1. Vad dokumenteras? 2. Hur gör man det? 3. Hur presenteras det?
Varje delmoment ovan kräver detaljformuleringar som ännu inte är helt klara, men är under bearbetning. Varje delfråga i sig kommer att leda till interaktiva diskussioner, reflektioner och bearbetning av fakta och åsikter.
I förlängningen planeras också integration av kvalitetsregister och elektro- nisk patientjournal. Försök med detta har redan gjort på några platser i lan- det. Vår grundhypotes är att integration av dokumentationen spar resurser. Följdfrågor blir då:
4. På vilket sätt påverkas kvaliteten av integrationen? 5. Hur påverkas arbetssättet?
6. Hur kan hela systemet för dokumentation förbättras? Senare följdfrågor för ytterligare projekt framöver kan vara:
7. Hur ska man skapa ett system som ständigt kan förbättras pga ändrade förutsättningar?
8. Hur ska ett sådant flexibelt system se ut och fungera?
4.5 Metod
Initialt kommer ett antal journaler och motsvarande dokumentation i kvali- tetsregistret Rikssvikt, som är det register som valdes ut som studieobjekt, att detaljstuderas.
Hjärtsvikt är ett exempel på en kronisk sjukdom, som berör många olika vårdgivare och olika professioner och välutvecklad egenvård är en viktig beståndsdel i god hjärtsviktsvård.
Initialt planeras ett mindre pilotprojekt och studier på dokumentation av 10 utvalda patienter. Bland annat skall det undersökas om dokumentationen i journalen motsvarar dokumentationen i kvalitetsregistret. Avsikten är ock- så att försöka ta reda på om det går att hitta när dokumentationen gjordes, och av vem. För detta borde interaktiva moment kunna utnyttjas, likaså för att studera tidsåtgången för dokumentationen. Jag förutser att just tidsåt- gången kan vara svår att få fram, men kan kanske bäst bestämmas genom
en uppskattning gjord av den som gjort dokumentationen. Möjligen kan man som ett delprojekt göra tidstudier av dokumentationen.
För att få tillgång till alla uppgifter i Rikssvikt, krävs inloggningsbehörig- het, vilket kan erhållas av nationella Rikssviktskoordinatorn. Detta kan räcka för det initiala pilotprojektet, men för forskning i större skala krävs också en ansökan till, och godkännande av, styrgruppen för Rikssviktsre- gistret. Förutom detta ska även en ansökan skickas in till Etikprövnings- nämnden, eftersom forskningen berör persondata.
För maximal insyn i dokumentationsprocessen behöver också intervjuer genomföras med de sjuksköterskor och doktorer som utför själva doku- mentationen.
Det är vid denna kontakt med praktikerna som kan skapa den önskade in-
teraktion mellan forskaren och praktikern. I det mötet väcks också för-
hoppningsvis en del idéer som kan leda till förbättringar.
Den interaktiva forskningsprocessen kan åskådliggöras med följande bild (Ellström, P-E 2008-08-28, Föreläsning):
Enligt modellen har forskaren och praktikern olika bakgrund, kunskap och syfte, men man möts kring ett gemensamt intresse. Vid mötet uppstår ett gemensamt lärande och kunskapsbildning. Forskaren utvecklar nya teorier och vetenskapliga resultat, praktikern får möjlighet att lösa praktiska pro- blem och utveckla lokala teorier. Båda får genom upprepade möten nya kunskaper och insikter.
Genom forskningen synliggörs arbetet med dokumentation och i och med att vi undersöker detaljerna kan man kanske se om vissa detaljer bör upp- märksammas mer och andra tas bort. Antagligen har personerna som arbe- tar med dokumentationen själva flera tankar och funderingar kring detta och i bästa fall förbättringsidéer.
Eftersom detta är ett interaktivt arbete blir det svårt att i början av projektet i detalj precisera vad vi vill undersöka och åstadkomma (Svensson 2006, Larsson 2007). Vi kan däremot gå in i detta med en allmän idé om att allt detta arbete leder till förbättring och förenkling.
En annan tanke är att involvera patienten och/eller anhöriga mer, och på så sätt förenkla arbetet och samtidigt mer anpassa det till patientens egna önskemål. Det sistnämnda kommer dock att bli ett alltför omfattande arbe- te och kommer sannolikt inte kunna rymmas inom vårt projekt.
Även om vi försöker begränsa området kommer detta arbete att kräva en hel del engagemang av de involverade. Dessutom krävs förståelse från ar- betsledningen för att forskning av detta slag kräver en hel del tid vid sidan om det ordinarie arbetet.
4.6 Forskarrollen
Interaktiv forskning ställer vissa speciella krav på forskaren. Man ska å ena sidan ha en förmåga att samarbeta och interagera med praktiken när man är ”on stage” (i nära kontakt med praktiken för datainsamling och diskussion av resultat). Å andra sidan ska man kunna hålla rätt distans och
forskarperspektiv på forskningsfrågorna när man är ”backstage” (i ett aka-
demiskt sammanhang för reflektion och vetenskaplig kritik, gärna tillsam- mans med andra forskare). Det blir en balansgång mellan att tillsammans med praktiken hitta de ”lokala teorierna” (Ellström 2007) och att teoretiskt utveckla forskningsområdet. Dessutom bör den interaktive forskaren ha förmågan att extrahera väsentliga kunskaper och värden för den gemen-
4.7 Vägval och dilemman
Studien kommer att belysa det aktuella läget. Interaktionen med praktiken kommer eventuellt att leda till förändringar, som i bästa fall blir förbätt- ringar.
Förutsättningen för att projektet ska utfalla bra är att involverad personal blir intresserad och får tid att delta.
Möjligen kan man uppfatta det negativt om vi hittar moment som fungerar bristfälligt, men om personalen själva enligt interaktiv modell varit delak- tiga och bidragit med synpunkter kan sannolikt sådana negativa aspekter mildras.
Det interaktiva arbetssättet har sannolikt övervägande fördelar, men en nackdel kan vara att det kan vara något svårare att planera utvecklingen och prediktera slutresultatet.
Interaktiv forskning kan också vara mycket tidskrävande, både för forska- ren och för praktikern. Det kan i sin tur ge viss otålighet i väntan på resul- tat, både när det gäller akademiska resultat för forskaren, och kliniska re- sultat för praktikern.
En ytterligare aspekt är att det också kan vara något svårare att hitta littera- tur, tips och metodförslag för interaktiv forskning jämfört med traditionell forskning.
Att försvara ett interaktivt arbete i en medicinsk fakultet kan också möta en del tvivel och frågeställningar, eftersom upplägget är annorlunda än vid traditionell medicinsk forskning.