Aronsson, Peter (2004): Historiebruk – att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur
Aronsson, Peter & Larsson, Erika (red.), Konsten att vilja lära och viljan att uppleva – Historiebruk och
upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. 2002:1 Växjö universitet: Centrum för
kulturforskning
Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (2004):Rum för lärande – några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlin (red.) Utomhusdidaktik, s. 9-24. Lund: Studentlitteratur
De Beauvoir, Simone (2004): Det andra könet. Stockholm: Norstedts förlag
Eklund, Helen, Danielsson, Peter & Westergren, Ebbe (2001): Historiska rollspel med tonåringar. Rapport från
nationell försöksverksamhet 1999-2000. Kalmar: Kalmar läns museum
Ericsson, Gunilla (2004): Uterummets betydelse för det egna växandet. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlin (red.) Utomhusdidaktik, s. 9-24. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, Eva, Furå Pär & Pettersson, Ingegerd (2007): Lära genom upplevelser – ute. Järfälla: Aveta förlag Foran, Andrew (2005): The Experience of Pedagogic Intensity in Outdoor Education, Journal of Experiential
Education, 28:2, s. 147-163
Gerner, Kristian (2009): Historia som plats. I Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är nu. En
introduktion till historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur
Graneheim Hällgren, Ulla; Lundman, Berit (2004): Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education today, 24, 105-112.
Hatch, Herbert (1920): Outdoor Geography. London: Blackie & Son Limited
Jacobson, Per-Ola (2002): Historiemedvetenhet. I Aronsson, Peter & Larsson, Erika (red.), Konsten att vilja lära
och viljan att uppleva – Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli.
2002:1 Växjö universitet: Centrum för kulturforskning
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Staffan (2005): Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, Vol. 25 s. 16-35
Lundegård, Iann (2004): Att tända en eld. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlin (red.)
Utomhusdidaktik, s. 9-24. Lund: Studentlitteratur
Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red) (2004): Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur Marton, Ference & Booth, Shirley (2000): Om lärande. Lund: Studentlitteratur
Molloy, Gunilla (2003): Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur
NCU: http://www.liu.se/content/1/c6/11/98/90/Allm%C3%A4nt/Utomhuspedagogik_def.pdf [hämtad 2009-04- 28]
Peterson, Bodil (2002): Arkeologin och sinnenas pedagogik. I Aronsson, Peter & Larsson, Erika (red.), Konsten
att vilja lära och viljan att uppleva – Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. 2002:1 Växjö universitet: Centrum för kulturforskning
Rea, Tony (2006): “It’s not as if we’ve been teaching them…” reflective thinking in the outdoor classroom.
Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 6:2, 121-134
Riksantikvarieämbetet & Sörmlands museum (2000), Skolhuset som samhällsspegel – lärarhandledning. Sandell, Klas (2004): Var ligger utomhus? Om nya arenor för natur- och landskapsrelationer. I Iann Lundegård,
Per-Olof Wickman & Ammi Wohlin (red.) Utomhusdidaktik, s. 151-170. Lund: Studentlitteratur
Stewart, Alistair (2008): Whose place, whose history? Outdoor environmental education pedagogy as ‘reading’ the landscape. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 8:2,79-98
Strotz, Håkan & Svenning, Stephan (2004): Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlin (red.) Utomhusdidaktik, s. 25-45. Lund: Studentlitteratur
Szczepanski, Anders (1993): Utomhuspedagogik. Outdoor-environmental-education. Begreppsdefinition samt
kartläggning av ett utbildnings och forskningsområde. Sverige – Norden – internationellt. Rapport 3.
Institutionen för förskollärarutbildning: Linköpings universitet
Szczepanski, Anders (2007): Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Dahlgren m.fl. (red.)
Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö, s. 9-38. Lund: Studentlitteratur
Szczepanski, Anders, Malmer, Karin, Nelson, Nina & Dahlgren, Lars Owe (2006): Utomhuspedagogikens särart och möjligheter ur ett lärarperspektiv. Didaktisk tidskrift, 16:4, s. 89-105
Uljens, Michael (1989): Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet Zander, Ulf (2009): Läroböcker i sten. Historiedidaktiska aspekter på monument och minnesmärken. I Karlsson,
Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är nu. En introduktion till historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur
Styrdokument
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (1994) Skolverket [hämtad 2009-05-10], Kursplaner och betygskriterier: Historia.
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11&id=3884&extraI d=2087
Skolverket [hämtad 2009-05-10], Kursplaner och betygskriterier: Gemensam kursplanetext för de
samhällsorienterande ämnena.
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&id=3882&extraI d=2087
9 Bilagor
9.1 Intervjufrågor
Info och etiska principer
Mitt namn, Örebro universitet, syftet med studien Frivillig medverkan och kan när som helst avbrytas
Ditt namn kommer inte att nämnas i uppsatsen, och dina uppgifter kommer att behandlas på så sätt att det inte kommer att vara möjligt att identifiera dig Tema 1: Bakgrund Namn Ålder Skola Tjänst Utbildning Arbetslivserfarenhet
Tema 1: Hur man gör (för att svara på frågorna relationen utomhusped- historia)
Varför blev du historielärare?
Vad tycker du om historia? (Är det spännande, roligt, intressant, jobbigt, tråkigt?)
Finns det något som är svårare eller lättare som historielärare?
Vad tycker eleverna om historia tror du?
Läser ni historia i särskilda block eller integrerat med andra SO-ämnen/ andra ämnen?
Hur brukar dina historielektioner se ut?
Brukar ni alltid vara i klassrummet när ni läser historia, eller använder ni er av andra miljöer ibland? (T.ex. museum, stadsvandring, skogen o.s.v.)
Ibland har ni kanske friluftsdagar, brukar ni då koppla de upplevelserna till historieämnet på nåt vis?
Om jag säger att man kan uppleva historia, vad tänker du på då?
Tema 2: Utomhuspedagogik som begrepp
Om någon säger ordet ”utomhuspedagogik”, vad tänker du på då? Eller vad tänkte du på då jag kontaktade dig angående den här uppsatsen?
Hur ser du (i stort inom skolan) på att använda olika uterum i undervisningen?
Tror du att det finns några fördelar eller nackdelar med att använda uterum eller andra rum i undervisningen?
Tror du att utomhuspedagogik är användbart i vissa ämnen, för vissa elever/ lärare, eller för alla ämnen, elever och lärare?
♥ Är det något du vill tillägga?
♥ Vill du få möjlighet att läsa igenom uppsatsen före ventilering? ♥ Är du intresserad av att få tillgång till uppsatsen efter ventilering? ♥ Tack så hemskt mycket!