Nedanstående beskrivning av zonerna i Fulufjället är normativ, dvs. den anger hur det bör vara i respektive zon, generellt samt specifikt för Fulufjället. Därefter redovisas allmänna riktlinjer för att behålla zonens karaktär. Mer detaljerade riktlinjer och åtgärder för olika aktiviteter och anordningar anges under avsnitt B3. Zonerna i Fulufjället redovisas på kartan på nästa sida.
Zon I, orörd zon Generella kriterier
Ett stort sammanhängande område (minst 10 000 ha) med mycket lite ingrepp och mänsklig påverkan. Ekosystem och naturliga processer ska utvecklas fritt. Minst 1 km från skoterleder och vägar. Inga större anläggningar för besökare. Mycket få spår av andra besökare utanför lederna. Hög sannolikhet för besökare att uppleva avskildhet, stillhet, orörd natur, utmaning och att klara sig själv.
Inom zon I kan finnas större delområden, vildmarkskärnor, där påverkan av människan är minimal. De saknar friluftsanordningar och ska ligga mer än 1 km från markerade leder samt 5 km från väg och boplatser (motsvarande ”villmark” i Norges planering). Fulufjället
Fulufjällets orörda zon utgörs av de centrala delarna av kalfjället. Areal 23 000 ha (60 % av parken). Här är varken jakt, fiske, kalkning, snöskotertrafik eller flygtrafik tillåten. (Av forskningsskäl tillåts kalkning i en sjö.) I Zon I finns ett fåtal vinterleder samt begränsat med sommarleder. Inga nya friluftsanordningar ska anläggas.
Exempel på lämpliga aktiviteter är flerdagsvandring, turskidåkning, hundspannskörning och naturstudier. Få möten med andra grupper av besökare.
79
I de inre delarna av zon I finns en vildmarkskärna om ca 6 000 ha, utan leder och stugor. I den ingår bland annat huvuddelen av den vildmarkspräglade Girådalen.
Riktlinjer för förvaltningen:
Ekosystem och naturliga processer ska utvecklas fritt. Prioritera upplevelser av orörd natur, avskildhet och stillhet. Stor restriktivitet för anläggning av nya
friluftsanordningar. Inga sådana i vildmarkskärnan. Begränsa organiserat nyttjande i stora grupper.
Zon II, lågaktivitetszon Generella kriterier
Få mänskliga ingrepp. Kan vara visst bruk samt spår av äldre hävd, annars ska
ekosystem och naturliga processer så långt möjligt utvecklas fritt. Hög till tämligen hög sannolikhet att besökare upplever avskildhet, stillhet, orörd natur, utmaning och att klara sig själv.
Fulufjället
Zonen utgörs av fjällets skogsklädda syd- och östsluttningar samt omgivande
myrmosaiker. Areal ca 6 000 ha (14 % av parken). Älgjakt är tillåten, i övrigt varken fiske, kalkning eller snöskoterkörning. Flygning för att hämta ut fälld älg och
användning av älgdragare är tillåten. I övrigt ett fåtal markerade leder. Innehåller ett flertal äldre byggnader som ej är tillgängliga för friluftslivet. Vissa spår av äldre hävd i anslutning till fäboddriften.
Exempel på lämpliga aktiviteter är vandring, turskidåkning, älgjakt, naturstudier och hundspannskörning. Få möten med andra grupper av besökare, utom under älgjakten. Riktlinjer för förvaltningen:
Följ upp effekterna av älgjakt och älgdragare. Begränsa anläggningen av nya friluftsanordningar.
Zon III, högaktivitetszon Generella kriterier
Zonen har huvudprägel av opåverkad natur, men kan ha omfattande friluftsanordningar i form av leder, stugplatser m.m. för besökare som önskar viss service och
tillrättaläggande. Man ser ibland spår av andra. Tämligen hög sannolikhet för besökare att uppleva orörd natur. Måttlig sannolikhet att uppleva stillhet, avskildhet, utmaning och att klara sig själv.
Fulufjället
Zonen utgörs av Fulufjällets norra del. Areal ca 9 000 ha (25 % av parken). Tillåtet är älgjakt i skogslandet, fiske, snöskoterkörning på leder samt kalkning av vissa viktiga fiskevatten. Omfattande system av sommar- och vinterleder med stugor och vindskydd. Möjlighet att hyra roddbåtar av stugvärd.
Exempel på lämpliga aktiviteter är dags- och långtursvandring, skidåkning, naturstudier, skoterkörning på leder, hundspannskörning, fiske och i vissa områden älgjakt. Kan vara flera möten med andra grupper av besökare, särskilt på leder och vid stugplatser.
Vintertid uppstår bullerstörning i anslutning till skoterlederna. Riktlinjer för förvaltningen:
Vid behov utveckla ledsystem och naturinformation. Ingen utökning av leder och områden för skotertrafik.
Zon IV, anläggningszon Generella kriterier
Zonen ligger inom 200 meter runt partier med hög anläggnings- och servicegrad, från informationsanläggningar till vägar/parkeringsplatser. Lättillgängligt och välutnyttjat av besökare. Vanligt med kontakter med andra, trafikbuller i vissa delar. Viss urban prägel. Fulufjället
I Fulufjället finns tre anläggningszoner om totalt ca 500 ha (1% av parken):
1) Njupeskärsentrén med Njupeskärsleden till vattenfallet. Här finns servering, naturum med utställning, samt vandringsled/naturstig med högsta standard.
2) Angöringsvägarna till Brottbäcksstugan och Njupeskärsentrén, 3) Göljåområdets nedre del med spår av ”Den stora utsköljningen”, med utsiktsplattform, information och vandringsled med hög standard.
Anläggningar, infrastruktur och tillrättaläggande präglar miljön. Goda möjligheter finns att förstå nationalparkens natur- och kulturvärden. Vanligt att möta andra, även större grupper. Trafikbuller förekommer ofta. Lämpliga aktiviteter är kortare vandringar, studier av natur och naturinformation, ta del av serviceutbudet, köra bil på vägarna. Målpunkterna 1 och 3 är stora attraktioner. Där är tältning och eldning förbjuden, utom där det finns särskilda platser. Detsamma gäller angöringsvägarna, pkt 2) ovan. Inom Njupeskärsentrén är överflygning förbjuden, liksom klättring i rasbranterna nära Njupeskärsfallet. Jakt och fiske är begränsade.
Riktlinjer för förvaltningen:
Områdena och anordningarna har nationalparkens högsta besökstryck. För att behålla hög kvalitet ska de vara högprioriterade områden för förvaltningen.
B1.3 Rekreativ bärförmåga
Med termen rekreativ bärförmåga (från engelskans ”recreational carrying capacity”) menas här den mängd och typ av utnyttjande som ett område kan tåla, utan att det uppkommer oacceptabla störningar av den fysiska miljön eller av besökarnas upplevelse.
81
Genom zoneringen av Fulufjället, som bygger på och förstärker de naturliga
förutsättningarna, har nationalparken idag en struktur med god kapacitet för att ta emot dagens och ännu fler besökare.
Fulufjället har en naturlig kanalisering av besökarna genom sin lättillgängliga
huvudattraktion Njupeskärs vattenfall, vilket besöks av över 90% av de som kommer till området. Njupeskärsområdets betydelse och attraktionskraft som målpunkt har ökat genom de satsningar som medvetet genomförts där. Utformning och skötsel av området gör samtidigt att det kan ta emot stora mängder besökare med bibehållen kvalitet. Den höga standarden på Njupeskärsleden ökar tåligheten mot slitage och kanaliserar i stort sett alla som ska besöka fallet. Utformningen med en slinga gör att man trots många besökare minimerar antalet möten då majoriteten leds att gå runt åt samma håll. Besökarstudier visar att det är ett begränsat antal som besöker övriga delar av
Fulufjället. Vidare rör sig den absoluta majoriteten av vandrarna på lederna. Inom hela ledsystemet förstärks känsliga och slitageutsatta partier med spänger. Möjligheterna till ”vildmarksberoende upplevelser” dvs. sådana som förutsätter stillhet, avskildhet och frihet från urban påverkan, är goda särskilt inom zon I, men även i zon II under huvuddelen av året och i viss mån även i zon III. Detta gäller även besökare med höga krav på nämnda upplevelser. Utanför lederna ökar sannolikheten ytterligare för de vildmarksberoende upplevelserna.
Sammanfattningsvis bedömer Naturvårdsverket att Fulufjällets rekreativa bärförmåga idag är hög. De generella och specifika mål som gäller för de olika zonerna kan uppfyllas i Fulufjället även med ett ökande antal besökare.
Den rekreativa bärförmågan kan sägas vara överskriden när utnyttjandet har orsakat förändringar av miljöförhållanden som inte är acceptabla. Tre faktorer, vilka definierar den rekreativa bärförmågan, avgör vilken situation som bör vara acceptabel: 1) målen för området eller olika zoner inom det, 2) besökarens tolerans mot och upplevelse av förändringar samt 3) naturmiljöns tolerans mot förändringar.
Riktlinjer för förvaltningen
• För att avgöra när gränsen har nåtts för vad som kan anses vara acceptabel förändring av miljö och upplevelse (från engelskans ”limits of acceptable change”, förkortat LAC), behövs vissa faktorer successivt följas upp och ställas mot de mål som gäller för respektive zon.
• Lämpliga faktorer när det gäller naturmiljön är 1) Ledernas kondition, 2) Effekter av användningen av älgdragare, 3) Påverkan av känsliga och hotade djur- och växtarter. När det gäller besökarnas upplevelser är lämpliga faktorer 1) Avskildhet vid
vandring på och utanför leder, 2) Konflikter mellan besökare med olika aktiviteter och beteende, 3) Motorbuller.
• Indikatorer med mätbara gränsvärden för dessa och andra relevanta faktorer ska tas fram av nationalparksförvaltningen inom ramen för sitt ansvar för uppföljning och utvärdering av förhållandena i parken. Effekter av älgdragare behandlas närmare i avsnitt B3.1, påverkan av arter i B2.2 och studier av besökare i B3.5.