I denna del ska den slutliga avvägningen göras mellan intresset av att skydda fostret och kvinnans rörelsefrihet.
Vad gäller intresset av att skydda fostret kunde det i avsnitt 8.2 konstateras att ändamålets marginella vikt är låg. Sannolikheten för att ändamålet uppfylls genom regleringen är inte heller så stor som den borde vara då vi har att göra med en rättighetsinskränkning. Ändamålet har dock ett högt socialt värde. Dels eftersom de skador som kan uppkomma är livslånga och allvarliga för den individ
61
som drabbas och ”rätten” att få födas frisk är ett värde som individer generellt vill att samhället ska sträva efter. Dels eftersom staten redan har ett visst ansvar gentemot födda barn enligt svensk lagstiftning idag. På grund av att lagstiftningen däremot inte gäller ofödda barn, samt att AbortL illustrerar att foster inte har någon okränkbar rätt till liv, anser jag att ändamålets sociala värde minskar något. Utifrån detta anser jag att betydelsen av att uppfylla intresset av att skydda fostret kan ges ett medelhögt värde, 2 enligt Naarttijärvis modell.
Vad sedan gäller betydelsen av intrånget i rörelsefriheten kunde det ovan i avsnitt 8.3 konstateras att också rörelsefrihetens sociala värde, precis som intresset av att skydda foster, är mycket högt. Detta på grund av att rörelsefriheten skyddas av flera internationella överenskommelser. I och med att rörelsefriheten inskränks vid en tillämpning av lagförslaget, inskränks även kvinnans självbestämmanderätt och integritet. Just självbestämmande och integritet är värden som tillmäts stor betydelse i svensk rätt. Dessa värden ges även betydelse i och med den svenska abortlagstiftningen. Däremot är inte aborträtten absolut, vilket talar för att det sociala värdet av rörelsefriheten i sin tur minskar något, om än är väldigt högt. Vidare har vi att göra med en inskränkning av en (1) rättighet och inte flera. Det är däremot själva kärnan av rörelsefriheten som träffas av inskränkningen, och inskränkningen är inte på något sätt tillfällig. Avslutningsvis är det inte frågan om att avgöra hur stor sannolikhet det föreligger för att en inskränkning av rättigheten kommer ske i och med lagförslaget – det är garanterat. Sammanfattningsvis anser jag därför att intensiteten i inskränkningen rörelsefriheten ska ges högt värde, 4 enligt Naarttijärvis modell.
Vid en avvägning enligt Naarttijärvis modell innebär det ovan anförda att kvinnans rätt till rörelsefrihet väger tyngre än intresset av att skydda fostret. Detta innebär att lagförslaget inte uppfyller proportionalitetskravet i 2 kap 21 § RF.
62
9 Avslutande kommentarer
Problemet med missbruk och graviditet har länge varit, och är fortfarande, svårlöst. På den ena sidan står den gravida missbrukarens rörelsefrihet, och därmed även hennes självbestämmanderätt och integritet. En inskränkning av denna rättighet skulle drabba en redan utsatt och stigmatiserad grupp i samhället. På den andra sidan står fostret som i och med moderns missbruk riskerar att födas med allvarliga och livslånga skador. Ett foster som inte själv har någon talan och som i mångt och mycket är beroende av modern för att födas till ett friskt liv.
Så som specialindikationerna i LVM är utformade idag kan hänsyn inte ges till att fostret skadas när tvångsvård beslutas. Många förslag har genom åren varit ämnade att avhjälpa denna brist i lagstiftningen. I det senaste lagförslaget, Ds 2009:19, föreslogs att en gravid kvinna ska kunna vårdas med tvång om hon på grund av fortgående missbruk av alkohol eller narkotika utsätter sitt ofödda barn för en påtaglig risk att födas med en skada orsakad av missbruket. I denna uppsats har detta lagförslag använts som utgångspunkt för att pröva om en fjärde specialindikation av det här slaget uppfyller de krav på rättighetsinskränkande lagstiftning som ställs i 2 kap RF.
Som det ser ut idag uppfyller troligen en fjärde specialindikation, så som den är utformad i Ds 2009:19, de krav på lagstiftning som ställs enligt legalitetsprincipen – en princip som kommer till uttryck i 2 kap 20 § RF. Problemet ligger istället i att lagförslaget utifrån vad som framkommit i denna uppsats inte uppfyller proportionalitetskravet i 2 kap 21 § RF. Detta leder till slutsatsen att en specialindikation som tar sikte på att skydda fostret inte är förenlig med regeringsformens krav på lagstiftning. Denna slutsats är av vikt då frågan om att kunna tvångsvårda gravida missbrukare på särskilda grunder länge varit en aktuell fråga, och med all säkerhet kommer fortsätta vara det framöver.
63
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop 1954:159 med förslag till lag om nykterhetsvård m. m. Prop 1974:70 med förslag till abortlag, m. m.
Prop 1975/76:209 om ändring i regeringsformen Prop 1979/80:1 om Socialtjänsten
Prop 1981/82:8 om lag om vård av missbrukare i vissa fall, m.m. Prop 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m. Prop 1989/90:28 m vård i vissa fall av barn och ungdomar
Prop 1989/90:107 om godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter
Statens offentliga utredningar
SOU 1975:75. Medborgerliga fri- och rättigheter
SOU 1987:11. Skydd för det väntade barnet 1. Åtgärder vid missbruk m.m. under graviditet: delbetänkande av utredningen om det ofödda barnet
SOU 1994:24. Svensk alkoholpolitik: en strategi för framtiden: huvudbetänkande SOU 2004:3. Tvång och förändring - Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård SOU 2011:35. Bättre insatser vid missbruk och beroende
Utskottsbetänkanden
Socialutskottets betänkande 1979/80:44 med anledning av dels propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten, utom såvitt avser vissa följdförfattningar, jämte motioner, dels budgetpropositionen 1979/80:100 i viss del, dels ock
propositionen 1979/80:172 om ändrat huvudmannaskap för
ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter m. m., jämte motioner (cit: bet 1979/80:SoU44)
Socialutskottets betänkande 1981/82:22 om lag om vård av missbrukare i vissa fall (prop. 1981/82:8) (cit: bet 1981/82:SoU22)
Socialutskottets betänkande 2004/05:SoU15 Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården (cit: bet 2004/05:SoU15)
64
Motioner
Motion 1979/80:421 av Anita Bråkenhielm och Joakim Ollén om vården av gravida kvinnor med missbruksproblem
Departementsserien
Ds S 1981:6. Socialberedningens delbetänkande, Åtgärder mot missbruk under graviditet
Ds 2009:19. Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet
Remissvar
Barnombudsmannen, remissvar till Ds 2009:19, 2009-08-12, dnr S2009/4255/ST Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, remissvar till Ds 2009:19,
2009-08-12, dnr S2009/4255/ST
Justitieombudsmannen, remissvar till Ds 2009:19, 2009-07-02, dnr
S2009/4255/ST
Kammarrätten i Stockholm, remissvar till Ds 2009:19, 2009-07-03, dnr S2009/4255/ST
Kommunstyrelsen i Stockholms stad, remissvar till Ds 2009:19, 2009-08-28, dnr S2009/4255/ST
Länsrätten i Skåne län, remissvar till Ds 2009:19, 2009-08-10, dnr S2009/4255/ST Länsrätten i Stockholms län, remissvar till Ds 2009:19, 2009-08-12, dnr
S2009/4255/ST
Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, remissvar till Ds 2009:19, 2009-08-05, dnr S2009/4255/ST
Statens folkhälsoinstitut, remissvar till Ds 2009:19, 2009-07-10, dnr S2009/4255/ST
Sveriges advokatsamfund, remissvar till Ds 2009:19, 2009-08-18, dnr S2009/4255/ST
65
Myndighetspublikationer
Gravida kvinnor med missbruk och barn som lever i familjer med missbruksproblem - Avrapportering av regeringsuppdrag, Socialstyrelsen 2007.
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen 2007.
Litteratur
Andreasson, S, Chikritzhs, T, Dangardt, F, Holder, H, Naimi, T och Stockwell, T, Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa – ett gemensamt ansvar, Alkoholen och samhället 2020, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening, SFAM, SAFF, CERA & IOGT-NTO 2020 (cit: Andreasson m fl)
Bramstång, G, Sociallagstiftningen: en kommentar, PA Norstedt & Söners förlag 1985 (cit: Bramstång)
Bull, T, Mötes- och demonstrationsfriheten, Iustus 1997 (cit: Bull)
Bull, T, Sterzel, F, Regeringsformen: en kommentar, uppl 4, Studentlitteratur 2019 (cit: Bull & Sterzel)
Clevesköld, L, kommentaren till lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, i Karnov lagkommentarer, JUNO (2020-05-15) (cit: Clevesköld, lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall)
Danelius, H, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis: En kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, uppl 5:2, Norstedts juridik 2015 (cit: Danelius)
Ek, L, Barnkonventionens skydd för ofödda barn, SvJT 1993 s 913–921 (cit: Ek) Enkvist, V, Religionsfrihetens rättsliga ramar, Iustus förlag 2013 (cit: Enkvist) Gustafsson, E, Fostret i fokus? Om rättssäkerhet och tvångsvård av gravida
missbrukare, i Rättssäkerhetsfrågor inom socialrätten, red Lotta Vahlne Westerhäll, Norstedts Juridik 2002 (cit: Gustafsson 2002)
Gustafsson, E, Missbrukare i rättsstaten: en rättsvetenskaplig studie om lagstiftningen rörande tvångsvård av vuxna missbrukare, Norstedts juridik 2001 (cit: Gustafsson 2001)
66
Hirschfeldt, J, kommentaren till Regeringsformen (1974:152), i Karnov lagkommentarer, JUNO (2020-05-15) (cit: Hirschfeldt, Regeringsformen (1974:152))
Isberg, M, Eliason, M, Grundlagarna, JUNO version 3A 2019-01-01 (2020-05-15) (cit: Isberg & Eliason, Grundlagarna)
Jareborg, N, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s 1–190 (cit: Jareborg) Jermsten, H, kommentaren till Regeringsformen (1974:152), i Lexino
lagkommentarer, JUNO 2020-01-01 (2020-06-28) (cit: Jermsten,
Regeringsformen (1974:152))
Kleineman, J, Rättsdogmatisk metod, i Juridisk metodlära, red Nääv, M och Zamboni, M, uppl 2:1, Studentlitteratur 2018 (cit: Kleineman)
Lundgren, L, Sunesson, P-A, Nya sociallagarna: med kommentarer i lydelsen den 1 januari 2019, uppl 32, Norstedts Juridik 2019 (cit: Lundgren & Sunesson) Lönnheim, C, kommentaren till Abortlag (1974:595), i Karnov lagkommentarer,
JUNO (2020-06-28) (cit: Lönnheim, Abortlag (1974:595))
Mäkelä, K, Vård och kontroll av missbrukarmödrar, Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift, volym 26, nummer 3, 2009 (2020-07-02), s 318–328, https://doi.org/10.1177/145507250902600308 (cit: Mäkelä)
Naarttijärvi, M, För din och andras säkerhet: Konstitutionella proportionalitetskrav och Säkerhetspolisens preventiva tvångsmedel, Iustus förlag 2013 (cit: Naarttijärvi)
Reitan, T, Gravida missbrukare i svensk tvångsvård, Nordic Studies on Alcohol and Drugs, volym 28, nummer 3, 2011 (2020-07-02), s 211–233, https://doi.org/10.2478/v10199-011-0021-4 (cit: Reitan)
Runquist, W, Sverige – om konsten att Sila Mygg och Svälja Kameler, Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift, volym 26, nummer 3, 2009 (2020-02-07), s 304–317, https://doi.org/10.1177/145507250902600306 (cit: Runquist) Sarman, I, Alkohol, graviditet och barns utveckling, Statens folkhälsoinstitut 2009
(cit: Sarman)
Strömberg, H, Lundell, B, Speciell förvaltningsrätt, uppl 19, Liber 2014 (cit: Strömberg & Lundell)
67
Söderlund, O, Regeringsformens proportionalitetskrav som grund för lagprövning och grundlagskonform tolkning i domstol efter 2010 års reform (del I), SvJT 2018 s 375–414 (cit: Söderlund del I)
Söderlund, O, Regeringsformens proportionalitetskrav som grund för lagprövning och grundlagskonform tolkning i domstol efter 2010 års reform (del III), SvJT 2018 s 579–629 (cit: Söderlund del III)
Internetkällor
Gustafsson Kubista, M, Rapport om pappors drickande och skador på barn, Sahlgrenska akademin 2020-02-05 (2020-06-28), https://sahlgrenska.gu.se/ forskning/aktuellt/nyhet/rapport-om-pappors-drickande-och-skador-pa-barn.cid1674505 (cit: Gustafsson Kubista, Sahlgrenska akademin, 2020-02-05)