B ARNS FÖRUTSÄTTNINGAR TILL SPRÅKUTVECKLING

Under denna rubrik presenteras vad som framkom i intervjuerna om barns förutsättningar till språkutveckling genom tre underrubriker: modersmål, andraspråksutveckling och förskollärarnas roll.

4.2.1   Modersmål

Det som framkommer i intervjuerna som viktigt för barns förutsättningar till språkutveckling är att barnen ska få använda sina modersmål i verksamheten.

Förskollärarna beskrev att de uppmuntrar barnen att prata sina modersmål, visar att det är okej att vara stolt över det och att dela med sig av språken:

Jag tror att som jag sa tidigare, är vårt förhållningssätt till interkulturalitet och flerspråkighet. Att vi är uppmuntrande, ja att vi är tillåtande och uppmuntrande till det, för då, då kan dom nyttja språket även fast vi inte kan säkerställa att det är rätt eller något sånt. Så det tänker jag är det absolut viktigaste, att dom faktiskt känner att det är tillåtet och att dom, att dom vågar utveckla och använda det språket här också.

Förskollärarna beskrev att de lyssnar på språken som förekommer på avdelningen för att göra barnen medvetna om att det finns olika språk och att det finns andra språk utöver det svenska. Förskollärarna visar intresse för barnens modersmål genom att lära sig ord och fraser, vilket enligt dem leder till en tillåtande atmosfär som barnen känner sig trygga i, där de kan utvecklas och stärkas i sina identiteter:

Men, men jag tycker att man jobbar med att stärka barnets identitet i att man har ett annat språk, för jag känner att där kan vi jobba hur mycket som helst, för det barnet att få bekräfta ”vem är jag” alltså att få vara sitt bästa jag, och det här är jag. Min identitet, och den är lika viktig och värdefull som alla andras. Och i den här identiteten har jag ett annat språk.

Förskollärarna berättade om olika sätt som barnen får tillgång och möjlighet till att använda sina modersmål i verksamheten. Bland annat så får barn som pratar samma modersmål, tillgång till att göra detta i mindre grupper så att de stärks i sitt språk:

Ja, vi brukar ha, eller vi arbetar projekterande enligt Reggio Emilias, inspirerat av Reggio Emilia, så vi jobbar i projekt, delar in oss i små grupper. Då har vi både grupper där vi blandar barn med olika modersmål, men också barn med samma modersmål, där dom får mötas i lite mindre konstellationer då med en pedagog som har samma modersmål. Så på så sätt kan utvecklas och få chansen att på förskolan få tid att prata sitt modersmål och interagera med pedagog och med andra barn.

Förskollärarna beskrev att de ibland tar hjälp av barnen i barngrupperna, som kan prata det första- och andraspråket väl, för att tolka och översätta för barn som inte har lika mycket språkförståelse:

Vi kan ta hjälp av barn, för då kan ju dom berätta till dom andra barnen som är arabisktalande på arabiska och översätta och lite sådär.

I intervjuerna framkommer det att vissa barn har tillgång till modersmåls-undervisning där de får träffa en modersmålslärare. Förskollärarna till de barn som har tillgång till detta beskrev att dessa träffar inte sker integrerat i förskolans dagliga verksamhet, utan istället så får barnen åka iväg under den här tiden. Det uttrycks en önskan om att modersmålslärarna istället ska medverka under de aktiviteter som

förskolan erbjuder för att de barnen ska få möjlighet att våga och kunna uttrycka sig verbalt, precis som barnen som har svenska som modersmål. Det som framkommer som mest tydligt i intervjuerna är dock att de flesta barn inte har tillgång till modersmålsundervisning alls. Förskollärarna förklarade att detta främst beror på att det inte finns tillgång till modersmålslärare för barn i förskoleåldern. Andra faktorer som spelar in är att det finns olika dialekter och en förskollärare ger arabiskan som exempel, att de lärare som finns inte talar samma dialektala arabiska som barnens vårdnadshavare gör och därför inte passar som modersmålslärare till den familjen.

4.2.2  Andraspråksutveckling

Möjligheterna för flerspråkiga barn att utveckla det svenska språket ses som mycket goda i förskolan eftersom barnen integreras i verksamheten och ges förutsättningar att ingå i många olika sociala sammanhang. Förskolan ses som en plats där barnen får testa på språket och där språket har möjlighet att stimuleras, där förskollärarna benämner och bekräftar det svenska språket. Det vardagliga samtalet med barnen beskrevs som viktigt för den svenska språkutvecklingen där förskollärarna arbetar med olika former av kommunikationsmedel:

Jo, men jag tror att förskolan är jätteviktig i sig, att dom träffar personal och andra barn som man liksom pratar med, pratar med och utvecklar språket när dom, bara pratar.

Att dom får använda det, och behöver använda det. […] Alltså jag tycker mycket går ut på att diskutera med barnen, att samtala med barnen. Man sitter vid matbordet och pratar om vad dom har gjort hemma eller vad dom har för favoritmat och sådär

Förskollärarna beskrev även att de brukar använda sig av de ord och fraser som de kan på barnens modersmål och jämföra med det svenska språket för att stötta barnen i deras begreppsutveckling. En förskollärare beskrev det så här:

Man lär ju sig som pedagog massa olika ord på massa språk och barnen lär ju sig också varandras språk, vilket är väldigt roligt, så ibland kan jag använda arabiska ord för att stötta i vissa situationer, även om jag inte kan arabiska flytande. Så man måste vara lite flexibel tycker jag. Om man vet vad skor heter så kan man benämna det på barnets modersmål. Och lära sig lite själv.

Det som uttrycktes som viktigt var att koppla dessa ord och fraser till barnens erfarenhetsvärld i förskolan, för att skapa ett sammanhang som barnen kan relatera till:

Man kan ju även koppla om man jämför ord, svenska med ett annat språk, och koppla det till deras egen erfarenhetsvärld, så att dom lätt kan ta det till sig, att man använder det som finns här på förskolan.

Utöver vardagssamtal för att utveckla barnens andraspråk använder förskollärarna sig av olika språkutvecklande spel, lekar och aktiviteter. Det uttrycktes att dessa situationer skapar goda förutsättningar för barnen att lära sig ord och begrepp samt att barnen får öva på att samtala och integrera med andra kamrater. Exempel som

Kims lek och spelet Vildkatten beskrevs som vanligt förekommande för dessa ändamål.

4.2.3  Förskollärarnas roll

Förskollärarnas roll togs upp som en viktig del i de flerspråkiga barnens förutsättningar till språkutveckling. Som tidigare nämnt lär sig förskollärarna ord och fraser på de olika modersmålen som finns i verksamheten för att stötta barnen, men de beskrev även att de arbetar mycket med bildstöd och kroppsspråk som förtydligande pedagogik. Även tecken som stöd förekommer i viss utsträckning, men uttrycktes inte vara ett lika integrerat arbetssätt så som bildstödet och kroppsspråket hos de flesta förskollärarna. En förskollärare beskrev att de använde sig av språksamlingar där pedagogerna tagit fram flera olika material för att kunna stötta barnen i språkets alla delar och i det som barnen har behov av att stöttas i:

Dels så har vi valt att arbeta med språksamlingar innan maten varje dag. För att vi ser att barnen har väldigt olika behov av stöttning i språket. Och då kan det handla om, allt ifrån, ordförståelse, ordproduktion, uttal, eh, ja men alla språkets delar. Och det innefattar ju både dom som har svenska som andra språk och första språk givetvis. Eh, så dels så har vi det, och då, då har vi liksom ett förarbetat material som vi, eller flera olika då, som gör att vi kan arbeta med det som barnen har behov av att stöttas i.

Andra faktorer som togs upp var vikten av att vara närvarande och uppmärksam på situationer där barnen tar initiativ till att prata och kommunicera. Även att förskollärarna har ett förhållningssätt som bjuder in barnen i olika typer av samtal och skapar situationer som är intressanta för barnen att delta i utifrån deras erfarenheter:

Det är ju just det att man försöker prata, att man, man undviker inte att prata bara för att det är svårt. Att man är med och leker med barnen, att man använder ord och är tydlig, att man använder begrepp.