver uppsöka sjukvården skall få stöd av personal.

46

UTBILDNINGS- OCH

 De deltagare som har funktionshinder som gör att de är mindre stresståliga och har svårt med koncentration och uthållighet skall erbjudas miljöer som är anpassade efter deras behov.

 De deltagare som har mycket stora fysiska, sociala och psykiska omvårdnadsbehov skall få sina behov tillgodosedda.

 De deltagarna som har behov av ett brett utbud skall få det.

 Deltagarna skall kunna prova på arbete utanför sin ordinarie dagliga verksamhet.

 De deltagare som har behov av att arbeta på mer än ett ställe ska få möjlighet att göra det, t ex 50 procent – 50 procent.

 Deltagare som har önskemål/behov av att byta arbetsställe skall erbjudas andra alternativ i den mån det är möjligt.

 Deltagare som behöver förlängd kartläggning skall erbjudas det.

 Deltagarna skall kunna göra studiebesök utanför sin ordinarie dagliga verksamhet.

 Daglig verksamhet skall varje månad erbjuda minst en aktivitet med koppling till en aktuell samhällsfråga. Aktiviteten skall möjliggöra för deltagaren att utifrån sina förutsättningar förstå, delta och påverka samhället.

Självbestämmande

 Deltagarna skall ges möjlighet att välja daglig verksamhet efter motivation, styrkor och intressen.

 Deltagarna skall veta hur de ska göra om de vill byta arbetsplats/daglig verksamhet.

 Deltagarna skall ges möjlighet till inflytande för att kunna påverka sin arbetsdag.

 Deltagarna skall ges möjlighet att vara med och bestämma vem som ska vara med på samverkansmöten.

 Deltagarna skall ges möjlighet att utveckla sin självständighet.

 För att öka självförtroendet, känna större demokratisk anda och få en känsla av sammanhang och delaktighet deltar alla efter förmåga i daglig verksamhets planering.

Personalens kompetens, stöd och fortbildning

 Personalen skall ha/få adekvat utbildning/fortbildning som krävs för att klara uppdraget.

 Personalen skall ha tillgång till handledning.

 Personalen skall ha kunskap om deltagarnas funktionsnedsättningar och hur de påverkar den enskilde individen.

 Personalen skall ha enhetsspecifika kunskaper.

 Föreståndartjänster skall finnas på lantbruket (där kompetens krävs kring djur och lantbruk) och på tvätten (där kompetens krävs kring maskiner och hantering av tvättgods).

 Det skall finnas personal med pedagogisk högskoleutbildning med inriktning mot personer med olika funktionshinder att tillgå inom varje verksamhet. De skall ha ett övergripande ansvar att handleda övriga medarbetare på arbetsplatsen både teoretiskt och praktiskt för att säkerställa varje deltagares behov av stöd i daglig verksamhet.

 Specialpedagog som har ett övergripande ansvar att handleda personal i frågor som rör det pedagogiska arbetet kring deltagarna skall finnas. I uppdraget ingår att utbilda personalen i bedömningar, kommunikation, bemötande och förhållningssätt.

 Personalen skall ges möjlighet att rotera inom olika dagliga verksamheter.

 Personalen skall ges tid för dokumentation. Tid som är deltagarfri.

47

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN

Förstudie

Dnr UAN 2011/0285 2012-04-16 20 (53)

 Personalen skall ges tid för planering för såväl individuell planering för deltagna som för gemensam planering på arbetsplatsen. Tid som är deltagarfri.

Samverkan

 Det skall finnas tid till stormöten cirka en gång per månad, så att all personal får samma information samtidigt. Det skall finnas möjlighet till fortbildning och föreläsningar. Tid som är deltagarfri.

 Personalen skall ges tid till nätverksträffar, genomförandeplaner, samverkansmöten. Tid som är deltagarfri.

 Personalen skall ges tid för samverkansmöten med daglig verksamhet, boende, deltagare, god man och övrigt nätverk. Tid som är deltagarfri.

 Samråd motsvarande arbetsplatsträffar skall erbjudas deltagarna minst en gång per månad.

 Verksamheten skall ha samarbete med andra aktörer.

Lokaler och utrustning

 Det skall finnas väl anpassade lokaler för verksamheten.

 Det skall finnas datorer inom daglig verksamhet som ett arbetsredskap för deltagarna.

 Det skall finnas tillgång till fordon så att verksamheten kan bedrivas utanför befintliga lokaler.

 Inventarier som går sönder skall ersätts.

 De tekniska hjälpmedel och övriga hjälpmedel som behövs skall finnas.

 Den utrustning som finns i dag skall finnas även i fortsättningen.

Mervärden

 Personal ges möjlighet att dela med sig av sina kunskaper till kollegor inom andra verksamheter = lärande organisation

 Dagliga verksamheter bör samverka över gränserna och anordna aktiviteter som alla deltagare kan vara med i.

 Deltagarna bör i större utsträckning än i dag kunna påverka sin semestertid.

48

UTBILDNINGS- OCH

Vid upphandling av driftentreprenader kan arbetsrättsliga relationer komma att påverkas.

Anställningsförhållanden kan förändras genom byte av arbetsgivare. Övertalighet kan uppstå på grund av arbetsbrist.

Beslut om att ta in anbud är en fråga som omfattas av arbetsgivarens förhandlingsskyldighet enligt 11

§ MBL. Det är dock möjligt att det blir aktuellt med minst tre förhandlingar enligt 11, 14 och 38 §§

MBL. Inför:

 Beslutet att konkurrensutsätta verksamheten, 11 § MBL

 Antagande av anbudsgivare som entreprenörer, 38 § MBL

 Övergång av verksamhet eller annan organisatorisk konsekvens därav, 11 och 38 §§ MBL Enligt 39 § MBL har arbetstagarorganisationerna vetorätt om de anser upphandlingen bryter mot lagstiftningen. Vid upphandling enligt LOU är vetorätten begränsad till omständigheter som nämns i LOU 10 kap 2 § och 15 kap 13 §. Om den fackliga vetorätten används felaktigt kan organisationen bli skadeståndsskyldig.