Beskrivning
Fiske är tillåten endast i nationalparkens zon III. Det är också inom den zonen som kalkning av sjöar förekommer, liksom det länge gjort. Sammantaget är det Fulufjällets bästa och populäraste fiske som får fortsätta.
97
Hittills har fisket på Fulufjället varit upplåtet av länsstyrelsen i Dalarna, som säljer ett gemensamt fiskekort för fjällreservaten i norra Dalarna – det så kallade ”Dala
fjällfiskekort”.
Inom Dala fjällfiskekort har det de senaste åren gällt ett generellt minimimått för öring, harr och röding på 25 cm. Vidare har gällt fiskeförbud på dessa arter under följande årstider. För harr: 1 april – 31 maj. För röding och öring: 1 januari – 15 februari samt 1 september – 31 december.
Enligt ett avtal från 1950-talet, har boende i byarna norr om Fulufjället som medlemmar i Fuludalens fiskevårdförening rätt till husbehovsfiske i Stora Getsjön. Avtalet innefattar nätfiske och att ha båt i och båthus vid sjön.
Mål
Fisket i Fulufjället bedrivs på ett hållbart sätt. Fiskfaunan har en gynnsam
bevarandestatus, på såväl genetisk som på art- och populationsnivå. Husbehovsfisket i Stora Getsjön fortsätter i lämplig form och omfattning.
Allmänna riktlinjer för fiske och fiskevård
• I Tangåns, Njupåns och Fulubågans vattensystem ska provfisken utföras regelbundet i sjöar och rinnande vatten för att följa upp fiskbeståndens utveckling i såväl kalkade som okalkade vatten. Bottenfaunaunderökningar bör utföras på några lokaler.
Länsstyrelsen bör i övrigt ta fram ett långsiktigt program för uppföljningar av den limniska faunans utveckling.
• Mot bakgrund av de osäkerheter som finns av fiskbeståndens sammansättning och det nuvarande fiskets omfattning är det för närvarande inte aktuellt att besluta om generella förändringar i reglerna för fiskets utövande i Fulufjällets vatten. Reglering av både fiskets omfattning och utövande kan dock bli aktuella om kommande uppföljningar (baserat på provfisken, fiskestatistik och erfarenheter från tillsynen) påvisar att fiskbestånden som helhet eller vissa arter/storlekar beskattas för hårt.
• Det kan längre fram bli aktuellt att ”hjälpa naturen på traven” i vissa vattendrag och flytta upp fisk förbi vandringshinder som hindrar återkolonisation efter det att försurningen avtagit, något som i första hand gäller harr. Återintroduktion får då endast ske med för vattendraget ursprungliga stammar samtidigt som den genetiska bredden tillgodoses (många slumpvis valda individer). I första hand ska dock återkolonisation av vattensystemen ske av arternas av egen kraft.
• I Rösjöarna och vissa andra vatten med samma rödingtyp finns ett
”tusenbrödrabestånd” av småröding som aldrig blir längre än 16-17 cm. I dessa vatten är det inte funktionellt att tillämpa 25 cm som minimimått på röding. Beståndet av småröding är mycket stort och medger ett betydande fiske. Den storväxta rödingtypen (upp mot 50 cm), vilken utgör en mindre andel av det totala rödingbeståndet, bör dock inte fiskas upp innan den blir könsmogen. Om fiske tillåts på ”småröding” kommer dock en viss andel alltid att bestå av unga individer av även
denna typ eftersom de ej går att särskilja utseendemässigt från den småvuxna typen. En lämplig avvägning kan vara att tillämpa fiskeförbud på röding i intervallet 18 – 35 cm.
• För att kunna följa upp fiskets utveckling och omfattning bör länsstyrelsen överväga att inrätta ett särskilt ”Fulufjällsfiskekort” som bara gäller inom nationalparken. Därmed ges Fulufjällsfisket en egen identitet och status.
• Länsstyrelsen bör i samband med det nya Fulufjällskortet fastställa eventuella reviderade bestämmelser för fiskets utövande, som fisketider, minimimått, etc. Inför fastställande av sådana bestämmelser bör samråd ske med angränsande fiskerätts- innehavare.
Riktlinjer och åtgärder för fiske i de olika vattensystemen A. Njupåns vattensystem med Rösjöarna och Särnmansjöarna
• Vid behov regleras fiskets omfattning och utövande i Rösjöarna för att långsiktigt få ett så omfattande och attraktivt rödingfiske som möjligt.
• I Särmansjöarna genomförs årliga underökningar inom ramen för bl.a. det nationella IKEU-programmet.
• Vattenprover och provfisken inom ramen för kalkeffektuppföljningen utförs i Rösjöarna och bäcken från Särnamannasjöarna.
• Fångstuttaget i Rösjöarna bör regelbundet följas upp.
B. Fulubågans vattensystem med bl.a. Harrsjöarna och Getsjöarna
• Harr får återintroduceras i Fulubågans vattensystem upp till Harrsjöarna om den inte kan återinvandra naturligt från vattnen nedströms Fulufjället. Fiskevårdsåtgärder i Fulubågan bör ske i samråd med Särna Idre Fiskevårdsområdesförening.
• Lokalbefolkningens husbehovsfiske med nät i Stora och Lilla Getsjön får fortsätta. Fisket ska bedrivas på ett hållbart sätt och inte i sådan omfattning att det påtagligt försämrar beståndet eller fisket för övriga fiskande. Omfattningen av fisket ska följas upp och uttaget regleras om nödvändigt. Ett upplåtelsevtal med regler, behörighet etc. är upprättat. Avtalet gäller även byggnader och rätten att ha båt i sjöarna.
• Avtalet om fiske m.m. i Getsjöarna ska kompletteras med att Länsstyrelsen ger nyttjanderättshavaren sektionen ”Getsjöfiskarnas nätfiskeintressenter” inom Fuludalens fiskeklubb dispens enligt avtalet från föreskriften B1 (som anger att bara handredskap får användas för fiske) under avtalsperioden.
• Genomför vattenprovtagning och provfisken inom ramen för kalkeffektuppföljningen i Harrsjöarna, Getsjöarna, Skarphån och Fulubågan. Bottenfaunaundersökningar bör ingå på någon lokal i Fulubågan.
C. Tangåns vattensystem
99
• Följ upp effekter av försurningens avtagande i Tangån, bl.a. öringens naturliga återkolonisation. Uppföljning av vattenkvalité, bottenfauna och fiskbestånd bör utföras fortlöpande på 2-4 lokaler i Tangån.
D. Övriga vattendrag på Fulufjället
Inga åtgärder och/eller fortlöpande uppföljning om fisk och fiske är i nuläget aktuella i övriga vattendrag på Fulufjället. Dock frånsett Göljån, där det primära intresset är att följa vattenkvaliténs utveckling samt florans och faunans återkolonisation (på såväl land som i vatten) efter det kraftiga regnvädret 1997.