2.1 Hjärtats struktur och anatomi

Hjärtat är ett muskulärt organ hos människan som ingår i cirkulationssystemet vilket innefattar lungkretsloppet och systemkretsloppet (Byrne, 2021). Hjärtat ombesörjer att organ och vävnader får syre och näring och är placerat i mediastinum i bröstkorgen. Muskeln är uppbyggd av två halvor som binds ihop av septum och halvorna i sin tur består av två hålrum vardera; höger och vänster förmak samt höger och vänster kammare. Hjärtmuskeln innehar förmågan att kunna kontrahera spontant och kontinuerligt genom elektriska impulser som utgår från sinusknutan som är lokaliserad uppe vid höger förmak, vilket leder till att hjärtmuskeln fungerar som en pump för blodet (Persson & Stagmo, 2017). Unikt för hjärtat är att det innehar ett slutet kärlsystem, höger och vänster koronarkärl-kranskärl. Kranskärlens funktion är att enbart tillgodose hjärtat med blod (Persson & Stagmo, 2017).

2.2 Definition hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt definieras som en akut skada på myokardiet orsakat av ischemi (Dworeck, 2021). Denna definition av hjärtinfarkt är framtagen av European Society of Cardiology (2021) vilket består av experter inom kardiologi.

Vid en ST-höjningsinfarkt- ST-elevation myocardial infraction (STEMI) sker en trombos eller plackruptur i ett av de större kranskärlen i hjärtat. När det sker kommer kärlets blodflöde helt stanna av. I kärlet finns myokardceller, dessa kommer att ta skada och nekrotiseras till följd av att de är beroende av det syre som på grund av ocklusionen ej längre når ut i kärlet. När myokardceller nekrotiseras leder det till att hjärtats pumpförmåga försämras (Smit et al., 2020). Vid STEMI kommer det finnas avvikelser på elektrokardiografiet (EKG) (Ericsson & Ericsson, 2013). Vid en icke ST-höjningsinfarkt- non ST-elevation myocardial infraction (NSTEMI) finns det fortfarande passage i kranskärlen dock blir den begränsad. Det kan bero på ateroskleros (åderförkalkning). En annan orsak till NSTEMI är när det blir en total tromb i ett kranskärl men blodflödet kan fortgå eftersom det finns välutvecklad kollateralcirkulation.

Kollateralcirkulation innebär att mindre kärl ersätter det större kärlet i det

drabbade området där tromben har uppstått (Ericsson & Ericsson, 2013). Vid dessa infarkter ses ingen förändring på EKG. Även då det förekommer flertal kärlförändringar i kranskärlen men ingen total ocklusion kan NSTEMI uppstå, på grund av att hjärtats blodtillförsel ej helt kan tillgodoses. Detta kan inträffa vid exempelvis kärlförändringar tillsammans med en infektion eller ett blodtrycksfall (Ericsson & Ericsson, 2013).

2.3 Bakomliggande faktorer som kan orsaka hjärtinfarkt

Till viss del finns det ärftliga faktorer, såsom förhöjd produktion av dåliga blodfetter. Även risk för fetma eller högt blodtryck kan ses som ärftliga faktorer.

Blodsockeromsättningen är även den till viss del ärftlig och kan vara en riskfaktor för att drabbas av hjärtinfarkt (Folkhälsomyndigheten, 2021). Rökare löper en dubbelt så hög risk att drabbas av sjukdom i kranskärlen än vad en icke-rökare gör. Effekten av att sluta röka märks snabbt av i kroppen. Efter fem år är en före detta rökare nere på samma risknivåer som en icke-rökare (Folkhälsomyndigheten, 2021).

Ett normalt blocktryck definieras under 140/90 mmHg (”Blodtrycksmätning,”

2017) Vid ett blodtryck över referensvärdet kommer hjärtats pumpfunktion att försvåras och det kommer uppstå förändringar i hjärtats muskulatur. Vid en längre tids högt blodtryck kommer kärlväggarna att mista en del av sin elasticitet vilket gör dem stelare. Vid höga halter av kolesterol finns en ökad risk för ateroskleros, vilket leder till förträngningar i kärlen. Playford et al. (2021) skriver att vid obduktioner av tonåringar vid dödsfall som orsakats av olyckor, mord eller självmord i Australien finns ateroskleros hos över hälften av individerna. I samma kategori fast för de i åldrarna 30–34 år var det näst intill alla som hade ateroskleros. Detta visar att det inte bara är äldre som har ateroskleros utan det finns förkalkningar i kärlen även hos yngre individer.

Även vid diabetes är en av följderna ateroskleros.

2.4 Behandlingsmetoder vid hjärtinfarkt

Vid en hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt påbörja behandling, detta för att lösa upp den tromb som orsakat stoppet i kranskärlet. Ericsson & Ericsson (2013) skriver att det initialt är viktigt att även behandla smärta och ångest. När patienten upplever svår smärta och ångest aktiveras det sympatiska nervsystemet vilket ger en negativ stress för det redan hårt belastade hjärtat.

Morfin är den vanligaste medicineringen som inte bara hjälper mot smärta och ångest utan även reducerar aktiveringen av sympatikus samt minskar adrenalinfrisättningen. Morfin har en kärlvidgande effekt som underlättar hjärtats arbete. Nitroglycerin som ges sublingualt (under tungan) kan hjälpa mot ihållande bröstsmärta. Det har även en dilaterande effekt på kroppens vener vilket ger ett minskat venåterflöde vilket även leder till minskad belastning på hjärtat. Behandling med läkemedel med antitrombotisk effekt skall ges så tidigt som möjligt vid en hjärtinfarkt, läkemedlet hämmar blodplättarnas arbete med koagulationen. Vården av patienter som drabbats av hjärtinfarkt har effektiviserats genom snabbare diagnostiska och interventionella behandlingsstrategier vilket i sin tur har lett till att vårdtiderna

har förkortats, trots att patientgruppens ålder har ökat vilket statistiskt borde antyda på längre vårdtider (Stenestrand, 2010).

2.4.1 PCI

Den vanligaste behandlingen vid en hjärtinfarkt är perkutan coronar intervention (PCI). En PCI innebär en form av kateterinläggning (Ericsson &

Ericsson, 2013). Ofta i form av en ballongdilatation där en ballong gjord av stark plast blåses upp för att öppna upp där tromben har satt sig i kärlet. Oftast läggs en stent i form av ett metallnät för att stärka upp området i det drabbade kärlet.

Vid användning av stenten minskar risken för nya förträngningar och komplikationer (Fabris et al. 2021). Efter en genomgången PCI kommer patienten att behandlas med läkemedel i förebyggande syfte för att förebygga ytterligare hjärtinfarkter (Ericsson & Ericsson, 2013).

2.4.2 CABG

Coronary artery bypass grafting (CABG) är en annan behandlingsmetod som innebär kranskärlskirurgi. Vid detta ingrepp skapas en ny förbindelse i kranskärlet som går vid sidan om det partiet i kärlet som drabbats av förträngning. Den nya förbindelsen skapas av patientens egna vener (Oliveira et al. 2021). Denna behandling ges i de fall då PCI inte går att genomföra (Ericsson

& Ericsson, 2013).

2.5 Förekomst och prevalens

I Sverige är hjärt-kärlsjukdom den vanligaste orsaken till dödsfall. Hjärtinfarkt är en av de vanligaste diagnoserna inom hjärt-kärlsjukdom med sina 30%, dock har mortaliteten minskat betydligt de senaste decennierna för både kvinnor och män i alla åldersgrupper (Person & Stagmo, 2017). Cirka 40 000 infarkter inträffar varje år i Sverige och av dessa så avlider cirka 30% inom 28 dagar och de flesta av dessa dödsfall sker utanför sjukhus. Det finns en skillnad mellan könen. Innan 45 års ålder är dödligheten låg och förhållandevis ovanlig.

Förekomsten ökar sedan gradvis, de flesta hjärtinfarkter sker hos män när de är runt 70–80 år. För kvinnor är den vanligaste åldern att drabbas av hjärtinfarkt runt 75–85 år (Person & Stagmo, 2017. Ett okomplicerat förlopp vid en hjärtinfarkt har goda chanser inför framtiden och innebär en procentuellt liten mortalitetsrisk det första året i jämförelse med patienter som har en kranskärlssjukdom utan en fullbordad hjärtinfarkt (Persson & Stagmo, 2017).

Det är inte bara i Sverige som hjärt-kärlsjukdom är den främsta orsaken till dödsfall utan detta är ett globalt problem (World Health Organization, 2019).

2.6 Sjuksköterskans betydelse

Sjuksköterskans arbete idag är inom flera olika verksamhetsområden och olika vårdinrättningar med flertalet arbetsuppgifter som innefattar både unga som

gamla. Hälso- och sjukvårdens tillsynsenhet Socialstyrelsen (2019) har till uppgift att tillgodose hela befolkningens behov av god vård och omsorg genom att tillföra riktlinjer, metoder, rekommendationer och kompetensbeskrivningar; det sistnämnda för att tydliggöra sjuksköterskans profession och yrkesutövning för att ge patienten så god, säker och evidensbaserad vård som möjligt (Klang Söderkvist & Thorell-Ekstrand,2014).

Udo (2020) skriver att sjuksköterskans roll vid bemötande av patienter med långvariga sjukdomar innebär att jobba sekundärpreventivt, att utbilda och påvisa de riskfaktorer som finns för ett eventuellt återinsjuknande. Det är också sjuksköterskans roll att få patienten delaktig i sin egenvård, vilket är grunden för god omvårdnad.

Eide och Eide (2017/2019) skriver:

”God professionell kommunikation är personcentrerad. Det betyder att man inte ser den andre endast som patient eller brukare, utan som en hel person. En person med inneboende resurser och möjligheter, egna värderingar, prioriteringar, individuella önskningar och mål när det gäller den egna hälsan och livssituationen för övrigt” (s. 24).

Svensk sjuksköterskeförenings (2010) definierar personcentrerad vård som en vårdform där vården runt patienten ska uppmärksammas och prioriteras på ett sätt så att sjuksköterskan strävar efter att tillgodose patientens alla behov. Detta innebär att patientens existentiella, psykiska, andliga och sociala behov är lika viktiga som de fysiska behoven. Svensk sjuksköterskeförening (2010) skriver vidare att personcentrerad vård innebär att patienten ska respekteras och bekräftas utifrån patientens egen tolkning och upplevelse av sjukdom och ohälsa för att på det viset främja den personliga tolkningen av hälsa. Vad innebär då personcentrerad vård i kombination med information och kommunikation? Öhlén (2017) skriver att det som är gemensamt för alla inom hälso- och sjukvård är den personcentrerade kommunikationen som har fokus på samtal som inkluderar berättandet om sjukdom, lidande och hälsa.

2.7 Information och riktlinjer

När en person går från att vara frisk till att bli patient blir det en påfallande förändring av personens liv (Ekebergh, 2015). Det är därför viktigt att vara noga med informationen som ges av sjuksköterskan, samt att informationen som givits har blivit förstådd av mottagaren. För att informationen som ges skall bli så givande som möjligt vill många patienter att den skall vara specifikt anpassad just för dem (Kneck, 2018). Ges informationen på detta sätt, där svar ges på eventuella frågor ifrån mottagaren så blir informationen mer betydelsefull och det underlättar för patientens lärande. Det finns forskning som visar på att patienter har svårt att komma ihåg information som ges av sjuksköterskan (Josephson, 2018). När en patient nyligen genomgått en större livsförändring som vid exempelvis besked om en allvarlig sjukdom kan det vara svårt för denne att ta till sig information. Här är det viktigt att sjuksköterskan känner av om patienten är redo för information. Är upplevelsen att patienten verkar vara okoncentrerad eller distraherad bör sjuksköterskan avvakta med att ge viktig information alternativt ge den vid fler tillfällen. Det är viktigt att anpassa det

språk som används, att använda sig av korta meningar med lätta ord för att underlätta för patienten (Kneck, 2018).

Det finns i Sverige riktlinjer för hur vård skall ges vid hjärt-kärlsjukdom. Dessa är framtagna av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. De innefattar riktlinjer både på regional och kommunal nivå och är framtagna för hälso-och sjukvårdspersonal. Här står vilken information som bör ges till patienterna, olika behandlingsinsatser som bör utföras samt när detta skall ske (Socialstyrelsen, 2019). Bland annat finns råd att ge för att stötta en patient som vill sluta röka. Genom att ge råd och arbeta med stöttning kan sjuksköterskan hjälpa patienten med att bedriva en god egenvård.

2.8 Egenvård

Hur patientens liv efter en hjärtinfarkt kommer att arta sig är till stor del upp till patienten själv. Genom att sjuksköterskan använder sig av utbildningsmetoder som har sitt ursprung i Orems omvårdnadsteorier (Orem et al., 2001) kan de främja patienternas egenvårds beteende. Orems definition om egenvård innebär att de flesta människor har goda förutsättningar till att bedriva en god egenvård (Mohammadpour et al., 2015). Via samtal med patienten kan sjuksköterskan få en förståelse för vilket behov den enskilde patienten har av information samt råd och stöd för att kunna bedriva god egenvård efter en hjärtinfarkt.

Begreppet egenvård kan ha olika betydelse beroende på vilket perspektiv det studeras från. Ur ett biomedicinskt perspektiv innebär egenvård att hantera de fysiska konsekvenser och medicinska behandlingar som en sjukdom för med sig (Kneck, 2018). Begreppet egenvård ur ett vårdvetenskapligt perspektiv innebär det hur det dagliga livet kan upprätthållas efter sjukdom. Hur livet ska kunna fortsätta så normalt som möjligt efter förändringen. Där innefattas också hur patienten kan uppleva en god hälsa trots sjukdomen. Genom att skapa rutiner och egna strategier för att hantera det som sjukdomen innebär för den enskilde patienten. Patienter med liknande diagnos och symtom kan ha vitt skilda upplevelser. Innebörden av egenvård är därför unik för varje enskild patient även om många delar kan se liknande ut. En stor del av egenvård innefattar att fatta beslut, där vissa val som kommer att göras leder till förändringar som kan ge konsekvenser längre fram. Detta kan leda till att den beslutsfattande delen upplevs som jobbig, eftersom det hela tiden behöver göras överväganden om vilka val som i längden blir de mest gynnsamma (Kneck, 2018). Jaarsma et al.

(2020) skriver att alla människor, friska som sjuka bedriver egenvård dagligen.

Dock ökar behovet av egenvård och specifik vägledning när sjukdom uppstår.

Det går att se ett tydligt samband mellan god egenvård och ett positivt resultat rörande hälsan. Trots detta har många svårt att följa de egenvårdsråd som ges.

Det är därför viktigt för sjuksköterskan att stötta och ge anpassad informationen. Detta kan leda till att patienten känner sig mer motiverad och kommer följa de råd som tagits fram. Insulander & Björvell (2018) skriver att om sjuksköterskan ses som en informationskälla blir patienterna mer verbalt öppna med hur sjukdomen påverkat livet i sin helhet. I Sverige erbjuds de personer som drabbas av hjärt-kärlsjukdom att få gå hjärtskola (”Hjärtskola”, 2020). Denna skola hålls oftast på sjukhusen i grupp där patienterna får tips och råd till egenvård. Uppslutningen på dessa har varit relativt låg därför

erbjuds numer även kurserna i digital form från vissa av landets sjukhus för att lättare kunna nå ut till fler. På hjärtskolan tas ämnen som kost, träning, läkemedel och psykiskt välbefinnande upp (Innovationsplattformen Västra Götalands Regionen, 2020).

2.9 Compliance

Definitionen av ordet compliance går att förklara med att patienten följer de rekommendationer som ges av vårdgivaren, samt hur patienten anpassar sig till de givna råden (Cramer, 2008). Compliance innebär att en person utför det som denne har ombetts att utföra, att de råd som blivit givna efterlevs. Personen besitter förmågan att göra förändringar för att följa givna råd (”Compliance”, 2022). Forskning visar att om patienten är delaktig i sin vård kommer det leda till ett positivt utfall i den behandling som ges (Faskunger, 2019). Vården har utvecklats, nu är patienterna mer delaktiga i de beslut som tas angående deras vård. Tidigare var det mer uppdelat där patienten förklarade sina symtom och sjuksköterskan svarade med information och vilka behandlingar som skulle utföras. I dagens vård i samband med hjärtinfarkt blir det mer en dialog mellan patient och sjuksköterskan vilket leder till att patienten blir mer delaktig i den egna vården. Nu läggs det även ökade resurser på att arbeta hälsofrämjande och preventivt för att förebygga ohälsa. (Faskunger, 2019). Kvalsund Bårdsgjerde et al. (2020) skriver att forskning visar att patienter som drabbas av sjukdom upplever svårigheter med att helt förstå hur råden om egenvård skall efterlevas.

De upplever att all information som ges om medicinerna blir svåra att ta in och att det känns övermäktigt. Sjuksköterskorna i samma studie upplevde att informationen de gav uppfattades och förstods av patienten. Detta belyser hur patient och sjuksköterskor kan ha olika uppfattning om hur den individanpassade informationen når fram.

2.10 Livskvalité och minskat lidande

Livskvalité har olika innebörd för varje individ. Det som gör livet gott, det som får personen att må bra. När en människa drabbas av sjukdom och blir patient är det inte ovanligt att det finns känslor av rädsla och vilsenhet (Ekebergh, 2015). Det kan också leda till en motivation att ta tag i och förverkliga de saker som tidigare bara stannat vid en tanke. Vad som ger kvalité för en person i livet varierar. För en del är det sociala livet absolut viktigast medan det för en annan kan vara en kopp kaffe och en bra bok som innebär livskvalité. Whalley et al.

(2014) skriver att när någon drabbats av någon form av hjärtsjukdom är det vanligt att de upplever depression och ångest. Det är viktigt att patienten får stöttning och hjälp med sitt psykiska mående för att kunna uppleva ett minskat lidande. Efter en hjärtinfarkt kan både sjukdomslidande och livslidande uppstå.

Arman (2015) skriver om de olika typerna av lidande. Sjukdomslidande är det lidande en person upplever i form av sjukdom och ohälsa. Det kan innebära fysiska begränsningar i vardagen och obehag eller rädsla kopplat till sjukdomen.

Med livslidande menas att en person kan mista sin tidigare roll i livet efter sjukdom, att personen kanske måste byta arbetsuppgifter eller inte längre kan upprätthålla det sociala liv som tidigare fanns till följd av den sjukdom som personen drabbats av. Fredriksson-Larsson (2015) skriver att studier som utförts på patienter fyra månader efter genomgången hjärtinfarkt visar att

hälften lider av trötthet. Denna trötthet finns i de flesta fall även kvar efter ett år. Tröttheten är både fysisk och psykisk. Att uppleva denna trötthet leder till minskad livskvalité och att patienterna upplever begränsningar i det vardagliga livet. Här är det viktigt att se till helheten, vilken hjälp och vilka råd är patienterna i behov av samt när skall informationen ges.

I dokument Examensarbete. Patientinformationens betydelse: En kvalitativ studie om information vid hjärtinfarkt (sidor 7-13)