3 ASYLSYSTEM I SVERIGE OCH DANMARK
3.1 E N MIGRATIONSPOLITISK TILLBAKABLICK
3.1.1 Sverige - från näst intill fri arbetskraftsinvandring till 2015 års flyktingkris I efterkrigstidens Sverige utgjordes den allra största delen av migrationen av arbets-kraftsinvandrare. Landet hade då en lagstiftning som gjorde det mycket enkelt för ut-ländska medborgare att åka till Sverige för att söka jobb.93 Under 1960-talet inleddes dock en kritisk debatt angående den liberala migrationspolitiken, och som en konse-kvens av denna införde den dåvarande socialdemokratiska regeringen år 1968 princi-pen om den reglerade invandringen.94 Parallellt med arbetskraftsinvandringen pågick även en flyktinginvandring, även om denna var i en betydligt mindre skala. Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting- Flykting-
91 Gammeltoft-Hansen, T, Danish Foreign Policy Yearbook 2017, s 106, Vad Jønsson, H & Peter-sen, K, Immigration Policy and the Scandinavian Welfare State 1945–2010, s 133.
92 Gammeltoft-Hansen, T, Danish Foreign Policy Yearbook 2017, s 99.
93 Borevi, K, Immigration Policy and the Scandinavian Welfare State 1945–2010, s 35.
94 A a, s 38.
invandringen ökade under 1970-talet samtidigt som arbetskraftsinvandringen minska-de, och i princip alla asylansökningar blev beviljade.95
I mitten av 1980-talet ökade antalet asylansökningar i Sverige dramatiskt. Från de-cenniets början till dess slut hade antalet asylansökningar per år nästan sexdubblats, från cirka 5 000 till cirka 30 000 årligen. Samtidigt stramades asyllagstiftningen åt, först i mitten av 1980-talet då staten på allvar började avslå asylansökningar, sedan år 1989 genom den så kallade Luciaöverenskommelsen. Denna innebar bland annat att de facto flyktingar96 inte längre hade rätt till politisk asyl i Sverige, såvida inte särskilda skäl förelåg.97 Under 1990-talet ökade flyktingströmmarna ytterligare i och med kri-gen på Balkan och den svenska staten införde ytterligare åtstramningar av migrations-politiken, bland annat genom striktare regler för familjeåterförening.98
I och med att Amsterdamfördraget trädde i kraft år 1999 blev Sverige en del av EU:s gemensamma asylsystem.99 Emellertid hade harmoniseringen till en början inte samma långtgående effekt på den svenska migrationspolitiken som i många andra EU-länder. Sverige förde en migrationspolitik med den uttryckliga målsättningen att värna asylrätten och som inte uppvisade några större skillnader mellan de socialdemokratis-ka och borgerliga regeringarna som styrde under 2000-talet.100 År 2005 infördes en ny utlänningslag, UtlL, som reviderade asylprocessen med målet att denna skulle bli mer rättssäker och transparent.101 Lagen inkluderade även sexuell läggning som en specifik skyddsgrund för asyl.102
Kursen för den förda migrationspolitiken ändrades dock i och med flyktingkrisen år 2015 då över 156 000 människor ansökte om asyl i Sverige.103 Efter denna har Sveri-ges migrationspolitik utvecklats i en betydligt mer restriktiv riktning, och år 2016 trädde lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige (2016:752) i kraft för att anpassa svensk lagstiftning till miniminivån i EU.
95 A a, s 47 ff.
96 De facto flykting är en utlänning med flyktingliknande skäl och som inte klassas som flykting enligt flyktingkonventionen men, ändå inte vill återvända till sitt hemland på grund av den rådande politiska situationen, exempelvis väpnad konflikt.
97 Borevi, K, Immigration Policy and the Scandinavian Welfare State 1945–2010, s 49.
98 A a, s 63.
99 Seidlitz, M, Asylrätt: En praktisk introduktion, s 31.
100 Stern, R, Refugee Survey Quarterly, s 28 f.
101 A a, s 29.
102 Stern, R, Ny utlänningslag under lupp, s 44.
103 UNHCR Regional Representation for Northern Europe, Overview Nothern Europe, s 2.
Lagen har bland annat inneburit ett införande av tillfälliga uppehållstillstånd som hu-vudregel och begränsningar av möjligheten till familjeåterförening.104
3.1.2 Danmark - från den liberalaste asyllagstiftningen i världen till Dansk Folkeparti Få andra europeiska länder har genomgått en lika drastisk förändring i ett migrations-politiskt och asylrättsligt hänseende som Danmark har gjort under den senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet.105 Sedan Udl. infördes år 1983, med den då mest liberala asyllagstiftningen i världen, har den reviderats över ett hundra gånger och är numer betydligt mer restriktiv.106 Den absoluta merparten av revideringarna har skett efter millennieskiftet som en följd av Dansk Folkepartis ökade inflytande efter valet 2001, som stödparti åt den borgerliga regeringen.107
Fram till 1960-talet var Danmark ett förhållandevis homogent land men i och med den ökade tillväxten under 1950- och 60-talen växte också efterfrågan på arbetskraft inom dansk industri, och i slutet av 60-talet ökade arbetskraftsinvandringen markant.
Denna fick dock ett slut 1973, då staten införde ett så kallat invandringsstopp för van-lig arbetskraftsinvandring från länder utanför Norden och dåvarande EG. Sedan dess syftar dansk arbetskraftsinvandring till att fylla den egna arbetsmarknadens behovs-luckor med kvalificerad arbetskraft.108 Emellertid fortsatte människor att komma till Danmark under 1970-talet, men istället som flyktingar.109
År 1977 tillsatte den socialdemokratiske justitieministern Erling Jensen en kommit-té för att se över och ändra den gamla Udlændingeloven, och år 1982 presenterade kommittén sitt förslag till en ny lag. Ett år senare trädde lagen i kraft, och det rådde en bred enighet då samtliga partier i Folketinget utom Fremskridtspartiet stod bakom la-gen.110 En del av den nya lagen var redan allmän praxis som nu fick en rättslig förank-ring, men samtidigt uttrycktes också en önskan om att lagen skulle göra Danmark till ett humanitärt föregångsland.111 Bland annat likställde den nya lagen de facto flykting-ar med konventionsflyktingflykting-ar. Den innebflykting-ar även ett upprättade av Flygtningenævnet
104 Andersson, S, m fl, Prövning av migrationsärenden: BEVIS 8, s 115.
105 Gammeltoft-Hansen, T, Danish Foreign Policy Yearbook 2017, s 118.
106 A a, s 102.
107 Christensen, P, Grænser for solidaritet, s 106.
108 Dilou Jacobsen, B, m fl, Udlændingeret – Indrejse, visum, asyl, familiesammenføring, s 19.
109 Bejder, P, Danmarkshistorien, 18/1 2016.
110 Christensen, P, Grænser for solidaritet, s 97 ff.
111 Mielcke Hansen, S, Danmarkshistorien, 18/1 2016.
som klagoinstans (mer om detta nedan) och innehöll bestämmelser om rätt till familje-återförening.112
Efter att den nya lagen, Udl. trätt i kraft ökade antalet asylansökningar i Danmark dramatiskt, från 332 ansökningar år 1983, till 4312 ansökningar år 1984 och till 8698 ansökningar år 1985.113 Detta ledde till flera lagändringar under slutet av 1980-talet och 1990-talet som innebar diverse åtstramningar.114 Under 1990-talet beviljades den första personen asyl i Danmark på grund av förföljelse till följd av sin sexuella lägg-ning. Genom att göra detta erkände Flygtningenævnet indirekt att sexuell läggning kan falla inom flyktingkonventionens beteckning viss samhällsgrupp, även om nævnet inte skrev ut detta explicit i beslutet. Det dröjde dock över 15 år till nästa tillfälle då en asylsökande erkändes flyktingstatus och beviljades uppehållstillstånd på grund av sin sexuella läggning (mer om detta i kapitel 5.2).115
Valet år 2001 är den tidpunkt som de flesta forskare pekar ut som den stora vänd-punkten för dansk migrationspolitik.116 Valet ledde till ett regeringsskifte där Dansk Folkeparti, ett parti som beskrivits som nationalistiskt och högerpopulistiskt, agerade stödparti åt den nytillträdda borgerliga regeringen. Detta ledde till ett antal förändring-ar av Udl. En av de stora förändringförändring-arna som infördes året efter valet vförändring-ar att de facto flyktingar förlorade sin rättsliga ställning som flyktingar. Istället infördes ett nytt be-grepp ”beskyttelsesstatus” baserat på miniminivån för Danmarks internationella för-pliktelser.117 Efter detta har utvecklingen i Danmark fortsatt att gå mot en allt mer re-striktiv migrationspolitik. Mellan år 2002 och år 2016 ändrades Udl. 93 gånger. För-visso utgjorde vissa av lagändringarna en harmonisering gentemot EU-rätten, men många av revideringarna har syftat till att avskräcka människor från att söka asyl i Danmark.118
3.1.3 Mot en restriktivare asylpolitik i Sverige och Danmark
Sammanfattningsvis går det att se en trend både i Sverige och i Danmark mot en allt-mer restriktiv asylpolitik. De stora åtstramningarna och förändringarna har emellertid genomförts vid olika tillfällen. I Danmark realiserades de stora förändringarna redan
112 Christensen, P, Grænser for solidaritet, s 99.
113 Vad Jønsson, H & Petersen, K, Immigration Policy and the Scandinavian Welfare State 1945–
2010, s 115.
114 Christensen, P, Grænser for solidaritet, s 100 f.
115 Dilou Jacobsen, B, Udlændingeret – Indrejse, visum, asyl, familiesammenføring, s 233.
116 Gammeltoft-Hansen, T, Danish Foreign Policy Yearbook 2017, s 110.
117 Christensen, P, Grænser for solidaritet, s 105 f.
118 Gammeltoft-Hansen, T, Danish Foreign Policy Yearbook 2017, s 103.
vid millennieskiftet, medan politiken i Sverige först har kommit att markant förändras i och med flyktingkrisen. Samtidigt har även Sverige tidigare i perioder fört en restrik-tivare migrationspolitik. Trots att även Sverige numera har en återhållsam migrations-politik anländer fortfarande betydligt fler skyddssökande personer till Sverige än till Danmark. De största migrationspolitiska skillnaderna tycks dock ha förelegat under 2000-talet fram till flyktingkrisen. Då bedrev Sverige en mer generös flyktingpolitik i jämförelse med EU:s minimiharmonisering och de flesta andra EU-medlemsstater, samtidigt som Danmark lade sig på en miniminivå i förhållande till dess internationel-la åtaganden.
3.2 Svensk och dansk migrationsprocess