Enligt min analys verkar det främst vara två olika typer av arbetsformer som har blivit mer aktuella i svenskundervisningen tack vare 1-1. De mer kreativa formerna som bygger på datorns diverse mediemöjligheter, och de arbetssätt som datorn har gjort mer effektiva. När Patrik Svensson (2008) beskriver ”den goda informationstekniken” som den ser ut enligt ett konstruktivistiskt synsätt nämner han att undervisningen ska vara multimodal och flersinnlig (s 60). Detta verkar man komma närmare i användandet av 1-1 i undervisningen på grund av att det ger bättre förutsättningar för kreativa arbetssätt. Jag har tidigare nämnt att datorns informationskanaler kan införa mer medier i undervisningen. Men fler medieformer gör inte bara att undervisningen kan bli fylligare utan ger också förutsättningar att använda sig av mer varierande arbetssätt än innan, vilket är något som Jedeskog (1998:38) nämner. Även om 1-1 inte medför helt nya sätt att arbeta på – videokameror och ljudinspelning har funnits länge – så har datorer gjort det betydligt lättare att arbeta med mer annorlunda medel än innan. P4 beskriver exempelvis att:
”Jag har gjort filmer med eleverna och det har jag inte kunnat göra innan för det hade ju varit helt omöjligt och för krångligt. Att de spelar in med sin mobil och sen klipper de ihop, att de kan jobba. Klart att vi tar in den typen av medie nu i klassrummet” (P4).
P2 beskriver också att det inte är datorerna som har givit de nya arbetssätten eftersom de till exempel ”kunde lika gärna haft sina mobiltelefoner och spelat in sig själv” men att datorerna gör det lättare att bearbeta materialet, och dessutom på ett snyggare sätt. P3 nämner även att
34
datorerna gör att eleverna inte är lika bundna av skolans utrustning för att exempelvis spela in ljud.
En av anledningarna till varför pedagogerna väljer att använda sig av alternativa arbetsformer ligger förmodligen mycket i att det blir roligare och mer engagerande för eleverna att arbeta på nya och spännande sätt. Eleverna blir också mer engagerade eftersom de har fler valmöjligheter och kan välja själva på vilket sätt och med vilken typ av media de vill arbeta (P3). Gunilla Jedeskog (1998:29) säger att det blir mer stimulerande att arbeta med datorn och det är möjligt att varierande och kreativa arbetssätt kan vara en förklaring till detta. Condie & Munro (2007:29) varnade för att resultaten som visade att datorerna kunde öka engagemang uppkom efter undersökningar i de tidiga stadierna av införande av IKT i skolan. Condie & Munro (ibid) efterlyser därför studier där datorn har varit i klassrummet en längre tid. P3 har arbetat i ca fyra år med datorer i undervisningen och ger därför en sådan inblick. Många av övningarna eller momenten i svenskundervisningen är som sagt samma som tidigare, men i ny skepnad som förhoppningsvis ska engagera eleverna mer. Pedagogerna nämnde att när eleverna ska redovisa en roman kan de till exempel nu göra det som en boktrailer (P2, P3) istället för en vanlig skriven eller muntlig redovisning. P3 beskrev också hur hon arbetade i en svårmotiverad klass och fann att hon hade mycket större framgång med och uppmärksamhet från eleverna genom att använda sig av powerpointpresentationer istället för traditionella föreläsningar vid whiteboarden.
De nya arbetssätten används dock inte alltid bara för att de är roligare, utan de kan även direkt främja eleverna. P2 beskrev att tekniken gav en stor fördel när det kom till muntliga anföranden: ”Många har fjärilar i magen och vill inte stå inför en grupp 20 stycken andra sextonåriga grabbar som kan komma med gliringar och så. […] Då tar man små steg. Så den första gången, jo då får de sitta framför datorn och spela in ett muntligt anförande på två, tre minuter” Även P3 nämnde att det är positivt att filma eleverna när man exempelvis arbetar med retorik.
1-1 medför således inte bara ändringar för hur eleverna kan arbeta utan även ändringar i arbetssätt för läraren, till exempel vid föreläsningar. Det verkar som att datorerna kan bidra till att effektivisera undervisningen till viss del, något som jag såg jag exempel på under mina observationer:
Observationsanteckningar: Läraren börjar lektionen med att ta upp sin egen laptop och koppla den till projektorn. Hon tar upp elevernas lärplattform och går in i en anteckning om hur man kan skriva referat. Pedagogen har en kort genomgång av det som står där.
35
[Senare:] Läraren tar upp en ensam powerpointsida med exempel. Hon låter sidan vara på duken när eleverna får jobba självständigt. Jag frågar eleverna om allt som läraren har visat finns på deras kursplattform. Det gör det.
I observationen ovan har läraren använt sig av tekniken till att arbeta på ett sätt som möjligtvis inte är mer kreativt, men tekniken har istället underlättat arbetet. Läraren använder datorn och projektorn på nästan precis samma sätt som en whiteboardtavla – visar eleverna viktiga delar och håller en kort föreläsning kring det. För syftet hade det fungerat lika bra att använda sig av tavlan men fördelen här är att läraren inte behöver stå och skriva och eleverna behöver inte heller ta anteckningar eftersom alla anteckningar direkt finns på deras kursplattform. Man kan argumentera för hur stor skillnad det blir att använda whiteboard jämfört med dator och projektor, men den klara strukturen och att det blir prydligare kan göra skillnad för eleverna (Jedeskog, 1998:37). De måste inte lägga energi och uppmärksamhet till att avkoda lärarens handstil och whiteboardanvändning. Man sparar också tiden det tar att skriva, både för lärare och elever.6
P3 bidrog med ett annat exempel på hur IKT har underlättat lärarnas arbete. Hon använder sig ofta av elevernas kursplattform där eleverna skickar in arbeten till P3 att rätta. Hon slipper därmed alla papperskopior men var ändå tvungen att skriva ut dokumenten för att rätta dem. Därför bad pedagogen om en tablet-PC för att kunna rätta och bedöma elevernas arbeten direkt på datorn med en penna. Det är fortfarande precis samma arbetssätt som tidigare – eleverna lämnar in arbeten till läraren som rättar dem – men tekniken har gjort arbetet effektivare.