Som en av doktoranderna i BtG är syftet med detta paper att beskriva den interaktiva forskningsansatsen inom mitt forskningsområde. Jag kommer att diskutera min forskningsdesign, så långt som den står mig klar ännu, och hur en interaktiv forskningsansats lämpar sig för mina frågeställningar och teoretiska utgångspunkter. Jag tittar närmare på min roll som forskare och några validitetsbegrep. Detta gör jag mot bakgrund av en kortare ge- nomlysning av institutionell teori och internativ forskning.
Eftersom jag är i början av min forskning är detta paper ett första närman- de kring de teorier och synsätt jag kommer att utveckla i min avhandling och är här inte uttömmande på något sätt.
10.2 Institutionell teori som teoretisk
utgångspunkt
Min teoretiska arena är ledarskap. Som forskare finns det en mängd ställ- ningstaganden att fatta kring detta begrepp. Om ledarskap är ett substantiv, vad är då dess beståndsdelar? Om ledarskap är ett verb, dvs. att leda, vem är det som leder? Och hur? Om ledarskap ses som en del av en kontext, vad ligger i kontext och hur interagerar det med verbet/substantivet ledar- skap?
Jag kommer i min forskning utgå ifrån en idé eller ett begrepp, för att se
hur det leds och leder. Jag kommer att studera hur det utvecklas, sprids,
tolkas och översätts över tid och rum. Med tid menar jag att begreppet kan ändra innehåll och betydelse över ett längre tidsförlopp och med rum me- nar jag att begreppet kan ha olika innebörd för olika nivåer i organisatio- nen, men också för olika aktörer och grupperingar samtidigt. Dessa nyan- ser vill jag följa, synliggöra och analysera. Genom att följa det valda begreppets ”framfart” får jag möjlighet att studera såväl ledningssystemet och det lokala ledarskapet som hur dessa möts och interagerar i praktiken. På så sätt blir inte utgångspunkten det formella och utsedda ledarskapet, utan de och det som de facto leder begreppet.
Den teoretiska ramen för arbetet kommer att vara institutionell teori. Efter en summarisk genomgång av teorierna, baserad på mina nuvarande kun- skaper på området, återvänder jag till uppgiften att reflektera över hur den interaktiva ansatsen lämpar sig för mina teorier och frågeställningar i just min forskningsdesign. De kursiverade begreppen är nyckelord jag kommer att använda mig av i min studie, och därför behöver referenser till.
Iinstitutionell teori utvecklades som en reaktion på bland annat The con- tingency approach, som dominerade på 70-talet. The contingency appro-
ach bygger på tanken att organisationers utformning har sin förklaring i sin omgivning. Genom att studera organisationers olika förutsättningar och omgivningar förväntas en rationalitet bakom olikheterna kunna påvisas. Men hur kommer det sig då att organisationer är så lika? Vad är det för processer som gör att organisationer blir homogena (liknar varandra) och
isomorfa (liknar det regelverk de har att styra)?
En del av svaret kan ligga i de sammantagna infrastrukturerna för det stu- derade objektet. Med the institutional turn inom samhällsvetenskaperna blev siktet allt mer inställt på att fokusera på dessa stora sammanhållna
infrastrukturer. Dessa infrastrukturer kan vara många olika saker, med den gemensamma nämnaren att de skapar eller begränsar förutsättningarna lokalt. Infrastrukturerna kan vara mycket olika till sin karaktär, och det är inte alla man är medveten om. Det kan t.ex. handla om resurser av olika slag, regler, ett idélandskap men också rationaliserade myter (Greenwood & Oliver & Sahlin & Suddaby, 2008)
Det är flera termer som är centrala för att kunna studera en idé eller ett be- grepp. Diffusion handlar om hur idéer sprids och vad det är som sprids, egentligen. Ett annat centralt begrepp är translation: hur begreppen över- sätts i olika sammanhang. Institutionalisering är den process var igenom människor (aktörer) internaliserar och därefter inte reflekterar över för- hållningssätt och handlingar medan institutioner är våra gemensamma tolkningsmönster (Greenowwod et al 2008) . Infrastrukturen för translation kan förstås som translation rules på det sätt att kontext både leder och be- gränsar översättningen.
Särskilt inom den skandinaviska inriktningen av ny institutionell teori framträder ömsesidigheten mellan kontext och aktörer. Ett uttryck för detta är begreppet soft actors; att aktörer både är skapade av sin omgivning, men också skapar den. Med den utgångspunkten blir det viktigt att göra en ”tjock” beskrivning av lokal kontext, för att kunna visa på dynamiken mel- lan miljö och aktör.
Här är jag tillbaka till verbet leda. Att leda är med detta synsätt både en aktiv handling, och de förutsättningar som banar väg för ett visst agerande eller handlande. Dessa förutsättningar kan vara institutionaliserade före- ställningar.
En interaktiv forskningsansats
Inom BtG finns det uttalat krav på interaktiv ansats. En interaktiv ansats är inte en metod utan ett sätt, ett perspektiv, att utföra forskning på. De meto- der som väljs inom ansatsen kan med fördel vara flera och måste stämma överens med de problem som studeras och den kunskap forskaren har för avsikt att utveckla (Larsson, 2006).
Interaktiv forskning karakteriseras av en jämbördig relation mellan forska- re och medforskare och genom en hög praktisk relevans (Svens- son&Aagaard Nielsen, 2006). Ursprunget är aktionsforskningen, en forsk-
ningsform som utvecklats över tid, med många olika inriktningar (West- lander, 2006).
Kurt Levin ses ofta som föregångaren inom aktionsforskningen och han tillhörde en grupp tyska intellektuella som flydde till USA från Nazisttysk- lands förtryck (Aagaard Nielsen & Steen Nielsen, 2006). Genom att inte separera kunskap, forskning och människor skulle ett auktoritärt samhälle motverkas och en demokratisk kultur stärkas. Forskningen utfördes som experiment i praktiska arbetssituationer och syftande simultant till att lösa lokala problem och stärka demokratiska grupprocesser. (Svens- son&Aagaard Nielsen, 2006). Levin hade en linjär syn på utveckling och forskare och forskningspersoner hade inte en jämbördig ställning.
På Tavistock institutet i Storbritannien utvecklades traditionen med ak- tionsforskning och anslaget - det sociotekniska – kom att omfatta även de tekniska förutsättningarna och kontext (Westlander, 2006) på ett tydligare sätt. Den experimentella designen kvarstod till stora delar och forsknings- personernas primära uppgift var fortfarande att förse forskarna med data (Svensson&Aagaard Nielsen, 2006).
Inom den amerikanska delen av aktionsforskningen kom det demokratiska anslaget att tunnas ut medan det inom den nordiska grenen, särskilt under 60 – och 70 talet, kom att betonas allt mer (Svensson&Aagaard Nielsen, 2006). Generellt sett kan sägas att styrkan i det skandinaviska anslaget var de lokala lösningarna, medan förmågan att översätta det lokala arbetet till generella lösningar och teorier var svagare (Svensson&Aagaard Nielsen, 2006). En annan svårighet för denna typ av aktionsforskning var att makt- balansen inom de studerade organisationerna utmanades.
Ur dessa olika tidigare försök och erfarenheter kring aktionsforskningen växte begreppet interaktiv forskning fram i Sverige. Betoningen på inter- aktiv forskning tydliggör (Svensson&Aagaard Nielsen, 2006) att det hand- lar om ett gemensamt lärande under en hel forskningsprocess och att forskningspersonerna lyfts fram som medforskare. Forskarna har inte läng- re en privilegierad roll att forska på andras agerande utan medforskarna är med i såväl problemformulering som analys.
När Lennart Svensson och Kurt Aagaard Nielsen sammanfattar tendenser- na i dagens interaktiva forskning framstår de förändringar som skett sedan Levins tid som mycket tydliga. Det sista ordet i varje punkt ger egentligen en innehållsförteckning på dagens interaktiva forskning:
• Från konsensus till konflikt – till konsensus
• Från arbetsgivarvärderingar och medarbetarvärderingar till breda- re värderingar
• Från grand theory till en pragmatisk ansats
• Från en metod till bredare variationer och blandningar