I min undersökning ville jag ta reda på om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats efter införandet av 1-1. Detta anser jag att jag har gjort och svaret på frågan är att ja, svenskundervisningen har förändrats efter införandet av 1-1. De huvudsakliga didaktiska förändringarna lever dock inte upp till förhoppningarna som ligger på datorer i undervisningen (se Jedeskog, 1996:16 Svensson, 2008). Enligt min undersökning har datorn anpassats till existerande praktik och bidragit till att tillgängliggöra och effektivisera i de områden där den används.
Jag har funnit att 1-1 främst har bidragit till fyra förändringar i undervisningen hos de svenskämneslärare jag har talat med:
Fördjupad undervisning.
Ny kunskap måste läras ut och fokus har flyttats.
Större möjligheter till alternativa arbetssätt.
Bättre kommunikation.
Ett av de främsta målen med att ta in datorer i undervisningen är att undervisningen helt enkelt ska bli bättre. Jag anser att även om datorerna inte har medfört drastiska förändringar i undervisningen så har de bidragit till en viss förbättring. Datorer kan ge lärare ett större urval av arbetsmetoder som kan engagera eleverna i större utsträckning och det kan även bli lättare
42
att ta in ytterligare kunskap i klassrummet. Den ökade kommunikationen kan bidra till att göra många delar smidigare än de var innan samtidigt som elever har större möjligheter att studera hemifrån om de behöver vara borta. Datorn kan även bidra till att lärare utbyter kunskap och erfarenheter i större utsträckning. Dock medför datorn också tillägg i undervisningen i form av IKT-litteracitet och att lära eleverna ett sunt förhållnings- och arbetssätt gällande datorer. Att använda dator i undervisningen innebär också att läraren behöver kunskap om hur den bäst används och vilka effekter den kan ha på undervisningen och på den egna arbetsbördan.
Det finns ett stort behov av undersökningar om datorers effekt på undervisningen. För mig är det inte en ekonomisk fråga – att man behöver ta reda på om 1-1 är kostnadseffektivt – eftersom skolor i två årtionden har infört allt mer IKT trots avsaknaden av empiriska data som säger vad datorerna faktiskt gör för undervisningen. Det som istället är viktigt är att lärarna inte ska få en laptop i handen utan vidare instruktioner för hur den kan användas. För att få bäst resultat med datorn i klassrummet behöver läraren veta hur datorn kan användas. Ur ett yrkesperspektiv är det därför mycket relevant att fortsätta forskningen om vilka effekter 1-1 har på undervisningen. I min undersökning har jag funnit en del effekter som varken rapporter från tidigare införanden av 1-1 eller forskningen har berört – Fördjupad undervisning och Ny kunskap och flytt av fokus. Min undersökning kan därför ha bidragit till ökad förståelse för lärare hur datorn kan användas och vad som krävs för att kunna arbeta med den, men fungerar även som exempel på att ytterligare undersökningar behövs. De förändringar på svenskundervisningen som min undersökning har visat är inte förvånande i avseendet att datorn redan har starka kopplingar till att vara en medie- och kommunikationsmaskin. Eftersom pedagogerna har överlåtits att finna användningsområden i stort sett själva är det därför lätt att datorns möjligheter stannar vid nya medier och lättare kommunikation. Finns det fler möjligheter och användningsområden? Hur kan datorn vara som ren undervisningsmaskin?
Som framgår i föregående avsnitt verkar mina undersökningsdeltagare ha en mer socialdeterministisk syn på datorer än exempelvis skolpolitiker. Socialdeterminismen säger att man vid införande av teknik i skolan applicerar det nya verktyget till redan existerande arbetsmetoder istället för att utgå ifrån de nya möjligheter som informationstekniken kan
medföra. Men innebär det då att mina undersökningsdeltagare inte har utgått från ITs nya
möjligheter? Kanske, eftersom de inte arbetar på ett helt nytt sätt utan med samma typer av uppgifter fast via datorn. Eller är det så att datorer inte har större möjligheter än vad de redan används till? När 1-1 införs talar många om revolution men mig veterligen finns det inga
43
exempel på vad denna revolution ska innebära i lärares faktiska klassrumspraktik. Vilka arbetsmetoder kan datorn erbjuda? Jag tror att man som lärare ofta behöver information om hur man kan arbeta med datorn enligt dess ”nya möjligheter” för att undvika att den endast anpassas till existerande praktik.
Mitt resultat överensstämmer till viss del med tidigare forskning, men är trots det förmodligen inte generaliserbart. Mina undersökningsdeltagare är alla mycket positivt inställda till datorer i undervisningen och har alla exempelvis gått en coachutbildning för att kunna hjälpa sina kollegor att arbeta med datorer. På grund av detta har jag inte undersökt om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats för alla typer av svensklärare, utan bara för de som redan är positivt inställda. För det andra påverkar lärares åsikter, kunskaper och arbetssätt hur de väljer att arbeta med 1-1 och det är trots allt som Valiente (2010), Higgins (2003), Jedeskog (1998), m.fl. hävdar: att det inte är datorerna i sig som skapar förändring, utan hur läraren använder dem. Det skulle därför inte vara förvånande att se ett annat resultat på en annan skola. Inte bara för att lärare har så olika arbetssätt, men även för att många skolor gör egna implementeringsplaner och därför har andra förväntningar och mål för 1-1. Forskningen kring 1-1 och IKT är även splittrad. I framtida undersökningar behöver man därför klara ramar för vilka aspekter av IKT i skolan som man undersöker. Det måste undersökas tydligare vilka möjligheter datorn har i undervisning; detta för att ge svar på ovanstående frågetecken. Man måste även närmare undersöka vilka effekter dator har på undervisning när det kommer till förändringar i hur man förmedlar kunskap men också vilken kunskap som behöver läggas till. Det hade även varit nyttigt att närmare veta vilka moment i undervisningen som passar för datorstöd.
44