Det är möjligt för alla organisationer, t.ex. turismföretagare, föreningar, skolor, m.m. att bedriva organiserad verksamhet i Gotska Sandöns national- park. För alla arrangemang i nationalparken, stora eller små, gäller dock de generella bestämmelserna i miljöbalken om arrangörers ansvar för att motverka skada på naturen. Detta gäller även den samlade effekten av arrangemanget. En viktig del av besökarens upplevelse av Gotska Sandöns nationalpark är upplevelsen av ostördhet. Denna upplevelse är extra känslig för de störningar som ett möte med grupper kan medföra. Det är därför viktigt att planera och genomföra förvaltningen av nationalparken så att både enskilda friluftsutövare och organiserade grupper får positiva naturupplevelser under sin vistelse i nationalparken.
Mål
• Turism och annan organiserad friluftsverksamhet i nationalparken bedrivs på ett hållbart sätt i lämplig omfattning, utan att komma i konflikt med syftet för nationalparken.
• Samverkan mellan arrangörer och förvaltningen leder till ett bättre nyttjande av nationalparken, fler nöjda besökare och mindre störningar och konflikter.
Riktlinjer och åtgärder
• En god dialog upprätthålls med aktörer som organiserar verksamhet i området.
• Nyttjanderättsavtal för varumärket Sveriges nationalparker tecknas med aktörer som organiserar arrangemang i nationalparken och som vill använda varumärket. För att få teckna nyttjanderättsavtal ska aktören genomgått Länsstyrelsens utbildning om varumärket.
• Förvaltningen ska följa upp utvecklingen och effekterna av de organiserade verksamheterna.
B6 Förvaltning
B6.1 Förvaltning av nationalparken
Gotska Sandöns nationalpark förvaltas enligt 3 § nationalparksförordningen (1987:938) av Länsstyrelsen i Gotlands län. Förvaltaren svarar för det admi- nistrativa och ekonomiska ansvaret för förvaltningen och för de praktiska åtgärder som utförs enligt fastställd skötselplan. Genomförda åtgärder ska dokumenteras i SkötselDOS eller motsvarande system som anvisas av Naturvårdsverket.
B6.2 Adaptiv förvaltning
Adaptiv förvaltning innebär att man utifrån kunskapsunderlag sätter mål för vad som ska bevaras eller uppnås, beslutar om åtgärder för att uppnå dessa mål, formulerar en plan för uppföljning av mål och åtgärder, genomför åtgärder och uppföljning samt justerar åtgärderna om målen inte uppnås. Detta sker i en process som ständigt upprepas. Den adaptiva förvaltningsmodellen är en struktur som på ett systematiskt sätt gör det möjligt att erhålla ny kunskap genom sitt arbete och kunna anpassa och förändra åtgärder och mål utifrån de resultat som erhålls i en kontinuerligt lärande process. Denna skötselplan anger mål för naturtyper, arter, friluftsliv och även i viss mån för de inom nationalparken förekommande kulturmiljöerna. Det är dessa som ska uppnås genom de åtgärder som genomförs. Planen beskriver åtgärderna som bedöms behövas. Förvaltningen ska löpande utvärdera om dessa ger avsedd effekt och vid behov justera genomförandet av förvaltningen för att stärka måluppfyllelsen. Tillståndet för naturtyper och för friluftslivet behöver bedömas regelbundet för att klargöra om målen nås. Uppföljningen av bevarandemålen och upp-
följning av besökare är basen för detta och ska genomföras enligt en fastställd uppföljningsplan för Gotska Sandöns nationalpark (samordnat med uppföljning av Natura 2000-området), se vidare avsnitt B7. Denna uppföljning kompletteras av information från tillsyn, annan inventering eller uppföljning, uppgifter om artförekomster i Artportalen och erfarenhetsmässiga bedömningar av det som inte omfattas av ovanstående. En bedömning behöver göras om målen är uppnådda/upprätthålls eller ej, samt om det sker förbättringar, försämringar eller om utvecklingen är stabil.
Efter att ha bedömt bevarandestatusen behöver orsaker till bristande status eller negativ utveckling bedömas. I detta sammanhang bedöms skötsel- åtgärderna genom att svara på följande frågor: Är åtgärderna de rätta? Är de utförda på korrekt sätt och med rätt omfattning? Behövs andra åtgärder?
Slutsatserna från utvärdering och lärande utgör kunskapsunderlag för vidare arbete. Efter en systematisk genomgång av måluppfyllelse och åtgärders effekter blir eventuella behov av förändringar tydliga.
I de fall åtgärder som stöds av denna plan inte anses tillräckliga för att uppnå planens mål för naturtyper och arter samt besökare ska förvaltaren påtala behov av revidering av skötselplanen.
B6.3 Fastighetsförvaltning
Till följd av regeringens proposition 1991/92:44 om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. infördes 1993 en ny förordning, fastighetsförvaltningsförordningen, med bestämmelser angående förvaltningen av statliga fastigheter.
Länsstyrelsen ansvarar, på särskilt uppdrag av Naturvårdsverket, för viss fastighetsförvaltning av nationalparkens fastigheter. Uppdraget innebär samman fattningsvis att länsstyrelsen för Naturvårdsverkets räkning förvaltar nyttjanderättsupplåtelserna och svarar för drift och underhåll av byggnader och anläggningar m.m. En fullständig beskrivning av uppdraget finns i separat avtal. Fastighetsförvaltningen i nationalparken följer Naturvårdsverkets väg- ledning för fastighetsförvaltning och förvaltaren gör en särskild fastighets- förvaltningsplan där nödvändiga åtgärder listas.
B6.3.1 NÖDVÄNDIGA BYGGNADER FÖR FÖRVALTNINGEN
För att uppnå syftet med Gotska Sandöns nationalpark samt för att nå mål- sättningarna för besökare, behövs markytor och byggnader som har en funk- tion för förvaltningen. Byggnader med denna funktion finns idag framför allt inom funktionsytan Förvaltning samt i Fyrbyn (se vidare i avsnitt B1.2, samt på karta i bilaga 5 och 8). Funktioner som behöver finnas är bl.a. boende för personal, kontor, verkstäder, förvaringsytor för material och verktyg, bränsle- tankar m.m. Strävan skall vara att nyttja markytor och byggnader på effek- tivast sätt. I de fall behov inte längre finns av yta eller byggnad ska denna avvecklas och ytan tillföras zon III till gagn för besökare och natur.
B6.3.2 BYGGNADER FÖR BESÖKARE