Att datorer bidrar till bättre kommunikation kan tyckas vara självklart eftersom datorer har många kommunikativa verktyg i e-mail, Facebook och i stort sett det mesta som rör internet. Kommunikativa medel är också en förutsättning för de ovan nämnda förändringarna i svenskundervisningen. Undervisningen kan exempelvis bli fylligare på grund av ökad kommunikation via internet, och fler möjligheter till kommunikation gör också att pedagogen bör tänka över sitt och elevernas arbetssätt. Förbättrad kommunikation är också en nästan självklar förändring som man talar om när 1-1 ska införas. Man kan argumentera för att kommunikation har med alla delar av 1-1 att göra och bör därför inte vara en egen kategori i
6
Det är dock värt att nämna att P4 tycker att det kan finnas en poäng med att skriva på tavlan eftersom eleverna ”får se nånting växa fram” istället för att bara få powerpoint-dokument som redan är klara.
36
denna lista. Dock är förändringarna i kommunikationen mellan lärare och elev efter införandet av 1-1 så stora och viktiga för undervisningen att jag har valt att ha den som en egen kategori.
Samtliga undersökningsdeltagare rapporterade att de använde sig av elevernas kursplattform. Det är här som jag tror att en stor del av den kommunikativa vinsten ligger när man talar om 1-1. En förhoppning för 1-1 är att man öppnar upp för nya möjligheter för eleverna att lära sig när och var som helst (Valiente, 2010:6). Elevernas kursplattform kombinerat med att alla elever har en dator uppfyller enligt mig detta mål. Kommunikationen utvidgar klassrummet och gör det tillgängligt, oavsett tid. Som vid många av de tidigare nämnda förändringarna så har datorn inte bidragit med något nytt eftersom eleverna hade tillgång till en kursplattform innan 1-1 infördes. Dock handlar det återigen om att datorerna har gjort det lättare att utnyttja tidigare medels fulla potential. Enligt P4 kan de nu kommunicera genom kursplattformen ”på ett helt annat sätt än vad man gjorde tidigare”. Tidigare var det inte säkert att eleverna tittade på plattformen men ”det gör de ju nu. De har sina datorer. De är där hela tiden. Det är som Facebook, man uppdaterar hela tiden […] De är inne där flera gånger om dan” (P3). Vid alla mina observationer använde sig pedagogerna av elevernas kursplattform; främst till att ge ut uppgifter och för inlämning, men även för att ge eleverna det material som pedagogen föreläste om (se observationen i delen ovan). På grund av att läraren kan lägga ut allt material på en gemensam plats för alla elever så undviker man lätt problemet med att eleverna inte har ordning på sina anteckningar och att de glömmer uppgiftsbeskrivningen eller rentav hela deras arbete hemma. Kursplattformen kan ha all denna information snabbt och lätt åtkomlig. P2 beskriver att det blir lättare eftersom ”allting finns där”. Den kan även fungera som en säkerhetskopiering och som ett medel för pedagogen att ha ökad insyn över hur elevernas arbete fortgår. Jag såg exempel på detta under en observation där eleverna arbetade med en skrivuppgift. I slutet av lektionen behövde de inte vara färdiga, men de skulle lägga in dokumentet i en mapp på kursplattformen. Pedagogen berättade senare för mig att hon inte läste igenom alla arbeten, men att eleverna jobbade bättre eftersom de visste att de skulle lämna in i slutet av lektionen. Läraren kunde också titta närmare på arbetena från de elever som behövde lite extra hjälp. Samtidigt fungerade inlämningen på kursplattformen som en säkerhetskopia i fall något skulle hända med elevernas datorer. Om eleverna hade skrivit för hand eller om de hade skrivit på datorerna i skolan och lämnat in hade läraren fortfarande kunnat kontrollera arbetena och eleverna hade fortfarande varit pressade att producera något. Men eleverna hade då inte kunnat arbeta när
och var de vill. Om eleverna arbetar med en skrivuppgift var det tidigare vanligt att läraren
37
lämna in arbetet på kursplattformen och sedan nå det genom en dator hemifrån. Dock är det inte säkert att alla elever har en dator hemma eller har möjlighet att använda den. Ett sådant problem elimineras med 1-1.
P4 talade även om att hon kan ge feedback till eleverna mycket snabbare nu. Pedagogen berättade att hon tidigare vid muntliga framställningar hade spenderat ett par lektioner med att ta ut eleverna från klassrummet och gett dem feedback. Dock tog det lite tid eftersom hon ville vänta på att alla grupper hade redovisat, vilket kunde ta ca tre lektionstimmar, och sen ytterligare några timmar innan läraren kunde ge feedback. När det kommer till muntliga framställningar är det viktigt att eleverna snabbt får feedback eftersom presentationen bör vara så färsk i minnet som möjligt. Där såg P4 en klar fördel med kursplattformen: ”Nu blir det den där snabba. Redan samma dag kunde jag sätta mig. Jag satte mig på kvällen så satt jag och skrev ihop det där. […] Och skickade ut. Och så ser jag ju då att de har varit inne och läst det. Nästan allihopa.” Även P4 anser att återkopplingen till eleverna nu är snabbare: ”Jag tycker att det är mer effektiv kommunikation. Kommunikation emellan lärare och elev går snabbare. Jag tror att processen blir mer effektiv kan jag tycka. Det har datorerna gynnat. Alltså tillbakakopplingen, återkopplingen, kopplingen från eleverna till mig är ju mycket snabbare” (P4).
Datorernas ökade kommunikationsmöjligheter bidrar också att det är lättare för elever som inte är närvarande att ändå arbeta. Jag nämnde i litteraturgenomgången att digitaliserad undervisning kan bidra till att fler kan utbilda sig via distansutbildningar, vilket är mycket svårt, om inte omöjligt, att göra utan en dator. Med 1-1 har eleverna alltid med sig sina arbeten hem och kan fortsätta arbeta även om de blir sjuka: ”[…] en elev kan missa nånting och ändå ta igen det. Jag kan ju lägga ut en länk på ett UR-program som vi har tittat på och sen så har jag gett de ett konto så att de kan gå in och titta på det när de är hemma sjuka” (P4). Via kursplattformen kan eleverna få all ny information och kommunikationen medför även att moment som tidigare var tvungna att göras i skolan nu kan skötas hemifrån. P3 beskrev att även om en elev som exempelvis upplevde det jobbigt att tala inför publik inte hade närvarat vid redovisningstillfället så kunde eleven istället filma sig och skicka till läraren. Det är lätt att anta att den ökade kommunikationen gör att fler elever inte kommer till skolan utan endast arbetar hemifrån, men detta verkar inte stämma. Jag kom inte in på ämnet med någon annan pedagog än P4 men hon rapporterar att datorn inte har bidragit till att eleverna är mindre i skolan.
38
En annan aspekt som har påverkat svenskundervisningen är att det är lättare för lärare att kommunicera och utbyta kunskap med varandra. Detta sker också genom kursplattformen och P3 berättar att:
Vi har blivit mycket duktigare på att dela med oss och det är ju litegrann på grund av IT. Det är betydligt enklare att öppna upp ett rum liksom där vi kan lägga in och vi diskutera saker än att liksom ha det i pärmar eller så nånstans. Så IT har ju hjälpt oss att dela med oss på ett annat sätt tycker jag. Och det gäller ju i båda mina ämnen men i svenska tycker jag att man kan se det tydligt (P3).
Den ökade kommunikationen genom datorn har alltså inte bara skapat fler möjligheter för individuella lärare i sitt arbete med eleverna, utan lärare emellan kan också lättare utbyta kunskap och metoder. Higgins (2003:4) nämner att planering och resurser som är tillgängliga på internet kan minska lärarnas arbete, och man kommer förmodligen närmare den förhoppningen om lärarna själva bidrar med sina erfarenheter i en gemensam kunskapsdatabas. Det finns även en fördel med att kunskapen har ett lokalt ursprung eftersom det är mycket lättare för pedagoger att söka upp varandra för att ställa frågor och få tips. Gunilla Jedeskog (1998) nämner också att datorn kan utgöra en ”injektionsspruta” som medför att lärare börjar arbeta mer tillsammans och att ”respekten för varandras yrkeskunnande” ökar (s 20). Det finns möjligheter att datorerna kan bidra till detta, och det är förmodligen ett steg på rätt väg att pedagoger har bättre möjligheter att dela med sig av sitt kunnande.