Forskningsprojektet ”Vårdnära service” med ett interaktivt angreppssätt

HELIX forskningscenter är uppbyggt kring ett regionalt partnerskap och den forskning som bedrivs inom centret sker i nära samarbete med delta- gande partners. En av dessa partners är Landstinget i Östergötland och forskningsprojektet ”Vårdnära service” (VNS) har vuxit fram efter förslag och önskemål från denna medlemsorganisation. Därför känns det helt na- turligt att en forskningsansats som förordar samverkan och samarbete ock- så tillämpas i denna studie. I föreliggande studie gällande VNS i Lands- tinget i Östergötland kommer jag därför att anamma den av Svensson (2002; 2006; 2008) förordade interaktiva ansatsen. Den interaktiva ansat- sen tilltalar mig också personligen då den framförallt styrs av nyttan och användbarheten för deltagarna. Utgångspunkten i interaktivt forskningsar- bete är angelägna problem som aktualiserats av en verksamhet. Det inne- bär att den kunskap som skapas är ”efterfrågad” av praktiken (Svensson & Aagaard Nielsen, 2006), vilket har betydelse för att mitt avhandlingsarbete ska kännas relevant. Därtill skapar det goda förutsättningar för att forsk- ningsresultatet sedermera också kommer att omsättas i praktiken.

Forskningsprojektet VNS ”utspelas” i en sjukvårdskontext och yrkesgrup- pen undersköterskor är i fokus för studien. Jag är dock pedagog och min erfarenhet och förförståelse av sjukvårdsverksamhet är begränsad. För att den forskning som jag arbetar med ska bli trovärdig är det därför nödvän- digt för mig att få hjälp och kunna komma ”bakom scenen” (Goffman, 1974 i Svensson, 2002). Den interaktiva forskningsansatsen hjälper mig att öppna dörren till praktikernas verksamhet och jag kan komma nära det som ska studeras. Detta underlättar förstås min förståelse av forsknings- problemet. I detta sammanhang är det dock viktigt för mig att inta viss kri- tisk distans till det som studeras (Svensson, 2002; Larsson, 2007; Jakobs- son, 2007; Wigren & Brundin, 2008). Jag måste klargöra min roll och mina värderingar. Därtill behöver jag reflektera över hur de metoder och teorier som används i studien påverkar forskningen (Svensson, 2002). En interaktiv forskare har som uppgift att ge deltagarna en förjupad förståelse av den egna verksamheten (Svensson, 2002). Konkret kan det innebära att jag som forskare behöver ”konfrontera” praktikerna genom att ställa mot- frågor och problemastiera. Vardagligt uttryck: min uppgift är inte att stryka verksamheten ”medhårs” utan snarare tvärtom – ”mothårs”.

Forskningsprojektet VNS har ett särskilt intresse för yrkesgruppen under- sköterskor. Tidigare forskning kring arbete och/eller yrken inom sjukvår- den har till stor del behandlat klassiska professioner såsom läkare och sjuksköterskor. Därför menar jag att aktuell studie kring VNS kan lämna viktiga kunskapsbidrag inom ett fält som inte är lika beforskat. Inom en sjukvårdsorganisation råder oftast en stark hierarki där läkare befinner sig överst i denna hierarki och undersköterskor underst. En styrka med den interaktiva forskningsansatsen är att den engagerar medarbetare från alla

nivåer i en organisation (Svensson, 2008). Denna breda samverkan, där

röster och bidrag från alla nivåer i organisationen är betydelsefulla, är en- ligt min mening viktig. I den aktuella studien är det i huvudsak underskö- terskor som kommer att bidra med sina erfarenheter och insikter i den ge- mensamma kunskapsbildningen.

Flera forskare påpekar att en stor nackdel med den interaktiva forskningen är att den tar mycket tid i anspråk och att den är arbetsintensiv för samtliga deltagare (Svensson & Aagaard Nielsen, 2006; Larsson, 2006; Svensson, 2008). Studien VNS belyser, som påtalats tidigare, sjukvårdsarbete inom Landstinget i Östergötland. Sjukvårdens verksamhet pågår oavbrutet. Att parallellt med detta vardagsarbete engagera undersköters- kor/sjuksköterskor/vårdenhetschefer i interaktiva forskningsaktiviteter, exempelvis reflektionsseminarium kan därför bli problematiskt. För att medarbetare ska kunna gå ifrån den ordinarie verksamheten krävs i vissa fall ersättare vilket inte är möjligt att ordna, då Landstinget i Östergötland befinner sig i ekonomisk obalans. Pengar och tid är alltså en bristvara. Forskningsprojektet VNS måste därför anpassas efter de resurser som finns. Jämför med studie av Larsson (2007) där deltagarna i projektet var arbetslösa och hade mycket tid till förfogande men hade andra begräns- ningar (koncentrationssvårigheter, trötthet etc.) som forskaren var tvungen att ta hänsyn till. I fråga om forskarens arbetsinsats i den interaktiva forsk- ningen vill jag avslutningsvis också nämna att jag som doktorand har en tidsmässig ram att hålla mig till. Det innebär att jag måste disponera till- gänglig tid på ett vettigt sätt och att aktiviteter som genomförs ute i verk- samheten (möten, datainsamling, seminarier etc.) tidsmässigt måste balan- seras mot de mer akademiska uppgifterna som åligger en doktorand (Larsson, 2007).

Forskningen om VNS är planerad som en fallstudie med ett interaktivt an- greppssätt. I studien deltar tre vårdenheter, vilka tidigare ingått i en pilot- studie kring VNS. Två av dessa enheter (kliniker) är i sin tur indelade i två avdelningar eller motsvarande. Sammantaget är fem olika vårdenhetsche-

fer med tillhörande verksamhet och personal (fr.a. undersköterskor) invol- verade i studien. Enligt plan kommer data samlas in via intervjuer med undersköterskor, sjuksköterska och vårdenhetschef, på respektive en- het/avdelning/sektion. Därtill ska observationer och dokumentanalys genomföras. Vidare planeras för seminarium/träffar där data ska återföras, diskuteras och analyseras tillsammans med praktikerna. I huvudsak kom- mer de interaktiva forskningsaktiviteterna att ske inom respektive fall. Men det vore stimulerande och givande att även öppna upp och arbeta gränsöverskridande mellan de olika fallen. Ett sådant tillvägagångssätt, som möjliggör för praktikerna att göra jämförelser med andra verksam- hetsområden, tror jag skulle kunna vara utvecklande och skapa värdefulla reflektionstillfällen. I detta sammanhang är det dock viktigt att påminna om att den interaktiva forskningen är en öppen process. Det betyder att beslut om vilka metoder och aktiviteter som kan vara lämpliga i studien utvecklas efter hand och i samförstånd mellan forskare och praktiker (Larsson, 2007; Wiberg och Brundin 2008). Forskningsaktiviteter som spänner över alla tre fall/enheter är troligen svårare att designa rent prak- tiskt och tidsmässigt.

I Landstinget i Östergötland har forskningsprojektet VNS föregåtts av en pilotstudie. De tre enheter som ingår i föreliggande forskningsprojekt in- gick också i pilotstudien. Pilotstudien leddes av en särskild projektledare. Projektledaren betonade bred delaktighet, såväl vårdenhetschefer som un- dersköterskor engagerades. Likaså strävade hon efter samverkan i projektet och inbjöd till träffar där samtliga pilotenheter deltog, exempelvis studie- besök3. Efter att pilotstudien kring VNS avslutats och Landstinget beslutat om implementering har också ett särskilt team utsetts. Teamet består, för- utom av projektledare också av undersköterskor och dess uppgift är att hjälpa övriga enheter att komma igång med det nya arbetssättet. I forsk- ningsprojektet kring VNS vill jag, i så stor utsträckning som möjligt, ta tillvara den goda arbetsstruktur som fanns i pilotstudien samtidigt vill jag också fortsätta att samarbeta med VNS-teamet. Vid en konferensdag (HE- LIX-dagen 081002) genomförde jag tillsammans med teamet en presenta- tion av VNS. Denna typ av aktivitet kommer vi att fortsätta. Gemensamma

3 _{Flera studiebesök anordnades så att medarbetarna från de olika enheterna kunde dela upp sitt}

deltagande. Hälften av USK från en enhet deltog i studiebesök 1, den andra hälften i studiebe- sök 2. På så sätt fungerade arbetet i den egna verksamheten ändå, trots att inte alla medarbetare fanns på plats.

presentationer är viktiga och kommer säkert att bli vanligare ju längre forskningsprojektet fortgår och det blir aktuellt med spridning av resultat. Därtill kommer jag att använda teamet för att kunna bolla idéer, testa in- tervjuformulär etc.

Ytterligare en viktig samarbetspartner i detta forskningsprojekt är fackför- bundet Kommunal. Fackförbundet ansluter undersköterskor och Kommu- nal är precis som Landstinget i Östergötland en part i HELIX´s partner- skap. Inom kort ska ett möte mellan forskare och representanter från Kommunal hållas varvid problemområde, syfte och forskningsfrågor ska diskuteras. Vidare kommer intervjuer att genomföras med dessa represen- tanter.

5.8 Avslutning

Den interaktiva forskningsansatsen betonar att forskning, förutom att den ska frambringa ny kunskap, också ska komma till praktisk nytta samt ge deltagarna möjlighet till reflektion och lärande (Svensson, 2002; Svensson & Aagaard Nielsen, 2006). Forskningen är således en typ av lärandeaktivi- tet, där jag som forskare har en pedagogisk uppgift. En viktig uppgift för forskaren är alltså att kunna organisera samt leda lär- och utvecklingspro- cesser. Erfarenheter från undervisning samt intresse för pedagogik (mitt huvudämne är pedagogik) torde därför vara en stor fördel för en forskare som avser att arbeta inom den interaktiva forskningstraditionen. Avslut- ningsvis - en forskare inom den interaktiva forskningstraditionen måste, förutom att vara duktig i sitt vetenskapliga ämne, också ha förmåga att knyta kontakter, vara lyhörd samt kunna samverka och samarbeta. Förenk- lat uttryckt - den interaktiva forskaren behöver ha ett stort mått av social kompetens!

5.9 Referenser

Aagaard Nielsen, K. & Svensson, L. (2006). Action and Interactive re-

Eikeland, O. (2006). The validity of Action Research. In: K. Aagaard Niel- sen, & L. Svensson (Eds). Action and Interactive research Beyond practice

and theory. Maastricht: Shaker Publishing

Ellström, P.-E., Eklund, J., Kock, H., Lindström, L. & Melin, U. (1999).

Knowledge Creation Through Collaborative Research: An Emerging Model. Paper presented at the HSS Conference, Falun, 1999.

Ellström, P-E. (2006a). Tid för utveckling. I: K. Ekberg, J. Eklund, P-E. Ellström & S. Johansson (red). Tid för utveckling. (s. 28-51). Lund: Stu- dentlitteratur.

Ellström, P-E (2008). Knowledge Creation Through Interactive Research:

A Partnership Approach. Conference paper presented at ECER-

Conference, Gothenburg 2008.

Herr, K. & Anderson, G. (2005). The Action Research Dissertation. Lon- don: Sage.

Jakobsson, E. (2007). Mot en ny vuxenutbildningspolitik? Regional utveck-

ling som policy och praktik Linköping: Institutionen för beteendevetenskap

och lärande, Linköpings universitet.

Jonsson, L. (2004). Att organisera samverkan mellan forskare och prakti-

ker. Arbetsmarknad & Arbetsliv, Årg 10, nr 3, hösten 2004.

Larsson, A-C. (2006). Interactive Research – methods and conditions for joint analysis. In: K. Aagaard Nielsen, & L. Svensson (Eds). Action and

Interactive research Beyond practice and theory. Maastricht: Shaker Pub-

lishing

Larsson, A-C. (2007). Empowermentprocesser - ett sätt att öka långtids-

sjukskrivna kvinnors resurser? En studie om att återta balansen i arbetsli- vet och i vardagslivet. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och

lärande, Linköpings universitet.

Larsson, K. (2008). Mellanchefer som utvecklar: om förutsättningar för

hållbart utvecklingsarbete inom vård och omsorg. Linköping: Institutionen

för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Olsson, G. (2002) Relationen mellan forskning och praktik. I: L. Svensson, G. Brulin, P-E Ellström & Ö. Widergren (red). Interaktiv forskning – för

Rosell, M. (2002) Ett möte mellan forskning och praktik i socialtjänstens barnavårdsarbete. I: L. Svensson, G. Brulin, P-E Ellström & Ö. Widergren (red). Interaktiv forskning – för utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2002:7.

Svensson, L. (2002). Bakgrund och utgångspunkter I: L. Svensson, G. Brulin, P-E Ellström & Ö. Widergren (red). Interaktiv forskning – för ut-

veckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2002:7.

Svensson, L. (2002). En analys och blick framåt I: L. Svensson, G. Brulin, P-E Ellström & Ö. Widergren (red). Interaktiv forskning – för utveckling

av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2002:7.

Svensson, L., Brulin, G. & Ellström, P-E. (2002). Innovations- och lärpro- cesser i den nya ekonomin I: L. Svensson, G. Brulin, P-E Ellström & Ö. Widergren (red). Interaktiv forskning – för utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2002:7.

Svensson, L. (2006). Vinna och försvinna? Drivkrafter bakom ungdomars

utflyttning från mindre orter. Linköping: Institutionen för beteendeveten-

skap och lärande, Linköpings universite

Tydén, T (2002). Disciplinerna tyranni möter motstånd. I: L. Svensson, G. Brulin, P-E Ellström & Ö. Widergren (red). Interaktiv forskning – för ut-

veckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet 2002:7.

Westlander, G. (2008). Forskarroller I: G. Westlander, (red). Forskarroller

i interaktivt utvecklingsarbete. Om samverkansprocesser för ergonomiska förbättringar. Linköping: Linköpings universitet, institutionen för ekono-

misk och industriell utveckling, avdelningen för industriell arbetsveten- skap.

Widegren, Ö. (2002). Reflektioner om gemensam kunskapsbildning prakti-

ker – forskare. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för bete-

endevetenskap, avdelningen för sociologi.

Wigren, C. & Brundin, E (2008). Interaktiv fältforskning – möjligheter och omöjligheter. I: B. Johanisson, E. Gunnarsson & T Stjernberg (red).

Gemensamt kunskapande – den interaktiva forskningens praktik. Växjö:

6 Validitetskriterier inom aktions-