B 3347-06, Svea hovrätt

DM, 36 år, har i sin bostad, genomfört ett samlag mot målsäganden, 14 år och nio månader, samt genomfört sexuell handling jämförlig med samlag.

Tingsrätten skriver att målsäganden i de videoinspelade förhören har haft uppenbarliga svårigheter att sätta ord på vad som hänt, vilket kan antas ha samband med hennes omvittnade sociala problem. Målsägandens uppgifter anses dock trovärdiga med stöd av de anteckningar som hon gjort efter det att händelsen ägt rum. Vidare stöds hennes uppgifter av vad hennes mor berättat, om på vilket sätt händelsen kommit fram och om målsägandens reaktioner under tiden efter händelsen. Målsäganden nämnde själv för sin mor att DM gjort ”något snuskigt med henne”. Målsägandens version får också starkt stöd av undersökningsresultat från SKL, vilka visar att spermier härrörande från DM anträffats på målsäganden. Tingsrätten finner inget som pekar på att det fanns någon kärleksrelation mellan målsäganden och DM. Den anser att det framstår som allmänt sett föga sannolikt att en sexuellt oerfaren fjortonåring skulle ta initiativet till sexuella handlingar med en mer än 20 år äldre man. Målsäganden var dessutom vid tillfället kraftigt berusad och kräktes ett par gånger. DM har, till skillnad från målsäganden, lämnat ytterst svävande och motsägelsefulla uppgifter kring vilket sexuellt umgänge som egentligen förekommit.

Tingsrätten anser därmed att man skall utgå från att DM haft samlag med målsäganden och genomfört en sexuell handling jämförlig med samlag, i enlighet med vad åklagaren påstått.

Målsägandens uppgifter anses trovärdiga samt vinner stöd av vittnens utsagor och undersökningsresultat från SKL vilket gör att dessa läggs till grund för målet.

Två vittnen intygar att DM fick informationen om målsägandens ålder vid första tillfället de träffades. Tingsrätten anser att även om DM inte hade kännedom om när målsäganden fyllde år och även om inte flickans ålder kom på tal senare måste han i vart fall ha insett att det förelåg en påtaglig möjlighet att hon inte uppnått 15 år. Genom att DM inte förvissade sig om hennes ålder, anses han ha visat sådan likgiltighet i förhållande till hennes ålder, att kravet på uppsåt är uppfyllt.

Tingsrätten finner härmed att de objektiva och de subjektiva förutsättningarna för våldtäkt mot barn är uppfyllda. Tingsrätten resonerar vidare att denna regel är huvudregel och utgångspunkten vid sådana gärningar som DM genomfört mot målsäganden. Det man finner tala för det lindrigare alternativet är att målsäganden vid gärningen skulle fylla 15 år om bara några månader. Sedan påtalas att det är ett flertal omständigheter som pekar i motsatt riktning, såsom den stora åldersskillnaden, att det inte framkommit något som

tyder på personligt intresse dem emellan samt den avgörande omständigheten att målsäganden var kraftigt berusad, vilket stöds av vittnesutsagor.

Tingsrätten finner att DM naturligtvis måste ha insett att målsäganden varit kraftigt berusad och att denna berusning var en förutsättning för de sexuella handlingarna. DM har därmed utnyttjat målsägandens berusade tillstånd. Tingsrätten kommer, efter en samlad bedömning av omständigheterna, fram till att det inte bör komma ifråga att rubricera gärningen på annat sätt än enligt huvudregeln, dvs. som våldtäkt mot barn.

Hovrätten

Hovrätten finner det klarlagt att DM har haft samlag med målsäganden och även genomfört en sexuell handling jämförlig med samlag. Man finner även att DM tagit initiativet och inte målsäganden, även om hon inte sagt ifrån.

Hovrätten anser liksom tingsrätten att DM har haft skälig anledning att anta att målsäganden inte fyllt 15 år vid gärningstillfället.

Hovrätten konstaterar vidare, att målsägandens berusning har varit en förutsättning för de sexuella handlingarna som förekommit mellan målsäganden och DM. Hovrätten finner vidare att utredningen i målet ger vid handen att målsäganden varit kraftigt berusad – knappt kontaktbar vid gärningstillfället. Man finner dessutom att den sexuella samvaron mellan DM och målsäganden inte präglats av någon frivillighet och ömsesidighet, utan att DM utnyttjat flickans berusade tillstånd.

Hovrätten bedömer därför gärningarna som våldtäkt mot barn.

Skiljaktiga meningar

Nämnas bör att en nämndeman i tingsrätten samt en i hovrätten ansåg gärningarna straffvärda såsom sexuellt utnyttjande av barn med hänvisning till att flickan snart skulle fylla 15 år samt att hon frivilligt besökt DM, att hon var nykter vid ankomsten och att hon senare berusade sig på väninnornas medhavda alkohol i sådan grad att hon beslutade sig för att sova över i DM:s bostad. Det hade inte heller förekommit något som helst tvång

eller hot från A:s sida. Dessa omständigheter ansåg de gav vid handen att brottet var att anse som mindre allvarligt.

Kommentar

Vi anser att tingsrättens domskäl visar på en klar förståelse för den nya sexualbrottslagstiftningens systematik. Det är också positivt att se hur de talar om 4 §, om våldtäkt mot barn, som utgångspunkt och huvudregel.

Målsäganden var vid den aktuella tidpunkten 14 år och nio månader. Hon befann sig således nära åldern för sexuellt självbestämmande och förarbetena lämnar därmed ett visst utrymme för att ett av henne lämnat samtycke kan beaktas.

I målet synes emellertid inte kunna talas om något faktiskt samtycke då målsägandens kraftiga berusning varit en förutsättning för samlaget.

Både tingsrätten och hovrätten lägger avgörande vikt vid omständigheten att målsäganden vid gärningstillfället var berusad för att rubricera gärningen som våldtäkt mot barn. Vi anser att målsägandens berusade tillstånd talar både emot att hon haft förutsättningar att bedöma och ta ställning till situationen samt att man i sammanhanget kan tala om fullständig frivillighet och ömsesidighet.

De två skiljaktiga nämndemännens motivering visar i sin helhet på okunskap rörande den nya sexualbrottslagstiftningen.