4 SVERIGE: SEXUELL LÄGGNING SOM ASYLSKÄL
4.2 B EDÖMNING AV FLYKTINGSTATUS
Det är i första hand kapitel 1 i UtlL som tillsammans med rådande förvaltningsrättsliga principer sätter ramen för tillämpningen av UtlL.151 Vid prövning av asylärenden finns även andra nationella rättskällor för beslutsfattaren att tillgå, som förarbeten och rätts-praxis från Migrationsöverdomstolen.152 Gällande grundprinciperna för bevisprövning av asylskäl finns det två rättsfall som är av särskild vikt: MIG 2006:1 och MIG
147 Andersson, S, m fl, Prövning av migrationsärenden: BEVIS 8, s 40.
148 Stern, R, Makt, myndighet och människa: en lärobok i speciell förvaltningsrätt, s 37.
149 Stern, R & Wikström, H, Migrationsrätt: Skyddsbehov och trovärdighet – bedömningen i asyl-ärenden, s 115 ff.
150 Prop. 2005/06:6, s 20 ff.
151 Stern, R, Makt, myndighet och människa: en lärobok i speciell förvaltningsrätt, s 24.
152 Stern, R & Wikström, H, Migrationsrätt: Skyddsbehov och trovärdighet – bedömningen i asyl-ärenden, s 92.
2007:12, de så kallade portalfallen.153 När den sökande har åberopat sin sexuella lägg-ning som skyddsgrund förtydligas metoden ytterligare av Migrationsverkets rättsav-delnings rättsliga ställningstagande SR 38/2015. I det följande ska det därför redogöras för metoden som fastställs i dessa rättskällor.
Emellertid utgör även internationella källor viktig rättslig vägledning. I MIG 2006:1, ett av de så kallade portalfallen, har Migrationsöverdomstolen slagit fast att UNHCR:s handbok tillsammans med andra slutsatser från UNHCR utgör viktiga rättskällor vad gäller förfarandet i mål rörande flyktingskap.154 Det finns även andra viktiga källor som härrör både från EU-rätten och från folkrätten, som till exempel skyddsgrundsdirektivet.
4.2.2 Metod vid bedömning av asylskäl
I Sverige råder principen om fri bevisvärdering, vilken innebär att beslutsfattaren fritt bestämmer värdet av bevisningen utan att vara bunden av exempelvis lagregler. Frå-gan om exempelvis vilket beviskrav som ska gälla är däremot en rättsfråga. Beviskrav kan sedan preciseras genom förtydliganden om vilka bevis som krävs för att uppnå kravet.155 I de ovan nämnda portalfallen, MIG 2006:1 och MIG 2007:12, preciseras dels vilka beviskrav som ska användas i asylmål, dels hur metoden för själva pröv-ningen ser ut.
I det första fallet, MIG 2006:1, slår Migrationsöverdomstolen fast att beviskravet i asylmål är sannolikt och att bevisbördan i huvudsak ligger på den sökande men att skyldigheten att ta reda på och värdera alla relevanta fakta delas mellan den sökande och utredaren.156 I det andra fallet, MIG 2007:12, utvecklar överdomstolen tillväga-gångssättet vid prövning av skyddsskäl i utlänningsmål. Överdomstolen delar upp prövningen i två steg, i det första bedöms huruvida den sökande har gjort sin identitet sannolik och i det andra utreds de åberopade skyddsskälen. Det senare delas vidare upp i två delmoment. Först ska beslutsfattaren avgöra huruvida de åberopade skydds-skälen i sig är tillräckliga och efter det om den sökande har gjort sin asylberättelse sannolik, antingen genom den åberopade bevisningen eller genom att hen bedöms vara trovärdig och därför tillerkänts förmånen av uppkommet tvivelsmål (the benefit of the
153 Andersson, S, m fl, Prövning av migrationsärenden: BEVIS 8, s 294.
154 MIG 2006:1, s 3.
155 Andersson, S, m fl, Prövning av migrationsärenden: BEVIS 8, s 309 f.
156 MIG 2006:1, s 3.
doubt). Överdomstolen anför även att prövningen inte alltid måste ske i denna ordning och att det i vissa fall räcker med att endast pröva ett av delmomenten.157
I ”Prövning av migrationsärenden: BEVIS 8” skriver Christian Diesen att sett från de rekvisit som ställs upp i 4 kap. 1 § UtlL och i flyktingkonventionen art. 1 A är det i huvudsak två bevisteman som ska prövas gällande sannolikheten i asylberättelsen.
Dels ett subjektivt, att den sökande ska känna fruktan för förföljelse, dels ett objektivt, att denna fruktan ska vara välgrundad. Utöver detta tillkommer även ytterligare minst två teman. Det första gäller frågan om första asylland, det andra rör kategoritillhörig-heten (förföljelsegrunden).158 Trovärdighetsbedömningen av sexuell läggning är följ-aktligen en sannolikhetsprövning av kategoritillhörigheten.
4.2.3 Bedömning av flyktingstatus på grund av sexuell läggning
I de fall som den sökande har åberopat sin sexuella läggning som skyddsskäl är Migra-tionsverkets rättsavdelnings rättsliga ställningstagande SR 38/2015 tillämpligt. I ställ-ningstagandet hänvisas till att börja med till MIG 2007:12 angående den allmänna metoden för hur asylskäl ska prövas. I detta ställningstagande föreskrivs i vilka steg som bedömningen ska göras i de fall då den sökande åberopat sin sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck som skyddsskäl.159 Enligt ställningsta-gandet görs bedömningen i fem steg. I det första ska utredas huruvida den sökande
”har gjort sin tillhörighet till en grupp som riskerar förföljelse på grund av faktisk eller tillskriven sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck sanno-lik”160. Det är alltså i detta första steg som trovärdighetsbedömningen kommer in. Mer om detta kommer i nästa del av kapitlet.
Efter att grupptillhörigheten fastställts ska beslutsfattaren bedöma situationen för den aktuella gruppen i den sökandes hemland, om den är utsatt för övergrepp som kan klassas som skyddsgrundande förföljelse och om gruppen kan erhålla ett effektivt skydd av hemlandets myndigheter. Bedömning ska göras efter relevant och aktuell landsinformation. I ställningstagandet hänvisas till Minister voor Immigratie en Asiel där EU-domstolen slår fast att lagstiftning som straffbelägger homosexuella
handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling- handling-
157 MIG 2007:12, s 3 f.
158 Andersson, S, m fl, Prövning av migrationsärenden: BEVIS 8, s 253 ff.
159 SR 38/2015 Rättsligt ställningstagande angående utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck.
160 A ställningstagande, s 1.
ar inte kan klassas som förföljelse, däremot kan bestämmelser om fängelsestraff för homosexuella handlingar som verkställs klassas som förföljelse.161
Det tredje steget, enligt ställningstagandet, är att bedöma om den sökande har gjort tidigare förföljelse eller skyddsgrundande behandling i hemlandet sannolik. Det ska då även utredas om den sökande sökt myndighetsskydd för förföljelsen i det fall denna härrör från privata aktörer. Detta kan dock inte krävas i länder som kriminaliserar samkönade förhållanden eller om det av landinformationen framkommer att myndig-hetsskydd saknas för homo- och bisexuella.162
I det fjärde steget ska en framåtsyftande bedömning göras av den sökandes person-liga risk. I detta steg prövas om den sökande känner en välgrundad fruktan för förföl-jelse, alltså prövningen av de två rekvisit som enligt Christian Diesen utgör det huvud-sakliga bevistemat i asylfall. I ställningstagandet diskuteras kravet på diskretion under denna punkt, det vill säga om det är möjligt att förvänta sig att den sökande hemlighål-ler sin sexuella läggning i hemlandet för att slippa förföljelse och därmed kunna utgöra grund för att neka personen asyl. I ställningstagandet hänvisas till praxis från EU-domstolen samt förarbetena till den svenska lagen, och med detta som grund före-skrivs att den sökande inte kan förväntas leva på ett visst sätt för att undvika risken för förföljelse.163 Det är alltså i princip en fråga om ett uttryckligt förbud mot diskretions-kravet.
I det femte och sista steget ska beslutsfattaren utreda huruvida det finns ett myndig-hetsskydd vid ett återvändande till hemorten eller ett internflyktsalternativ inom hem-landet, ifall den sökande anses vara i behov av skydd på grund av risk för förföljelse till följd av sin sexuella läggning.