B2.1 Skötsel av naturtyper och indelning i skötselområden
Ön är indelad i elva skötselområden. För utförligare beskrivningar av ingående naturtyper se avsnitt A3.4 och för skötselområdenas utbredning se bilaga 9.
Nationalparken ska förvaltas så att den biologiska mångfalden av natur- miljöer och arter bevaras och utvecklas. Syftet med nationalparken är styrande för utform ningen av skötseln. Syftet är formulerat på en generell nivå med liknande ansats för alla Sveriges nationalparker (se nationalparksförordningen 1987:938). Syftet för Gotska Sandöns nationalpark är ”att bevara ön i dess naturliga tillstånd”. Gotska Sandön är emellertid historiskt sett inget orört naturområde. Ön har brukats i olika grad under de senaste tusen åren. De senaste 100 till 200 åren har det bedrivits ett relativt intensivt skogsbruk, samt stundom ett hårt bete med får. Dessutom har bränder släckts och sand- drift hindrats. Hela ön ska därför inte bevaras i ett naturligt tillstånd, utan vissa mindre områden ska fortsatt ha en kulturhistorisk skötsel, t.ex. vid Gamla gården och Kapellänget.
Uppföljning skall genomföras regelbundet för att säkerställa att syfte och bevarandemål nås, samt för att säkerställa att skötselåtgärder ger avsedd effekt och genomförs i tillräcklig omfattning. Uppföljning enligt avsnitt B7.1.1. ska ge tillräcklig information för att säkerställa detta. Förvaltaren ska också löpande dokumentera genomförda åtgärder och vunna erfarenheter från skötselarbetet (se vidare i avsnitt B6.1 och B6.2).
B2.1.1 SKÖTSELOMRÅDE 1: SANDBANKAR
Havsbottnarna runt Gotska Sandön utgörs av grunda sandbankar vilka idag har god status och enda hotet för närvarande bedöms vara utsläpp av olja och andra skadliga ämnen.
Bevarandemål
Arealen sandbankar är ca 852 hektar. Arealen varierar naturligt men får inte minska på grund av onaturliga orsaker. Vattenkvaliteten i området är god och vattnet är klart utan stor förekomst av partiklar. Karakteristiska och typiska arter av djur och växter förekommer i gynnsam omfattning. Fisk faunan har en naturlig sammansättning avseende artförekomst och populationsstruktur. Den antropogena belastningen i form av utsläpp och läckage av mikroplaster, övergödande näringsämnen, olja och kemikalier är försumbar.
Åtgärder
Bekämpning av utsläpp av skadliga ämnen vid behov. B2.1.2 SKÖTSELOMRÅDE 2: STRÄNDER
Stränderna är idag i god status men kan påverkas negativt av nedskräpning, utsläpp, främmande arter och felaktigt framförande av fordon på stranden.
Bevarandemål
Arealen sandstränder vid Östersjön (1640) inklusive fördyner (2110) är ca 67 hektar. Arealen varierar naturligt, men ska inte minska som följd av igen- växning eller exploatering. En för naturtypen naturlig artsammansättning av karakteristiska och typiska växt- och djurarter förekommer. Främmande invasiva arter finns ej. Sandstränderna är öppna och fria från spår av fordon. Populationen av näbbtrampört är stabil eller ökande över tid.
Åtgärder
• Strandstädning av skräp sker regelbundet. Allt naturligt material lämnas. • Förvaltningen säkerställer att endast absolut nödvändigt framförande av
motorfordon förekommer. Framförande av motorfordon får ej orsaka skador på skyddsvärd flora och fauna.
• Bekämpning av utsläpp av farliga ämnen. • Bekämpning av främmande arter.
B2.1.3 SKÖTSELOMRÅDE 3: GRÅ OCH VITA DYNER (ÖPPNA DYNER) De främsta bevarandeproblemen i dynekosystemen är igenväxning av öppna miljöer och avsaknaden av naturlig dynamik i form av sandflykt, samt före- komsten av invasiva och främmande arter som tränger undan livsmiljöer för flora och fauna. Även upplevelserna av naturligt fungerande ekosystem hotas av ovanstående faktorer.
Bevarandemål
Arealen fördyner (2110), vita dyner (2120) och grå dyner (2130) ska vara minst 472 hektar. Arealen varierar naturligt dessa typer emellan och mellan träd- klädda dyner (2180) men bör ej minska som följd av igenväxning. Området präglas av naturlig dynamik såsom aktiv dynbildning, naturlig vinderosion och ackumulation av sand, vilket skapar en omväxlande topografi.
Solexponerade varma miljöer finns i hela området. Vegetationen domineras av sandbindande vegetation och typiska arter förekommer i gynnsam omfatt- ning. Främmande arter, främst invasiva arter som vresros eller förvildade växter som rödbladig berberis, ska inte förekomma. Småkrypsfaunan, värme- krävande torrmarksarter och sanddynsspecialister förekommer i livskraftiga populationer. Den lokala populationen av silltrut är livskraftig.
Åtgärder
Skötselområdet är indelat i fem delområden då behoven av åtgärder för att nå bevarandemålet skiljer sig åt. Åtgärder ska genomföras vid en tidpunkt och i en omfattning så att i första hand akuta hot undanröjs och att den pågående försämringen upphör och i andra hand med sikte på förbättringar av bevarande tillståndet och att nå bevarandemålet. En genomförandeplan för arbetet de kommande fem åren tas fram för att säkerställa ett effektivt arbete. Därefter tas nya planer fram vid behov. Planering och genomförande av naturvårdsbränning ska samrådas med berörda intressenter.
a. Alla vita och grå dyner, exklusive nedanstående områden
• Främmande invasiva arter bekämpas. Insatser ska prioriteras till de områden där hotet är störst. Åtgärder genomförs så att det främjar naturlig struktur och dynamik i naturtypen.
• Bränning kan förekomma i hela detta område för att återskapa naturlig struktur i naturtypen samt för att minska brandrisker.
• Tall som växer i fördynen och i de vita dynerna tas bort för att minska risken att dynerna stabiliseras.
b. Bredsand
• Restaurering genom avveckling av tallar som hotar naturlig dynamik, struktur och artsammansättning.
• Förekomster av vresros och andra främmande arter är idag mycket liten, men de ska bekämpas där de finns.
• Bränning kan förekomma i hela detta område för att återskapa naturlig struktur i naturtypen samt för att minska brandrisker.
c. Bergtallsbeståndet
• Avveckling av bergtall och andra främmande trädarter.
• Bränning är tillåtet i restaureringsarbetet och för att minska brandrisker.
d. Källahamn inklusive Arnagrop
• Bekämpning av vresros och andra främmande arter.
• Avveckling av tall som hotar naturlig dynamik, struktur och artsamman- sättning i vita och grå dyner.
e. Franska bukten, norra delen
• Bekämpning av vresros och andra främmande arter.
• Avveckling av tall som hotar naturlig dynamik, struktur och artsamman- sättning i vita och grå dyner.
• Bränning kan förekomma i hela detta område för att återskapa naturlig struktur i naturtypen samt för att minska brandrisker.
• Röjning runt fyren vid Kyrkudden bör ske. B2.1.4 SKÖTSELOMRÅDE 4: DYNVÅTMARK