Dokumentation i elektroniska patientjournaler och kvalitets-

register

Eva Gustafsson

4.1 Syfte

Syftet med detta kurspapper är att beskriva inriktningen på mitt forsk- ningsprojekt samt att diskutera möjligheten att använda en interaktiv forskningsmetod i projektet. Dessutom analyseras de möjligheter och eventuella svårigheter som ett interaktivt angreppssätt kan föra med sig. Jag har också kortfattat diskuterat de specifika krav som ställs på den in- teraktiva forskaren i forskarrollen.

4.2 Bakgrund

Bridging the Gaps är ett multiprofessionellt forskningsprojekt som fokuse-

rar på förnyelse och lärande inom sjukvårdssystemet. Syftet är att knyta forskning och praktik närmare varandra i utvecklingen av hälso- och sjuk- vård, dvs. överbrygga de många klyftor som finns i systemet och därige- nom möjliggöra förbättringar i hälso- och sjukvårdssystemet.

I forskarutbildningsprogrammet Bridging the Gaps ingår en deluppgift vars syfte är att forska om dokumentation i elektroniska patientjournaler och kvalitetsregister.

Dagens komplexa sjukvårdssystem med många olika personalgrupper in- volverade i vårdprocessen kräver ett smidigt, effektivt och säkert informa- tionssystem. Vår arbetshypotes är dock att dokumentationen idag är myck- et tidskrävande och av varierande kvalitet.

För att få maximal utdelning av projektet är det viktigt att använda ett op- timalt angreppsätt. I vårt projekt ingår i förutsättningarna att ett interaktivt angreppssätt skall tillämpas. Det finns flera exempel på tidigare studier som använt ett sådant angreppssätt med framgång. Nämnas kan Ann- Christine Larsson som berättat om sitt arbete för vår grupp. Efter att ha läst delar av hennes avhandling Empowermentprocesser – ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors resurser (2007) fick jag en del tankar och idéer om hur man kunde använda interaktivt arbetssätt även i mitt forsk- ningsprojekt.

Den teoretiska bakgrunden för mitt projekt tar utgångspunkt i Wagners ”Chronic Care Model”

Edward Wagner, läkare och epidemiolog, numera chef för "The W.A. MacColl Institute for Healthcare Innovation" i USA, utvecklade teorierna för Chronic Care model. Modellen kan förenklat beskrivas som ett hel- täckande ramverk för vården av kroniskt sjuka och som även innefattar metoder för utveckling av vården. Man vill erbjuda informerade patienter vård av ett kompetent interdiciplinärt team, som baserar sitt handlande på evidensebaserad kunskap och som planerar uppföljning av insatt behand- ling.

Modellen identifierar vissa essentiella element i sjukvårdssystemet, som befrämjar vården av kroniskt sjuka patienter. Modellen belyser viktiga element både i samhället och i hälso- och sjukvårdssystemet, samt betonar vikten av patientens egen delaktighet och möjlighet att skaffa sig informa- tion. Målet är att ge vård som är säker, effektiv, snabb, patientfokuserad och jämlikt. Systemändringar kontrolleras mot dessa kriterier.

Denna modell betonar också att dagens komplexa sjukvårdssystem med många personalgrupper involverade i vårdprocessen kräver ett smidigt, effektivt och säkert informations- och dokumentationssystem.

Det kliniska informationssystemet behöver svara upp mot ett flertal olika behov.

På individnivå ska det:

• Underlätta planering och genomförande av individuell patientvård • Utbyta information mellan olika vårdgivare för att kunna koordi-

nera vården

• Utbyta information med patienten för att främja egenvårdsinsatser och följsamhet mot insatta åtgärder

• Ge beslutsstöd för vårdgivare och patienter: På gruppnivå ska dokumentationssystemet:

• Monitorera vårdteams, klinikers, sjukhus respektive landstings vårdprestationer och vårdresultat

• Organisera patientdata och (eventuellt populationsdata) så att det främjar medicinskt god och kostnadseffektiv vård

Detta dokumentationssystem borde vara till hjälp och ett stöd i arbetet. De som har inblick i, eller arbetar i sjukvårdssystemet, har dock observerat att dokumentationen tar alltmer tid, i många fall på bekostnad av den patient- nära vården (Nationell IT-strategi för vård och omsorg, 2007). Doku- mentationen har också blivit alltmer komplex och vi arbetar alltmer i en datoriserad miljö där våra arbetssätt inte alltid anpassats tillräckligt till de nya arbetsredskapen.

Idag är väldigt lite känt om kvalitén på, och resursåtgången för, nuvarande dokumentation i en miljö där dokumentationen fortfarande sker i huvudsak i ”pappersmiljö”, och ännu mindre hur den påverkas av övergång till en elektronisk miljö. Trots införande av elektronisk patientjournal i bred skala har väldigt lite gjorts för att studera hur sättet att dokumentera bör föränd- ras, för att få ut maximal effekt av övergång till elektronisk patientjournal. Inga informationssystem har möjlighet att svara upp mot alla ovan nämnda mål om inte den grundläggande dokumentationen av vården ger de nöd- vändiga förutsättningarna.

Mitt projekt inleds med att studera aktuell praxis och resultatet kan för- hoppningsvis användas till förbättringar inom dokumentationssystemen.

4.3 Vilka interaktiva moment kan/ska

tillämpas i mitt projekt?

Ann-Christine Larsson har i sin avhandling Empowermentprocesser – ett sätt att öka långtidssjukskrivna kvinnors resurser (2007 s.57) utgått från ett interaktivt förhållningssätt, och haft ambitionen att tillsammans med deltagarna i studien skapa en delaktighet som sträcker sig från defini- tionen av forskningsfrågan till analysen och spridningen av resultat. Hon menar att poängen med att involvera deltagare är följande:

• Hjälp med begreppsutveckling

• Nya frågeställningar och perspektiv på forskningsfrågan

• En ökad öppenhet i forskningsprocessen som ger en ökad validitet • Ett högre deltagande och en större uppslutning bakom forskningen I mitt projekt är inte alla dessa moment relevanta, då en del av forsknings- frågorna redan är planerade, men jag förväntar mig att finna nya fråge-

ställningar och perspektiv under studiens gång.

Mitt planerade forskningsprojekt ska undersöka hur dokumentation genomförs idag. Dels ska informationen i patientjournalen studeras, dels informationen i kvalitetsregistret Rikssvikt, som är det register som lagrar information om patienter med den kroniska sjukdomen hjärtsvikt.

Med ett interaktivt angreppssätt bör man kunna uppnå en fördjupad förstå-

else för patienternas tillstånd och vad som är väsentligt att dokumentera.

Dessutom torde man få en fördjupad förståelse för hur dokumentationen utförs idag och vilka övriga faktorer än tid, som påverkar kvalitén på do- kumentationen.

Interaktiviteten borde också kunna ge en öppenhet i forskningsprocessen

och öka validiteten. Om de involverade dessutom kan engageras, ökar

möjligheten att upptäcka olika vägar till rationaliseringar och förenkling-

ar, och eventuella förändringar. För detta krävs, som Westlander (2008)

uttrycker det, att forskaren har en förmåga att samspela med praktiker. Samarbetet kan i bästa fall alstra nya nätverk för möjlighet till kunskapsut-

byte och nya förbättringar.

4.4 Frågeställningar i projektet

Var det bättre förr eller kan det bli bättre?