I detta avsnitt kommer insamlingen av det empiriska materialet att redovisas. Studiens forskningsansats, datainsamlingsmetod, urval och intervjuernas struktur kommer att beskrivas. I metodavsnittet kommer även dataanalysmetod, de etiska överväganden samt studiens tillförlitlighet att presenteras.
3.1 Forskningsansats och datainsamlingsmetod
I studien användes en kvalitativ forskningsansats eftersom syftet var att undersöka förskollärares perspektiv på flerspråkiga barns språkutveckling. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer eftersom studien gick ut på att undersöka deltagarnas kunskaper och perspektiv kring ett specifikt område.
Kvale och Brinkmann (2014) skriver att semistrukturerade intervjuer skapar möjlighet för intervjupersonerna att formulera och utveckla sina svar fritt. Detta skriver Bryman (2018) beror på att intervjuerna består av teman eller allmänna frågeställningar. I semistrukturerade intervjuer finns möjlighet att ställa följdfrågor och frågornas ordningsföljd kan variera.
3.2 Urval och intervju
Kvale och Brinkmann (2014) skriver att det i kvalitativa intervjustudier inte finns riktlinjer för hur många personer som bör intervjuas men för att få tillräckligt med material till studien valdes åtta legitimerade förskollärare ut för intervju.
Metoden som användes var målstyrt urval genom kriteriestyrt urval. Bryman (2018)
skriver att forskaren i ett målstyrt urval strävar efter att välja ut deltagare strategiskt så att dessa blir relevanta för studiens frågeställningar. Vidare skriver han att kriteriestyrt urval innebär att deltagarna som väljs ut uppfyller ett eller annat kriterium. I denna studie handlade det om att fokusera på legitimerade förskollärare till urvalet. Till studien valdes två mångkulturella förskolor ut vilka låg i två olika kommuner. För att komma i kontakt med åtta förskollärare kontaktades en förskollärare på vardera förskolan, vilka fick agera som kontaktpersoner för övriga deltagare. Deltagarna i studien fick anmäla sitt intresse till kontaktpersonerna. Utifrån Bryman (2018) valdes urvalet därmed även ut genom självselektion. Nedan följer en tabell med bakgrundsinformation om deltagarna.
Tabell.1 Bakgrundsinformation om intervjudeltagarna och deras avdelningar
Intervjuperson Antal år som förskollärare
Flerspråkig personal på avdelningen
Flerspråkiga barn på avdelningen
Förskollärare 1 6 år Nej Ja
Förskollärare 2 11 år Ja Ja
Förskollärare 3 26 år Ja Ja
Förskollärare 4 4 år Ja Ja
Förskollärare 5 5 år Nej Ja
Förskollärare 6 2,5 år Ja Ja
Förskollärare 7 5 år Nej Ja
Förskollärare 8 20 år Nej Ja
En av deltagarna var man och resterande deltagare var kvinnor och alla deltagare var utbildade och verksamma förskollärare. Förskollärarna arbetade på olika avdelningar med både yngre barn som är mellan 1 – 3 år och äldre barn som är mellan 3 – 6 år.
Intervjufrågorna skickades ut till berörda förskollärare innan intervjuerna för att de skulle få möjlighet att förbereda sig. Intervjuerna utfördes via videoverktyget Zoom, skedde enskilt med varje förskollärare och vi höll i fyra intervjuer vardera. Vi startade varje intervju genom att framföra avsikten med studien och intervjupersonernas rättigheter. Detta skriver Kvale och Brinnkman (2014) att forskaren bör starta varje intervju med. Intervjuerna tog mellan 20 - 30 minuter vardera och de spelades in för att kunna transkriberas och användas i dataanalysen.
3.3 Dataanalysmetod
Denna studies datainsamling analyserades utifrån ett tematiskt tillvägagångssätt vilket Bryman (2018) skriver är det vanligaste sättet att analysera data på i kvalitativa studier. Alla intervjuer i studien spelades in och transkriberades av den som höll i intervjun. Vi skrev ut transkriptionerna och läste igenom våra egna och varandras intervjuer flera gånger, under tiden som vi läste markerade vi olika koder som upplevdes vara av intresse för studiens resultat. Vi diskuterade fram och tillbaka med varandra när vi letade efter dessa koder i informanternas svar, vi markerade bland annat likheter och skillnader. Utifrån det vi markerat i transkriptionerna kunde vi utläsa fyra övergripande teman som vi ansåg var kopplade till studiens syfte och frågeställningar: förskollärarnas förutsättningar i arbetet med flerspråkighet, barns förutsättningar till språkutveckling, förskolans miljö och material samt samverkan med vårdnadshavare. Vi kunde även urskilja underrubriker inom första temarubriken som blev: möjligheter och svårigheter samt andra temarubriken som blev: modersmål, andraspråksutveckling och förskollärarnas roll.
3.4 Etiska principer
Studien har utgått från de forskningsetiska principerna. Vetenskapsrådet (2017) lyfter fram individskyddskravet som innebär att de som medverkat i studien skyddas från kränkning och skada. Individskyddskravet har beaktats genom hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet vilka refereras till utifrån Bryman (2018).
Informationskravet (Bryman, 2018) har beaktats genom utskick av ett missivbrev (se bilaga 1) till förskollärarna och rektorerna innan intervjun och kravet innebär att deltagarna i undersökningen blir informerade om studiens syfte av forskaren. I missivbrevet framgick det att deltagandet var frivilligt och att deltagarna, utan att behöva ange skäl, kunde avbryta intervjun när som helst. Det framgick även att intervjun skulle hållas via Zoom, som är ett videosamtalsverktyg, spelas in och transkriberas. Samtyckeskravet (Bryman, 2018) uppfylldes genom att deltagarna informerades om självbestämmanderätten, det vill säga rätten att själva bestämma på vilka villkor de ville medverka. Deltagarna fick möjlighet att godkänna villkoren för sin medverkan i undersökningen genom utskicket av missivbrevet. Konfidentialitets-kravet (Bryman, 2018) innebär att alla deltagarnas personliga uppgifter hanteras konfidentiellt. Därför har förskollärarnas uppgifter förvarats och hanterats med försiktighet och de kan ej identifieras i studien. Nyttjandekravet (Bryman, 2018) innebär att alla uppgifter som samlas in enbart får användas till undersökningens syfte och att deltagarna har rätt att veta vad de ska användas till. I missivbrevet framgick även att allt material raderas efter avslutat arbete, det vill säga när arbetet är godkänt och uppladdat på Diva-portalen.
3.5 Studiens tillförlitlighet
Enligt Bryman (2018) bekräftas en studies tillförlitlighet genom fyra delkriterier: tro-värdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera.
En social verksamhet kan enligt Bryman (2018) uppfattas på många olika sätt och trovärdigheten avgörs då genom hur pass accepterad tolkningen eller beskrivningen av en viss situation blir. Om deltagarna får ge någon form av godkännande kan denna trovärdighet stärkas och detta beaktades genom att bekräfta förskollärarnas svar under intervjuerna med frågor som visade på förståelse för deras svar. En studies överförbarhet fokuserar på om resultatet kan säga någonting om andra sociala verkligheter och kan genom en tät beskrivning styrkas av de detaljer som ingår i en viss kultur (Bryman, 2018). Genom en ingående beskrivning på förskolans placering och storlek, förskollärarnas verksamma år som utbildade och deras utbildning i flerspråkiga barns språkutveckling har studiens överförbarhet styrkts.
Bryman (2018) skriver att studiens pålitlighet handlar om att alla delar i forsknings-processen ska beskrivas och motiveras, detta gäller bland annat intervjuutskrifter, frågeställningar och val av undersökningspersoner. I redovisningen av studiens tillvägagångssätt har vi försökt vara så transparanta som möjligt för att stärka studiens pålitlighet. Enligt Bryman (2018) innebär möjlighet att styrka och konfirmera att forskaren försöker säkerställa att hen agerat i god tro och inte medvetet skrivit fram resultaten så att de ska stämma överens med personliga värderingar eller teori. Genom diskussioner och reflektioner tillsammans kring studiens resultat har vi försökt att undvika att resultatet blivit vinklat utifrån studiens syfte. För att ytterligare styrka resultatet har vi valt att ha med citat från intervjuerna.